1 - 8 av 8
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Thimgren Kauppi, Daniella
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kim, Ekaterina
    Röda Korsets Högskola.
    Kvinnors upplevelse av omvårdnad vid ovarialcancer: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ovarialcancer är den näst vanligaste kvinnliga cancerformen och anses vara den aggressivaste formen av gynekologisk cancer med högst mortalitet. Detta beror påsvårigheterna att identifiera sjukdomen i ett tidigt skede. Kvinnor som diagnostiserats med ovarialcancer möter ångest, känner stor osäkerhet inför framtiden, har rädsla för återfall och dödsfall. De upplever även att familjerelationer, samt övriga kontakter försämras vilket leder till social isolering.

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av omvårdnad vid ovarialcancer.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på tio kvalitativa artiklar samt en artikel med blandad metod där fokus läggs på den kvalitativa analysen har använts för att sammanställa resultatet.

    Resultat: Kvinnornas upplevelse av omvårdnad vid ovarialcancer resulterade i tre huvudkategorier: kommunikation, stöd ochkunskapsamt sju subkategorier vilka är: behov av att skapa en relation till vårdgivaren, behovet av bekräftelse, behovet av individuellt anpassad information, upplevelsen av bristande uppföljning, upplevelsen av bristande samordning, upplevelsen av bristande kompetens och förståelse hos vårdpersonalensamt behovet av utbildning i egenvård.

    Slutsats: Genom att lyfta fram kvinnornas upplevelser kan sjuksköterskor skapa bättre förståelse för det omvårdnadsbehovet som finns för att kunna bemöta och hantera det genom att tillämpa personcentrerad omvårdnad.

  • Adamek, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jangebrink Skavmo, Cecilia
    Röda Korsets Högskola.
    Psykiskt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer: En allmän litteraturstudie med ett patient- och vårdpersonalperspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Kirurgiskt avlägsnande av bröst, bröstrekonstruktion med implantat och kemoterapi är några av dem behandlingsformer som kvinnan kan få genomgå. Kvinnor upplever ett känslomässigt band till sina bröst och detta kan ge emotionell påfrestning i samband med kirurgiskt avlägsnande av bröstet till följd av bröstcancern.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet hos kvinnor med bröstcancer och beskriva vilken roll vårdpersonalen har i vårdandet vid bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ data och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Första temat var: Kommunikation, en del av välbefinnandet, andra temat: Det upplevda psykiska måendet och tredje temat: fysiska faktorers påverkan på kvinnan. Information var grundläggande för att kvinnan skulle kunna lita på vårdpersonalen och fysisk aktivitet upplevdes som hjälpsamt under sjukdomen.    Slutsats: Slutsatsen visar att faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet hos kvinnor med bröstcancer är bristen på information, kunskap om sjukdomen och stöd från vårdpersonal. Författarna anser att det behövs mer forskning kring ämnet psykisk ohälsa relaterat till bröstcancer hos kvinnor, i form av tydligare riktlinjer, protokoll och vidare studier ur ett patientperspektiv. 

  • Hilli, Ronja
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lehto, Caisa
    Röda Korsets Högskola.
    Gammal bakom galler: En litteraturstudie om vård av äldre personer i fängelse2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ökningen av den äldre populationen speglas i samhällets inrättningar. Äldre utgör en del av fängelsepopulationen men deras vårdbehov skiljer sig från yngre interner. En stigande ålder medför en ökad risk för sjukdom. Sjuksköterskor arbetar för att främja vård på lika villkor och vården som erbjuds i fängelse bör vara likställd den som erbjuds i samhället. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar möjligheten till god vård av äldre personer i fängelse. Metod: En allmän litteraturstudie med nio stycken vetenskapliga artiklar som insamlats via databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Två olika teman i form av hämmande faktorer respektive främjande faktorer för god vård identifierades. Faktorer som visade sig vara hämmande var hälso- och sjukvårdssystemet i fängelse, fängelsemiljön och upplevd misstro. De främjande faktorerna utgjordes av tillgänglighet och delaktighet. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar möjligheten för äldre personer att erhålla god vård i fängelse. Mer forskning behövs gällande vård av äldre, i synnerhet i en nordisk kontext. Implikationer: Kunskapen från denna studie kan användas för att bättre förstå och förbättra hälso- och sjukvården i fängelse.

  • Alexandersson, Philippa
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Berggren, Andrea
    Röda Korsets Högskola.
    Faktorer som kan bidra till stress i det dagliga arbetet hos sjuksköterskan: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De närmaste decennierna ses en ökning ske inom populationen globalt och befolkningens medellivslängd förväntas stiga. En påfrestning på hälso- och sjukvården kommer även ske, då nya strategier måste utvecklas för att kunna ge god vård i ett ökat patientflöde. Sverige har ett underskott på sjuksköterskor och flertalet sjuksköterskor väljer att lämna hälso- och sjukvården på grund av stress och utbrändhet. Behovet av sjuksköterskor kommer att öka i takt med den växande och åldrande befolkningen. I arbetet som sjuksköterska innebär det att se till patientens bästa, men på grund av arbetsrelaterad stress riskerar vården att bli bristfällig. Syftet: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.

    Metod: För sammanställning av denna allmänna litteraturöversikt kodades relevant information till kategorier som sedan skapade grunden till föreliggande studies huvudteman. Resultat: Stressfaktorerna presenteras under två huvudteman: arbetsförhållanden och personalpolitik. Vidare exemplifieras faktorerna som hög arbetsbelastning och minskat förtroende för chefer. Slutsats: Adekvata åtgärder bör införas för en hållbar utveckling av sjuksköterskeprofessionen inom hälso- och sjukvården. Vidare studier bör utföras i syfte till att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för sjuksköterskorna.

  • Klerevall, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Larsson, Karolina
    Röda Korsets Högskola.
    Att bemöta våldsutsatta kvinnor i vården: Ur ett omvårdnadsperspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt sett utgör kvinnor en omfattande riskgrupp för våld i nära relation, vilket resulterar i ett lidande för kvinnan till följd av varierande hälsorisker. Sjuksköterskan innehar ett betydande ansvar gällande identifiering av våld. Tidigare forskning visar på ett bristande bemötande hos sjuksköterskan gentemot den våldsutsatta kvinnan i hälso-och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta våldsutsatta kvinnor inom vården. Metod: En allmän litteraturstudie användes som metod för att sammanställa resultatet från 12 kvalitativa studier. Resultat: Två huvudteman skapades; “Emotionell påverkan: i relation till arbetssituationen ” och “Emotionell påverkan: i relation till patientens situation”. Faktorer som stod i relation till sjuksköterskans upplevelser innefattade tidsbrist, kunskapsbrist, lättande samt tyngande känslor, återkommande minnen och positiva samt negativa aspekter av tvärprofessionella samarbeten. Sjuksköterskorna upplevde både medlidande och sympati gentemot kvinnornas situation. Slutsats: Interventioner, stödinsatser samt riktlinjer bör tillämpas för att stärka sjuksköterskor i sin yrkesroll och därmed bidra till minskad skam och skuld hos den våldsutsatta kvinnan. Vidare bör forskning ur både sjuksköterskans och den våldsutsatta kvinnans perspektiv, i relation till upplevelsen av vårdmötet utföras. Ur ett holistiskt perspektiv kan således en fortsatt strävan mot globala målen upprätthållas, samt värnande om mänskliga rättigheter. 

  • Frisk, Claudia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Laverde Castro, Salomé
    Röda Korsets Högskola.
    Föräldrars upplevelse av neonatalvård: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att bli förälder innebär en stor förändring i livet och tiden efter förlossningen upplevs vanligtvis som en tid full av kärlek och glädje. För föräldrar till sjuka nyfödda är denna en stressig period. Där flera av dem upplever att varken tillräckligt eller rätt stöd erbjuds, något som många gånger orsakas av bristande information. Detta väcker frågan om huruvida dessa känslor hos föräldrarna kan minskas och underlätta deras upplevelsen.

    Syfte: Syfte med detta arbete är att beskriva föräldrars erfarenheter under inläggningen av sitt nyfödda barn på en neonatalavdelning.

    Metod: Litteraturöversikt som byggs på granskningen av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med tematisk innehållsanalys.

    Resultat: Föräldrar upplevde svårigheter med att finna sig i sin föräldraroll utan stöd av sjuksköterskan och informationen på neonatalvårdavdelningen var många gånger otydlig och otillräcklig. Detta påverkade föräldrarna negativ och gjorde att de tappade förtroende för personalen. Sjuksköterskor som arbetar utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt kan förbättra föräldrarnas upplevelser under inläggningen av det nyfödda.

    Slutsats: Familjer som vårdades utifrån ett familjecentrerat sätt, upplevde tiden på neonatalvårdavdelningen mer positivt. Föräldrarna som deltog i barnets omvårdnad upplevde mindre stress samt blev starkare i föräldrarollen. Mer forskning kring ämnet rekommenderas.

  • Palmgren, Martin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Psoma, Lidija
    Röda Korsets Högskola.
    Opioidmissbruk: Patienters upplevelse av bemötandet i sjukvården2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missbruksproblematik är ett växande globalt hälsoproblem. Opioider är i dagsläget en vital del av medicineringen för en rad symtom, däribland opioidmissbruk. Opioider och opioidmissbruk är också orsaken till mycket lidande och för tidig död. Mötet med patienter med opioidmissbruk är oundvikligt i sjukvården. Vårdpersonalen känner sig inte bekväma i att vårda patientgruppen, då de ofta tycker att de saknar tillräcklig utbildning inom ämnet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienter med opioidmissbruks upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Personer med opioidmissbruk uttrycker att de bemöts med stigmatisering, fördomsfulla attityder och bristande förståelse för missbrukets mekanismer från vårdpersonalens sida. Detta bidrar till rädsla och bristande tillit till vårdpersonalen vilket vidare kan leda till att patientgruppen undviker att uppsöka sjukvård och att personer med opioidmissbruk uppfattar att de får mindre engagerad vård än andra patienter. Slutsats: Vidareutbildning av vårdpersonal gällande opioidmissbruk och relaterade behandlingsformer kan leda till förbättrade relationer mellan patient och vårdpersonal. Opioidsubstitutionsbehandling utgör en kontaktyta mellan samhället och personer med opioidmissbruk.

  • Wijk, Maksim
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bulanova, Yulia
    Röda Korsets Högskola.
    Hot och våld inom akut beroendevård: Sjuksköterskors erfarenheter av utlösande faktorer och förebyggande arbete2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av utlösande faktorer för hot och våld inom akut beroendevård och hur dessa kan förebyggas. Metod kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Huvudfynd resultatet visar att sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning och felbehandlingar som organisationsbaserade utlösande faktorer. Patientbundna utlösande faktorer kunde härledas till olika missbrukssubstanser, känsla av att vara inlåst, samt att inte beviljas den vård man är ute efter. Det proaktiva arbetet för att minska hot eller våld inom akut beroendevård enligt sjuksköterskorna grundade sig på ett bra bemötande, kommunikation och vårdrelation. Personliga färdigheter, arbetslivserfarenhet och teamarbete är också en väsentlig del i tidig identifiering och hantering och av hotfulla situationer samt upprätthållandet av säkerheten på arbetsplatsen. Slutsatser Hot och våld inom vården är vanligt förekommande, i synnerhet inom akut beroendevård. Olika missbrukssubstanser kan bevisligen orsaka aggressivt beteende, hämningslösande effekter och psykotiska episoder. Detta är också den primära populationen som beroendevården hanterar. Avvikande verklighetsuppfattning hos dessa patienter leder till att personalens välmening och hjälp tolkas som angrepp. Förslag på fortsatt forskning Författarna föreslår att man studerar vidare på karakteristika och underliggande mekanismer i hotfulla och våldsamma utbrott. Man bör också granska fler preventiva metoder i sammanhanget