rkh.sePublikationer från RKH
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Klöfvermark, Josefin
Publikasjoner (6 av 6) Visa alla publikasjoner
Nordling, V., Klöfvermark, J. & Sigvardsdotter, E. (2020). Föräldraskap efter flykt till ett annat land: Kunskapssammanställning baserad på en kartläggande litteraturöversikt. Huddinge: Röda Korsets Högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Föräldraskap efter flykt till ett annat land: Kunskapssammanställning baserad på en kartläggande litteraturöversikt
2020 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Parenting after forced migration entails specific challenges, especially during the first years after flight, such as reception and social networks in the new country, socioeconomic situation, migration related difficulties, mental ill-health, discrimination, to learn a new language, new norms and expectations, and leading a transnational life. This report is a scoping review with the aim to compile and describe the existing knowledge about the experiences of newly arrived forced migrant parents, as well as key factors that affect parenting during the first year after having fled to another country. PubMed, Sociology Collection and PsychInfo were systematically searched. The report includes 27 articles.

The result of the literature review was systematised into two main themes that were salient in the empirical material: strengths/possibilities and challenges. Strength/possibilities relate to four categories: health and social service, new possibilities, establishing oneself, and networks and family. Challenges relate to the four categories health, establishing oneself, socioeconomic status, and social networks and relationships. Many studies note the importance of access to, as well as accurate information about, health care and social services where the newly arrived parents' situation is taken into account. Fleeing to another country may mean possibilities such as education and to be able to live in peace and freedom. To be able to establish oneself in the new country is a supporting factor for parenting. Family life and social networks are also noted as central supporting factors. On the other hand, lack of information and poor treatment are barriers to access to health care. Several studies report on some form of mental ill health among the parents. To be subjected to new norms for parenting and experiences of discrimination are other challenges for these parents. Many newly arrived parents have low socioeconomic status. Worries related to residence permits may also affect parenting in a negative way.

This scoping review shows that this group of newly arrived parents often lack the stability that the sedentary and settled groups may enjoy. There is a need for parenting support for this group that takes this into account. While not assuming that this group is homogenous, another challenge to consider is mental ill-health among newly arrived parents, not least related to unsafe living conditions and previous traumatic events.

Abstract [sv]

Att vara förälder i en familj som flytt innebär specifika utmaningar, särskilt under de första åren, såsom mottagande och socialt skyddsnät i det nya landet, socioekonomiska förutsättningar, migrationsrelaterade svårigheter, psykisk ohälsa, diskriminering, att tillgodogöra sig ett nytt språk, nya normer och förväntningar, samt att leva transnationellt. Denna rapport redovisar en kartläggande litteraturöversikt med syftet att sammanställa och beskriva den kunskap som finns om nyanlända föräldrars upplevelser och erfarenheter av föräldraskap, samt nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land. Sökningar gjordes i Pubmed, Sociology collection och Psychinfo. Tjugosju artiklar inkluderades.

Resultatet rapporteras som utmaningar och riskfaktorer i relation till kategorierna hälsa, etablering i det nya landet, socioekonomisk status samt sociala nätverk och familj, samt som möjligheter och skyddsfaktorer i relation till kategorierna hälsa och service, möjligheter i det ny landet, etablering i det nya landet och sociala nätverk och familj. Många studier lyfter vikten av tillgång till, samt god information om, hälso- och sjukvård och social service där nyanlända föräldrars förutsättningar tas i beaktande. Flykten till ett nytt land kan innebära nya möjligheter i form av utbildning och att få leva i fred och frihet. Likaså innebär en god etablering ett stöd i föräldraskapet. Familjelivet och sociala nätverk lyfts som centrala skyddsfaktorer. Brist på information om sjukvård och socialt stöd samt ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården påverkar föräldrarnas tillgång till vård, och i många studier rapporteras någon form av psykisk ohälsa hos föräldrarna. Att förhålla sig till nya normer för föräldraskap samt upplevelser av diskriminering är andra utmaningar för föräldrarna. Många nyanlända föräldrar har även dåliga socioekonomiska förutsättningar. Oro kopplad till uppehållstillstånd kan också innebära begränsningar för föräldraskapet.

Litteraturöversikten visar att denna grupp saknar stora delar av den stabilitet som ofta tas för givet för den mer långvarigt bosatta och/eller bofasta befolkningen. Det finns ett behov av insatser som tar hänsyn till detta. Likaså psykisk ohälsa bland flyktingföräldrar, inte minst relaterad till traumatiska upplevelser och otrygga levnadsvillkor, behöver tas hänsyn till i utformning av insatser, dock utan att anta att alla nyanlända föräldrar har samma behov.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Röda Korsets Högskola, 2020. s. 61
Serie
Röda Korsets Högskolas rapportsserie ; 2020:1
Emneord
föräldraskap, flykt, nyanländ, litteraturöversikt
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-3508 (URN)978-91-983684-3-7 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Public Health Agency of Sweden
Merknad

Den här rapporten är framtagen av Röda Korsets Högskola på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Tilgjengelig fra: 2020-11-18 Laget: 2020-11-18 Sist oppdatert: 2020-11-20bibliografisk kontrollert
Klöfvermark, J., Hjern, A. & Juárez, S. P. (2019). Acculturation or unequal assimilation?: Smoking during pregnancy and duration of residence among migrants in Sweden. SSM - Population Health, 8, Article ID 100416.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Acculturation or unequal assimilation?: Smoking during pregnancy and duration of residence among migrants in Sweden
2019 (engelsk)Inngår i: SSM - Population Health, ISSN 2352-8273, Vol. 8, artikkel-id 100416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

A growing corpus of evidence reveals that smoking patterns of migrant women tend to converge with that of the host population over time (‘acculturation paradox’). In this paper we aim to adopt a health equity perspective by studying the extent to which this pattern reflects a convergence with the group of natives who are more socioeconomically disadvantaged. Using population-based registers, we study 1,194,296 women who gave birth in Sweden between 1991 and 2012. Using logistic regression, we estimated odds ratios to assess the effect of duration of residence on the association between smoking during pregnancy and women's origin (classified according to inequality-adjusted Human Development Index (iHDI) of the country of birth). Sibling information and multilevel models were used to assess the extent to which our results might be affected by the cross-sectional nature of the data. Smoking during pregnancy increases with duration of residence among migrants from all levels of iHDI to such an extent that they tend to converge or increase in relation to the levels of the Swedish population with low education and low income, leaving behind the native population with high education and income. The results are robust to possible selection bias related to the cross-sectional nature of the data. Ourfindings indicate the need of a health equity perspective and suggest the use of ‘unequal assimilation’ rather than ‘acculturation paradox’ as a more suitable framework to interpret these findings.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2019
Emneord
Assimilation paradox, Acculturation paradox, Tobacco, Migration, Social determinants, Unequal assimilation
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-2833 (URN)10.1016/j.ssmph.2019.100416 (DOI)
Forskningsfinansiär
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2016-07128Swedish Research Council, 2018/018-25NordForsk, 7465
Tilgjengelig fra: 2019-06-03 Laget: 2019-06-03 Sist oppdatert: 2019-06-10bibliografisk kontrollert
Klöfvermark, J. (2019). Unga flyktingar i Sverige - psykisk ohälsa och missbruksproblem. In: Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson (Ed.), Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter: integration, inkludering och jämställdhet (pp. 43-58). Stockholm: Liber
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Unga flyktingar i Sverige - psykisk ohälsa och missbruksproblem
2019 (svensk)Inngår i: Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter: integration, inkludering och jämställdhet / [ed] Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson, Stockholm: Liber, 2019, s. 43-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Liber, 2019
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-3431 (URN)9789147129263 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-06-23 Laget: 2020-06-23 Sist oppdatert: 2020-06-23bibliografisk kontrollert
Hjern, A. & Klöfvermark, J. (2017). Barn som anhöriga till flyktingföräldrar med post-traumatisk stress: en systematisk litteraturstudie. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Barn som anhöriga till flyktingföräldrar med post-traumatisk stress: en systematisk litteraturstudie
2017 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2017. s. 33
Serie
BSA-rapport ; 2017:1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-2548 (URN)978-91-87731-47-1 (ISBN)
Merknad

Detta är den sjätte rapporten i projektet ”Barn som anhöriga”, som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Socialstyrelsen.

Tilgjengelig fra: 2018-02-20 Laget: 2018-02-20 Sist oppdatert: 2018-02-23bibliografisk kontrollert
Hjern, A., Berg, L., Arat, A., Klöfvermark, J., Manhica, H., Rostila, M., . . . Magnusson, L. (2017). Children as next of kin in Sweden. Kalmar
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Children as next of kin in Sweden
Vise andre…
2017 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Kalmar: , 2017. s. 28
Serie
BSA-rapport ; 2017:2
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-2549 (URN)978-91-87731-49-5 (ISBN)
Merknad

This overview, ‘Children as next of kin in Sweden’ is a summary of eight reports on children as next of kin in Sweden.

Tilgjengelig fra: 2018-02-20 Laget: 2018-02-20 Sist oppdatert: 2019-04-09bibliografisk kontrollert
Hjern, A., Arat, A. & Klöfvermark, J. (2017). Report on differences in outcomes and performance by SES, family type and migrants of different primary care models for children. European Commission
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Report on differences in outcomes and performance by SES, family type and migrants of different primary care models for children
2017 (engelsk)Rapport (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
European Commission, 2017. s. 99
Serie
Models of Child Health Appraised - a study on primary health care in 30 european countries
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:rkh:diva-2550 (URN)
Prosjekter
Models of Child Health Appraised (MOCHA) project
Merknad

Work Package 7

Tilgjengelig fra: 2018-02-20 Laget: 2018-02-20 Sist oppdatert: 2018-02-23bibliografisk kontrollert
Organisasjoner