Bakgrund: Risken att utveckla demenssjukdomar ökar med stigande ålder och det sker en kontinuerlig ökning globalt. Sjukdomen förvärras progressivt över tid, är obotlig och dödlig. Det ställs större krav på vården att kunna möta upp det ökande vårdbehovet. Det är viktigt att kunna möta vårdbehovet och ge dessa patienter en adekvat och värdig vård, trotts sjukdomens komplexa natur. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med symptom av demenssjukdom i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med stöd av Polit & Becks nio-stegsmodell. Denna studie analyserades i enlighet med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultaten utgick från nio orginalartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: personens välbefinnande och samverkan. Slutsats: Sjuksköterskorna stötte på utmaningar då patienterna inte kunde utrycka sina känslor och behov till följd av den kognitiva svikten som medföljer vid symptom av demenssjukdom i livets slutskede. En god relation mellan sjuksköterskorna och anhöriga är avgörande i givandet av adekvat vård. Vidare forskning inom demensvård krävs för att få en bättre förståelse och öka kunskapen inom vården.
Background: The risk of developing dementia increases with age and there’s a continuous global rise. The disease worsens over time, is incurable and fatal. With greater demands on the healthcare system, it’s important to have the capacity to meet the healthcare needs of these patients and provide adequate and dignified care, despite the complexity of the disease. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for people with symptoms of dementia at the end of life. Method: A general literature study was carried out with the support of Polit & Beck's nine-step model. This study was analyzed in accordance with Graneheim & Lundman's content analysis. The results were based on nine original articles that were searched in the databases CINAHL and PubMed. Results: Two main categories were identified: Patient well-being and collaboration. Conclusions: The nurses encountered challenges as patients were unable to express their feelings and needs due to the cognitive impairment that accompanies end-of-life dementia. A good relationship between nurses and relatives is crucial in providing adequate care. Further research in dementia care is required to gain a better understanding and increase knowledge in care.