Etableringsinsatserna för nyanlända1 i deras nuvarande utformning kan förstås som en del av förskjutningen från välfärd till arbetssamhälle, vilket brukar benämnas workfare (Wacquant 2009:6; Rueda 2015:299). Detta handlar framförallt om att välfärdsrättigheter blir alltmer villkorade och kopplade till krav på motprestationer i form av arbete eller annan aktivering. I etableringen märks detta t.ex. i ett ökat fokus på att nyanlända snabbt ska komma i arbete. Det statliga integrationsinsatserna för nyanlända omfattar sedan reformeringen 2010 (SFS 2010:197) språkundervisning (SFI), individanpassade arbetsmarknadsåtgärder (praktik, validering av utbildning etc.), och en samhällsorienterande utbildning. Förändringen var en del av en större reformering som föregicks av en rad utredningar, vilka konstaterade att introduktionen av nyanlända i Sverige gick för långsamt och var passiviserande. Lösningen var att etableringen av nyanlända nu skulle inlemmas i arbetslinjen och integrationspolitiken skulle ta steget från ”omhändertagande till ansvarstagande” (prop. 2009/10:60; s. 24). I ett pågående forskningsprojekt undersöker vi etableringen av nyanlända, med ett särskilt fokus på hur man arbetar för att främja socialt deltagande och psykisk hälsa hos personer som är nya i Sverige. Fokus i projektet ligger på tjänstepersoner och frivilliga inom detta område – och hur de tänker kring hur det som brett kan benämnas integration fungerar – men även på dokument som är centrala för att förstå etableringens politiska och praktiska kontext. I den här artikeln analyserar vi dokument kopplade till samhällsorienteringen för nyanlända – en av tre delar som omfattas av etableringslagen. Eftersom hälsa är ett centralt fokus i vårt projekt har det även utgjort ett särskilt empiriskt fokus i vår analys i den här artikeln. Syftet är att undersöka vilka idéer som präglar samhällsorienteringen för nyanlända, och hur de kommer till uttryck i relation till hälsa. Vårt analytiska fokus är hur hälsa i samhällsinformation till nyanlända konstrueras diskursivt i det kursmaterial som används i samhällsorienteringen.