Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende.

Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning.

Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys.

Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande. (II) Förutsättningar omfattar (3) Restriktivitet, (4) Tolerans, (5) Ångest, (6) Personalbrist och (7) Kunskap. (III) Metoder omfattar (8) Smärtskattning, (9) Lindra ångest, (10) Kämpa för patienten och (11) Interprofessionalitet.

Slutsats: Studiens resultat tyder på att ett respektfullt och tillmötesgående bemötande gentemot patienterna utgör en central roll i smärtbehandlingen. Vidare visar studien att sjuksköterskornas möjlighet att smärtlindra patienter i beroendevården begränsas av kunskapsluckor, restriktiva regler, resursbrist samt en patientgrupp som är svår att smärtlindra. Studiens resultat tyder på vikten av att lindra patienternas ångest samt vinsterna med ett interprofessionellt samarbete kring smärtlindring.

Klinisk betydelse: Studien kan öka medvetenheten kring de hinder som identifierats för smärtlindring av patienter med opiatberoende. Sjuksköterskornas metoder i den aktuella studien skulle kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning i beroendevården och i andra vårdkontexter vilket därigenom skulle bespara patientgruppen onödigt vårdlidande.

Background: International research indicates several difficulties concerning pain relief for patients with opioid dependence. It appears that inadequate doses of analgesics are administered to patients with substance dependence and that health professionals lack knowledge regarding pain management of patients with opioid dependence. Research also shows that health professionals may have a negative attitude towards drug-dependent patients and often distrust their motives regarding request for analgesics. Furthermore, research shows that opioid dependent patients feel that they get poorer care than patients without drug addiction.

Aim: The aim of the study was to examine factors that have an impact on pain relief in patients with opioid dependence from nurses’ perspective at a drug dependence treatment clinic.

Method: Empirical study with descriptive qualitative approach based on structured interviews with four nurses working at a drug dependence treatment clinic in a major Swedish city. Data were analyzed with manifest content analysis.

Results: During the analysis three categories and eleven subcategories emerged: (I) Attitude is comprised of (1) To not judge, and (2) Treatment. (II) Conditions is comprised of (3) Restrictivity, (4) Tolerance (5) Anxiety, (6) Staff shortage and (7) Knowledge. (III) Methods is comprised of (8) Pain assessment, (9) Relieving anxiety, (10) Fighting for the patient, and (11) Interprofessionalism.

Conclusion: The study's results suggest that a respectful attitude towards patients plays a key role in pain management. Furthermore, the study shows that the nurses’ opportunity to relieve pain of patients in addiction treatment is limited by gaps in knowledge, restrictive regulations, lack of resources and patients that are difficult to pain relieve. The study's findings indicate the importance of alleviating the patients' anxiety and the benefits of interprofessional collaboration regarding pain treatment.

Clinical significance: This study can increase the awareness of the barriers to pain management identified for patients with opioid dependence. Nursing practice in the current study could be used to a much greater extent in addiction services and other care contexts and thereby save the patients unnecessary suffering.