Background: Zikavirus was discovered in the 1950’s in the Zikaforest in Uganda, it is a vector borne flavivirus and its main carrier is the Aedes Aegyptimosquito. In 2015 ZIKV reached Brazil and from Brazil it has spread to 26 countries in the Americas. ZIKV is most known for its ties with Microcephaly, but the ZIKV has been linked to several neurological conditions including Guillian-Barré Syndrome. Very limited treatment is currently available for the complications and prevention is the most used method to combat the infection.

Aim: The aim of this study is to describe the experience of Brazilian registered nurses in regards to Zika virus and its complications.

Method: An Empirical qualitative approach was used, and the data was retrieved through semi-structured interviews. The method used for analysing was a Qualitative content analysis.

Results: The findings resulted in two categories: 1. The many faces of uncertainty and, 2. Spreading and attaining knowledge. In addition 10 sub-categories were identified.

Conclusion: The suffering that was expressed was related to the uncertainty of the disease. By providing information and educating patients, the health literacy may strengthen. Increasing health literacy can empower the people and lead to sound health decisions.

Bakgrund: Zika viruset upptäcktes i Zika-skogen i Uganda på 50-talet, det är ett vektorburet flavivirusoch smittar huvudsakligen via myggan Aedes Aegypti. År 2015 nådde ZIKV Brasilien och från Brasilien har det spridit sig till 26 länder i Syd-Nord-och Centralamerika. ZIKV är mest känt för dess kopplingar till Mikrocefali, men viruset är också sammankopplat till flera neurologiska komplikationer, Guillian-Barré Syndrome inkluderat. För tillfället är den tillgängliga behandlingen väldigt begränsad för dessa komplikationer och prevention är den främsta metoden för att stävja infektionen.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva brasilianska sjuksköterskors upplevelser av ZIKV och dess komplikationer.

Metod: Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer med fem aktiva sjuksköterskor i Brasilien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera all data.

Resultat: Fynden resulterade i två kategorier: 1. The many faces of uncertainty och, 2. Spreading and attaining knowledge. Dessutom identifierades 10 subkategorier.

Konklusion: Lidandet som uttrycktes var kopplat till ovisshet om sjukdomen. Genom att tillhandahålla information och utbildning till patienterna, kan hälsolitteraciteten styrkas. Att öka hälsolitteracitet kan styrka folket och leda till sunda val gällande deras hälsa.