Bakgrund: Vårdpersonal utsätts i allt högre grad för våld i sin profession. På de avdelningar där det sker mest våld är inom psykiatrisk, akut och geriatrisk vård. Våldet kan bestå av verbala hot och/eller fysiskt våld. De som främst drabbas är sjuksköterskor och de som oftast är förövare är patienter eller besökare. Att det förekommer våld inom vården påverkar arbetsmiljön negativt för personalen. Risken finns då att patienter kan komma i kläm och omvårdnaden hamnar i skymundan. Personal som blivit utsatt för våld drabbas av oro, en känsla av att inte räcka till, rädsla för att bli utsatt igen och att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar av ledningen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa hur våld på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskor och omvårdnad.

Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

Resultat: Teman som hittades i artiklarna beskrev dynamiken kring våld inom vården samt vilka följder det innebär för sjuksköterskan, patienten och arbetsmiljön. Sjuksköterskan drabbas bland annat av psykosociala och fysiska besvär som i sin tur påverkar omvårdnad. Arbetsmiljön påverkas negativt då sjuksköterskan inte upplever trygghet på arbetsplatsen. Sjuksköterskor behöver rapportera incidenter så att ledningen kan utforma riktlinjer som är preventiva och som speglar verkligheten.

Slutsats: För att lyckas med förebyggande insatser behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och ledningen.

Background: Healthcare staffs continue to be exposed to workplace violence in their profession and the frequency of incidents has increased over the past years. The hospital wards that see the majority of incidents are psychiatric, emergency and geriatric departments. Violence consists of verbal threats and/or physical violence. The most affected are nurses, while the patient and visitors are most often the perpetrators. The result is that nursing takes a back seat. Nurses that are targets for violence can suffer from a long list of problems, including anxiety, feelings of inefficacy, fear of further violent attacks, and a sense that management doesn’t take incidents seriously.

Purpose: The purpose of the literature review was to examine how workplace violence affects both nurses and nursing care.

Method: This was a general literature review containing both qualitative and quantitative articles.

Result: Pervasive themes were found in the literature related to the dynamics of violence in healthcare settings, the general profile of victims and perpetrators, and what consequences violence has for patients, nurses and nursing care. Nurses can suffer from physical and psychosocial problems due to WPV, which in turn impacts patient care. The work environment is negatively affected because nurses do not feel safe while performing their duties. Nurses need to report all violent incidents so that hospital management gets a clear picture of the extent of the problem and implement appropriate preventative measures.

Conclusion: Better communication between nurses and management is needed in order to affect changes in regard to WPV.