Bakgrund: Varje sjuksköterska har som omvårdnadsansvarig ett etiskt och juridiskt ansvar för sitt bemötande, sina bedömningar och sina beslut. En personcentrerad vård förmodas kunna återförena den humanistiska omtanken till en alltmer medicinteknisk vård utan att reducera vårdtagaren till ett passivt vårdobjekt. Kan humor vara en bidragande komponent till att göra vården mer personcentrerad? 

Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för personcentrerad vård.

Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys baserad på nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2019.

Resultat: Innehållsanalysen genererade tre huvudteman: humor som ett kommunikationsverktyg, humorns betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska, samt förhållningssätt till humor.

Slutsats: Humor har en central plats inom hälso-och sjukvård för att främja personcentrerad vård och bör betraktas som något att ta på allvar. Ett salutogent humorbruk har flera positiva effekter och undergräver inte sjuksköterskans professionalism. Genom att våga initiera, använda och återgälda humoruttryck kan sjuksköterskan stärka partnerskap, patientberättelse och dokumentation för den personcentrerade vården. Författarna efterfrågar mer forskning kring manliga sjuksköterskors upplevelser av humor då artiklarna i resultatet endast inkluderade kvinnliga sjuksköterskor, förslagsvis en empirisk studie med intervjuer i en svensk kontext.

Background: All nurses have an ethical and legal responsibility for their care, assessments and decisions. Person-centered care is assumed to bring a more humane aspect to the healthcare of today, without reducing the patient to a passive care object. Could the use of humor be a way to make the healthcare more person-centered?

Aim: The aim was to explore the importance of humor to person-centered care.

Method: A literature review with a qualitative content analysis, based on nine scientific articles published between 2009-2019.

Results: The study generated three main themes: humor as a tool for communication, the importance of humor for the nurse-patient relationship, and approaches to humor.

Conclusion: Humor has a key role in healthcare to promote person-centered care, and should be taken seriously. A salutogenic use of humor has multiple positive aspects and does not undermine the professionality of the nurse. Nurses can strengthen partnership, patient stories and documentation in person-centered care by initiating, using and reciprocating humor. The authors ask for more empirical studies targeting the experiences of the use of humor by male nurses, as the articles only included female nurses, for example an empirical study based on interviews conducted in Sweden.