Bakgrund: Alltmer evidens återfinns för att fysisk aktivitet främjar psykisk hälsa. Fler interventioner av det slaget implementeras i heldygnsvården. För att säkra kvalitén på dessa behövs fler studier där inskrivna patienters upplevelser beskrivs

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet under sin vårdtid på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning.

Metod: Studien är empirisk med en kvalitativ, induktiv ansats med intervju som metod. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer, där deltagarna var 10 patienter inskrivna i psykiatriska heldygnsvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Dataanalysen av de tio intervjuerna gav tre kategorier varav en var uppbyggd av fem subkategorier: Fysisk aktivitet i avdelningens vardag: Upplägg och miljö kring den fysiska aktiviteten, Träningsledaren, Vad fysisk aktivitet gör för patienten, Mer jämlik vårdrelation, Förbättringsförslag från patienterna; Hindrande Faktorer samt Främjande faktorer.

Slutsats: Fysisk aktivitet är positivt på många plan. Till exempel när känslan av att klara av saker infinner sig; när vårdpersonal tränar tillsammans med patienten; när tiden på avdelningen blir mer hanterbar. Psykiatrisjuksköterskan är dessutom i sin yrkesroll lämpad att se vad som hindrar eller främjar fysisk aktivitet för patienten. 

Klinisk betydelse: Att denna omvårdnadsåtgärd kan fortsätta att användas.

Background: Nowadays there is evidence that physical activity works as a health promotion intervention in psychiatric inpatient care. More and more interventions are being introduced. To ensure the quality of care, more studies with inpatients experiences are requested.

Purpose: The purpose of this study was to describe the inpatient's experience of physical activity in a psychiatric inpatient care facility

Method: The study was conducted empirically with a qualitative, inductive approach with interview as a method. The data was collected through semi-structured interviews, the participants were ten psychiatric inpatients. The data were analyzed with qualitative content analysis.

Outcome: The results of the data analyze were compiled in three categories where one category consisted of five subcategories. Physical activity in the everyday life in the psychiatric ward: Arrangements and settings for physical activity. The training coach, The perceived effect of physical activity, The nurse-patient relationship becomes more equal and The patients suggestions of quality improvements, Barriers and Facilitators

Conclusion: In general, physical activity was viewed in a positive way by the inpatients; they felt empowered after exercise, especially when the staff participated. The complex everyday life of the ward also became easier to manage. The psychiatric nurse is suitable to recognize barriers and facilitators towards being physically active. 

Clinical impact:  Physical activity can continue to be used as a psychiatric nursing intervention.