Bakgrund: Långa vårdtider på akutmottagning ökar risken för vårdskada, försämrar patienters välmående och ger ökad mortalitet, vilket också har beskrivits om isolering i slutenvård. Omvårdnaden till dessa patienter är otillräcklig då livshotande tillstånd prioriteras, trots att omvårdnad är ett verktyg för att förebygga vårdskada. Isolering på akutmottagningen är inte tidigare beskrivet. Teorin om byråkratisk omvårdnad används för att skapa förståelse för faktorer som samverkar i sjukvårdsorganisationen och påverkar patienternas omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av vårdskador i samband med vården av patienter som är isolerade på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes med blandad metod och convergent design. Data insamlades i en webbenkät och 70 personer deltog. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativa data analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Vårdskador upplevdes inte vara vanligt förekommande vid isolering på akutmottagningen, men allvarliga händelser och dödsfall förekom. Svårt sjuka patienter upplevdes inte kunna isoleras på grund av risk för patientsäkerheten. Isoleringsbehov förlängde tiden till vårdplats och minskade tillgången på omvårdnad. Det var möjligt att följa isoleringsåtgärder, men hinder fanns såsom brister i lokaler och övervakningsmöjligheter samt kompetensbrist. Slutsats: Patientsäkerhetsrisker förekommer för patienter som isoleras på akutmottagningen och omfattningen av omvårdnaden minskas för dessa patienter. Akutmottagningar har förmåga att följa isoleringsåtgärder. Förbättringspotential identifierades gällande kompetens och möjligheter att isolera svårt sjuka patienter. Förslag på vidare forskning: Kartläggning av vårdskador under isolering på akutmottagningen är nödvändigt för att objektivt avgöra problemets omfattning. Intervjuer med patienter föreslås för att tillvarata deras intressen.

Background: Prolonged stays in the emergency department (ED), or emergency boarding, increases the risk of healthcare injuries and mortality, and decreases patient well-being, which is also previously described about inpatient isolation. Nursing care for boarding patients holds lower priority than life-threatening conditions, while nursing care is a tool to prevent healthcare injuries. The care of isolated patients in the ED is not previously described in the literature. The theory of Bureaucratic caring is used to describe the factors collaborating in the healthcare organisation and affect nursing care in the ED. Aim: The study’s aim is to examine the health care professionals’ experiences of healthcare injuries among patients with isolation precautions in the ED. Method: The study was conducted using mixed method and convergent design. A web survey was used to collect data. 70 people participated. Quantitative data were analysed with descriptive statistics and qualitative data were analysed with thematic analysis. Results: Healthcare injuries were not perceived to be commonly occurring during isolation precautions in the ED, but adverse events and deaths occurred. Isolating severely ill patients was not possible due to patient safety risks. Isolation precautions prolonged the time to inpatient care and reduced availability of nursing care. Providing isolation precautions in the ED was possible, but obstacles occurred such as lack of appropriate facilities, lacking monitoring and insufficient competence. Conclusion: Patient safety risks occur for isolated patients in the ED, and the extent of nursing care decreases for these patients. EDs have the capacity to provide isolation precautions, but improvement areas were identified regarding competence and ability to isolate severely ill patients. Further research: Mapping the occurrence of healthcare injuries during isolation in the ED is necessary to objectively determine the extent of the problem. Interviews with patients are suggested to protect patient interests.