Syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av utlösande faktorer för hot och våld inom akut beroendevård och hur dessa kan förebyggas. Metod kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Huvudfynd resultatet visar att sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning och felbehandlingar som organisationsbaserade utlösande faktorer. Patientbundna utlösande faktorer kunde härledas till olika missbrukssubstanser, känsla av att vara inlåst, samt att inte beviljas den vård man är ute efter. Det proaktiva arbetet för att minska hot eller våld inom akut beroendevård enligt sjuksköterskorna grundade sig på ett bra bemötande, kommunikation och vårdrelation. Personliga färdigheter, arbetslivserfarenhet och teamarbete är också en väsentlig del i tidig identifiering och hantering och av hotfulla situationer samt upprätthållandet av säkerheten på arbetsplatsen. Slutsatser Hot och våld inom vården är vanligt förekommande, i synnerhet inom akut beroendevård. Olika missbrukssubstanser kan bevisligen orsaka aggressivt beteende, hämningslösande effekter och psykotiska episoder. Detta är också den primära populationen som beroendevården hanterar. Avvikande verklighetsuppfattning hos dessa patienter leder till att personalens välmening och hjälp tolkas som angrepp. Förslag på fortsatt forskning Författarna föreslår att man studerar vidare på karakteristika och underliggande mekanismer i hotfulla och våldsamma utbrott. Man bör också granska fler preventiva metoder i sammanhanget

The purpose was to investigate nurses ́ experience of triggering factors for threats and violence in emergency addiction care and how these can be prevented. Method A qualitative method with semi-structured interviews was applied. Main findings show that nurses experience high workload and malpractices as organization-based triggering factors. Patient-related triggering factors could be attributed to various substance abuse, the feeling of being locked away, and not being given the care you are looking for. The proactive work to reduce threats or violence in acute addiction care according to the nurses was based on a good response, communication and care relationship. Personal skills, work experience and teamwork are also an essential part of early identification and management of threatening situations as well as the maintenance of workplace safety. The conclusion is that threats and violence in healthcare are common, especially in emergency care. Various addictive substances can probably cause aggressive behavior, inhibitory effects and psychotic episodes. This is also the primary population that addiction care workers manage. Divergent perceptions of reality in these patients leads to the personnel good intention and help being interpreted as an attack. The authors ́ suggestions for continued research is to further study the characteristics and underlying mechanisms of threatening and violent outbreaks. More preventative methods should also be considered in this context.