Bakgrund: Medkänsla är en viktig del av omvårdnaden och en egenskap sjuksköterskan förväntas ha. Medkännande omvårdnad innebär ett moraliskt agerande där aktiva handlingar avser att lindra lidande, vilket möjliggör ett partnerskap grundat på tillit mellan patienten och sjuksköterskan. Trots att medkännande omvårdnad innebär samhälleliga vinster saknas det ibland i vården. Om medkänsla betraktas som en huvudkompetens kan den bli ett kraftfullt stöd i förverkligandet av god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medkännande omvårdnad för vuxna patienter i en somatisk slutenvårdskontext. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar analyserades genom tematisk analys. Resultat: Analysen visade att utövandet av medkännande omvårdnad förfinas i takt med ökad arbetslivserfarenhet. Förmågan att utöva medkännande omvårdnad ansågs bero på personliga faktorer såväl som förhållandet mellan patienten och sjuksköterskan. Organisatoriska aspekter såsom arbetsmiljö, där tid ansågs vara en avgörande faktor, kan påverka den medkännande omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor behöver erfarenhet och stöd för att utföra medkännande omvårdnad och därmed öka omvårdnadens kvalitet. Mängden disponibel tid är en viktig arbetsmiljöfaktor som påverkar partnerskap och sjuksköterskans förmåga att ha ett holistiskt synsätt. Vidare forskning rekommenderas. Det finns behov av att implementera medkännande omvårdnad som kunskapsområde i sjuksköterskeutbildningen.  

Background: Compassion is fundamental in nursing care and is also a trait the nurse is expected to have. Compassionate nursing care defines as a moral act where the actions aim to relieve suffering. It is an important facilitator for the patient’s trust towards the nurse. Lack of compassion can partly explain health care deficiencies. Defining compassion as a main competence would enhance the realization of compassionate nursing care. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of compassionate nursing care for adults in a somatic hospital setting. Method: A literature study based on ten qualitative articles was conducted with a thematic analysis. Results: Compassionate nursing care refines as experience grows. Compassion is influenced by the nurse’s traits. Furthermore, a holistic approach is needed for compassionate nursing care. Organizational aspects such as the work environment may also have an impact. Conclusion: To perform compassionate nursing care and thereby enhancing the quality of care, nurses need experience and support. The amount of available time affects the creation of partnership and the nurse’s holistic viewpoint. Further research is recommended. There is a need for implementation of compassionate nursing care as a competence area in the nursing education.