Background: Female genital mutilation is a harmful cultural practice that is carried out in several places around the world, despite the fact that it is a violation of women’s human rights. Worldwide, around 200 million young girls and women live with the aftermath of genital mutilation. There are several motives for implementing the practice linked to social, cultural and esthetic aspects. Aim: To describe how women who have been circumcised experience antenatal–and maternity care. Method: The study was designed as a general literature study which included nine scientific articles with a qualitative approach. Qualitative content analysis was applied. Result: Two categories and four subcategories emerged. “A confidence-building approach” and “Feeling trust in a female caregiver” went under “Good care relationship” while “Lack of knowledge about female genital mutilation” and “The feeling of being different” belonged to “Lack of empathy”. Conclusion: A confidence–building approach can demonstrably form the basis for a good care relation between a woman who has been circumcised and a healthcare professional. However, women who have been circumcised deliberately chose not to disclosure their health problems when they felt that healthcare professionals lacked knowledge about female genital mutilation. To alleviate the suffering and promote well–being of women who have circumcised, the healthcare professionals need to show respect, consideration and also provide caring care.  

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig kulturell sedvänja som utförs på flera håll runt om i världen trots att det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt lever cirka 200 miljoner unga flickor och kvinnor i efterföljderna av könsstympning. Det finns flertal motiv till att genomföra kvinnlig könsstympning kopplad till sociala, kulturella samt estetiska aspekter. Syfte: Att beskriva hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mödra–och förlossningsvården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom. “Ett förtroendeingivande bemötande” och “Att känna tillit till en kvinnlig vårdgivare” gick under “God vårdrelation” medan “Bristande kunskaper kring kvinnlig könsstympning” och “Känslan att vara annorlunda” tillhörde “Brist på empati”. Slutsats: Ett förtroendeingivande bemötande kan bevisligen utgöra grunden för en god vårdrelation mellan kvinna som blivit könsstympad och sjukvårdspersonal. Dock valde kvinnor som blivit könsstympade avsiktligt att inte delge sina hälsoproblem när de ansåg sjukvårdspersonal sakna kunskaper om kvinnlig könsstympning. För att lindra lidandet och befrämja välbefinnandet hos kvinnor som blivit könsstympade skall hälso–och sjukvårdspersonal visa respekt, omtanke samt ge omsorgsfull vård.