Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är ett stort folkhälsoproblem som påverkar personers fysiska och psykiska hälsa. För att kunna leva med en kronisk sjukdom som typ 2-diabetes måste personer hantera sjukdomen genom att anpassa sitt dagliga liv och tillämpa egenvårdsaktiviteter för att uppnå god hälsa. Sjuksköterskan kan stötta i att hantera denna förändring och uppnå en god egenvård genom utbildning och motiverande samtal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter kring barriärer och möjliggörande faktorer för egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt. De femton artiklar som omfattas i studien hittades i två olika databaser, CINAHL och PubMed. Innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två kategorier beskriver erfarenheterna av egenvårdsförmågan vid typ 2-diabetes; 1) Lyckad egenvård med subkategorier: att erhålla stöd från närstående, att erhålla stöd från sjukvårdspersonal, kunskapens betydelse för livsstilsförändringar och bedömning om hälsorisker samt motivation som verktyg. 2) Utmaningar med egenvård med subkategorier: behov av stöd från närstående, behov av ökad kunskap, utmaningar i möte med sjukvårdspersonal samt utmaningar i det dagliga livet. Slutsats: Typ 2-diabetes är en utmanande sjukdom för personen att både leva med och hantera. Nya och strikta egenvårdsaktiviteter måste implementeras i det dagliga livet för att upprätthålla en god hälsa. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal, kunskap om förändringar kring livsstil samt motivation som ett redskap för uppfyllelse av egenvårdsbehov är betydelsefullt för att personen ska lyckas med egenvården. Sjuksköterskan är av stor vikt vid förbättringen av personers egenvårdsförmåga, då handledning och förmedling av kunskap är aktuellt.

Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a major public health problem that affects a person's physical and psychological health. To be able to live with a chronic disease such as type 2 diabetes, people must manage the disease by adapting their daily lives and applying self care activities to achieve good health. The nurse can support in dealing with this change and achieve good self care through training and motivational conversations. Aim: The aim was to describe experiences about barriers and enabling factors for self care in type 2 diabetes. Method: This study is a qualitative literature review. The fifteen articles covered in the study were found in two different databases, CINAHL and PubMed. Content analysis was applied to analyze data. Results: Two categories describe the experiences of the self care ability in type 2 diabetes; 1) Successful self care with subcategories: to receive support from close ones, to receive support from healthcare professionals, the importance of knowledge for lifestyle changes and assessment of health risks and motivation as a tool. 2) Challenges with self care with subcategories: need for support from relatives, need for increased knowledge, challenges in meeting healthcare professionals and challenges in daily life. Conclusion: Type 2 diabetes is a challenging disease for the person to both live with and manage. New and strict self care activities must be implemented in daily life in order to maintain good health. Support from relatives and healthcare professionals, knowledge of lifestyle changes and motivation as a tool for meeting self care needs is important for the person to succeed with self care. The nurse is of great importance in improving people's self care ability, as supervision and dissemination of knowledge is relevant.