Bakgrund: Trycksår betraktas idag som en nosokomial skada som har en direkt påverkan på den drabbande så väl fysiskt och psykiskt. Utöver det personliga lidandet inbegriper trycksår även betydande resursutnyttjande ur en pur ekonomisk synpunkt men även som en personal belastande fenomen. Evidensen pekar på att ca 95% av samtliga trycksår kan förebyggas vid implementering av evidensbaserade riskbedömningsinstrument och åtgärder. Ändock råder det diskrepans mellan planerade och utförda åtgärder.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors kunskap och upplevda hinder vid förebyggande av trycksår.  

Metod: En litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningen har i första hand gjorts i databaser Cinahl och PubMed men också en manuell sökning har genomförts. Tematiskananlys användes för att analysera artiklarnas innehåll. Artiklar hade betydande geografisk spridning, var på engelska och i fulltext, original, peer-reviewed samt etiskt godkända. 

Resultat: Tio artiklar mötte inklusionskriterier och ingår i studien. Två huvudteman identifierades; sjuksköterskan och arbetsmiljöperspektiv. Första temat hade två subteman kunskap och attityd och arbetsmiljöperspektivet hade tre subteman; personalbrist, tidsbrist samt patienten.   Sjuksköterskor har varierande kunskapsnivåer dock pekar evidensen på att variationerna har liten eller ingen betydelse för utförandet av preventiva åtgärder. Nio artiklar redogjorde för god attityd relaterad till trycksårsprevention.  God attityd har större betydelse än kunskap men likväl begränsad och har endast modest betydelse för implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. Personalbrist, tidsbrist och patienten själv framträder som betydande hinder för utförande av preventiva åtgärder.  

Slutsats: Denna studie indikerar att kunskap relaterade till trycksårsprevention har stor variation bland sjuksköterskor med såväl gott som dålig kunskap, men också att det generellt sett råder god attityd. Dock har både kunskap och attityd en sekundär betydelseför preventivt arbete emedan de upplevda hindren utgör den största barriären för evidensbaserat preventionsarbete.  Därmed kan det vara önskvärt att ytterligare undersöka om varför kunskap relaterad till trycksår inte tillämpas.

Background: Today pressure ulcers are considered as a nosocomial damage that has a direct impact on the affected person physically as well as psychologically. In addition to personal suffering, pressure ulcers also include significant resource utilization from a purely economic point of view but also as a staff-burdening phenomenon. The evidence indicates that about 95% of all pressure ulcers can be avoided by implementing the evidence-based risk assessment instruments and measures. Nevertheless, there is a discrepancy between planned and implemented measures. Lack of consensus regarding risk assessment and implementation of preventive measures is an another prominent problem. 

Aim: The aim of this study was to describe nurses' knowledge and perceived barriers in the prevention of pressure ulcers. 

Methods: A literature review was conducted. The article search was primarily done in the databases Cinahl and PubMed but also a manuel search has carried out. Thematic analysis was used to analyse the content of the articles. Articles had significant geographical spread, were in English and in full text, original, peer-reviewed and ethically approved.

Results: Ten articles met the inclusion criteria and are included in the study. Two main themes were identified; nurse and work environment perspectives. The first theme had two sub-themes: knowledge and attitude and the work environment perspective had three subthemes: staff shortages, lack of time and the patient.  Nurses have varying levels of knowledge, however, the evidence indicates that the variations have little or no bearing on the performance of preventive measures. Nine articles outlined good attitudes related to pressure ulcer prevention. However, the effects of good attitude are greater than knowledge, but nevertheless they are limited and have only modest significance for the implementation of pressure ulcer prevention measures. Staff shortages, lack of time and the patient himself appear to be significant obstacles to the execution of preventive measures.  

Conclusions: This study indicates that knowledge about pressure ulcer prevention among nurses varied, with both good and poor knowledge represented, but also that there is generally a good attitude. However, both knowledge and attitude are of secondary importance to preventive work, as the perceived obstacles constitute the biggest barrier to evidence-based prevention work.  Thus, it may be desirable to further investigate why knowledge related to pressure ulcers is not applied.