Bakgrund: Beroendeproblematik är utbrett i samhället, och orsakar mycket ohälsa och lidande. Synen på personer med beroendeproblematik är skiftande. Skalan går från att se beroende som en sjukdom, till att se de drabbade som moraliskt bristfälliga personer som har sig själva att skylla. Vården styrs via riktlinjer och policydokument. Vilken människosyn som uttrycks i dokument som vårdprogram inom beroendevård är sällan problematiserad. Det finns risk för att omvårdnaden kan påverkas beroende på hur synen på personer med beroendeproblematik signaleras från regional nivå.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med beroendeproblematik framställs i regionala vårdprogram inom beroendevård.

Metod: En kritisk diskursanalys utfördes på regionala vårdprogram inom beroendevård.

Resultat: Flera diskurser framträdde i materialet, dessa rörde bland annat kriminalitet, utanförskap, kontroll, motivation, samt omvårdnad. Frekvent förekommande nyckelord identifierades och problematiserades.

Slutsats: Regionala vårdprogram är inte undantagna tendensen att stigmatisera denna patientgrupp. Ett omvårdnadsperspektiv saknas ofta i dokumenten. Inte sällan uttrycks att personerna får rätta sig i ledet och försöka bevisa sin skötsamhet. Undantag finns, och de behöver bli fler för att detta synsätt ska kunna utmanas.

Background: Substance dependence is widespread in society and causes considerable suffering and ill health. Attitudes towards persons with substance use disorder (SUD) are diverse, and range from the concept of addiction as a disease to the view that persons with SUD are morally lacking and only have themselves to blame. Health services are governed by guidelines and policy documents. The views expressed in documents such as care programs within addiction medicine, are seldom assessed. Nursing is at risk of being affected, depending on how attitudes towards persons with SUD are communicated from a county council.

Aim: The aim of this study was to examine how persons with substance use disorder are depicted in regional care programs within addiction health care.

Method: A critical discourse analysis was applied to regional care programs in addiction health care.

Results: Several discourses were identified, regarding criminality, marginalisation, control, motivation, and nursing. Frequently used keywords were identified and problematised.

Conclusions: Regional care programs are not exempt from the tendency to stigmatise persons with SUD. A nursing perspective is often missing from these documents. Persons with SUD have to toe the line and try to prove that they are well-behaved. There are exceptions to these representations, and more exceptions are needed to challenge the prevailing perspective.