Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar är en växande orsak till sjuklighet och förtida dödsfall globalt. I sjukvården sker prevention av livsstilsrelaterad ohälsa ofta i form av rådgivande samtal och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en samarbetsinriktad metod som används brett i sjukvården för att motivera och stödja patienter till beteendeförändring.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal i kliniskt patientarbete.

Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen genererade sex övergripande teman och tjugo underliggande kategorier. Teman som beskrevs var Personcentrerad vård, Patientens delaktighet, Förutsättningar för MI, Utmaningar med MI, Patientens respons och Fördelar i sjuksköterskans arbete.

Slutsatser: Motiverande samtal uppfattades ha fördelar för både patienter och sjuksköterskor. För att lära in metoden behövdes kontinuerlig träning, och sjuksköterskor upplevde tidsbegränsningar och brist på stöd från arbetsplatsen som hinder för att tillämpa metoden kliniskt. Fortsatt forskning bör fokusera på förbättringsarbete för att upprätthålla och stödja sjuksköterskors färdigheter i motiverande samtal.

Background: Non-communicable diseases related to lifestyle is a growing cause of morbidity and mortality globally. Prevention of lifestyle-related issues in clinical care is often focused on counselling and promotion of healthy lifestyle choices. Motivational interviewing is a collaborative counselling method used widely in healthcare to motivate and support patients’ behaviour change efforts.

Aim: The purpose of this study was to examine nurses’ experiences of using motivational interviewing in clinical patient care.

Methods: A general literature review based on seven research articles, analysed using qualitative content analysis.

Results: The analysis generated six main themes and twenty underlying categories. Themes described were Person-centered care, The patient’s participation, Prerequisites for using MI, Challenges in using MI, The patient’s response, and Advantages to nurses’ work.

Conclusions: Motivational interviewing was perceived to be advantageous for both patients and nurses. Learning to apply the method required persistent practice, and nurses experienced lack of workplace support and time restraints as barriers for clinical implementation. Future studies should investigate improvement efforts to maintain and support nurses’ use of motivational interviewing.