Bakgrund: Många patienter har samsjuklighet i psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom vilket gör den patientgruppen svårbehandlad. Interaktion i samsjuklighet försämrar oftast båda tillstånd och patienter kan få svårare förlopp av dessa. Under behandling blir det oftast mer fokus på en av diagnoser vilket gör att patienterna inte får en optimal omvårdnad och behandling. Bristfällig kunskap om samsjuklighet leder till stigmatiseringen av denna patientgrupp. Detta leder i sin tur till att patienter undviker att söka vård, blir socialt diskriminerade och isolerade. Patienter med samsjuklighet upplever dessutom mer stigma än patienter med enbart en av dessa diagnoser. Allt detta sätter press på en specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad för att tillgodose att patienter med samsjuklighet får en personcentrerad omvårdnad av god kvalitet.  

Syfte: Syftet är att beskriva upplevda erfarenheter av behandling och rehabilitering av substansbrukssyndrom hos personer med psykisk ohälsa.

Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys.

Resultat: Det identifierades åtta teman, två huvudteman, och sex subteman. Huvudtemat ”Behandling och rehabilitering” hade fyra subteman: “Behandlingsmetoder”, ”Faktorer till en framgångsrik behandling och rehabilitering”, ”Hinder för behandling och rehabilitering” och ”Personalens roll i behandling och rehabilitering”. Därefter följde huvudtemat ”Stigma och lidande” med två subteman: “Självmedicinering av psykisk ohälsa” och “Dubbelt lidande”.

Slutsatsen: Patienterna upplevde att en personcentrerad omvårdnad och bemötande samt adekvat kunskap hos vårdpersonalen är viktiga faktorer för en lyckad behandling och rehabilitering. Dessa faktorer bidrar till minskad stigmatisering inom vården och gör att patienter vågar söka vård. Vid samsjuklighet i både psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom fördubblas lidande, därför krävs det att sjuksköterskor ökar sin kompetens genom att uppdatera sig med ny evidens inom området.

Background: Many patients have comorbidity in mental illness and substance use syndrome, which makes this patient group difficult to treat. Interaction in co-morbidity usually worsens both conditions and patients may have more severe courses of these. During treatment, there is usually more focus on one of the diagnoses, which means that patients do not receive optimal care and treatment. Insufficient knowledge about co-morbidity leads to the stigmatization of this patient group. This in turn leads to patients avoiding seeking care, becoming socially discriminated against and isolated. Patients with comorbidity also experience more stigma than patients with only one of these diagnoses. All of this puts pressure on a specialist nurse in psychiatric care to ensure that patients with co-morbidities receive good quality person-centred care.

Purpose: The purpose is to describe perceived experiences of treatment and rehabilitation of substance use syndrome in people with mental illness.

Method: A general literature study with a qualitative approach. Collected data were analyzed using thematic analysis.

Results: Eight themes, two main themes, and six subthemes were identified. The main theme "Treatment and rehabilitation" had four sub-themes: "Treatment methods", "Factors for successful treatment and rehabilitation", "Obstacles to treatment and rehabilitation" and "The role of staff in treatment and rehabilitation". Then followed the main theme "Stigma and suffering" with two sub-themes: "Self-medication of mental illness" and "Double suffering".

The conclusion: The patients felt that person-centered care and treatment as well as adequate knowledge on the part of the nursing staff are important factors for successful treatment and rehabilitation. These factors contribute to reduced stigma in healthcare and make patients dare to seek care. In the case of co-morbidity in both mental illness and substance use syndrome, suffering is doubled, therefore it is required that nurses increase their competence by updating themselves with new evidence in the field.