Bakgrund: Antalet migranter i världen ökar. Homo- och bisexuellas, transpersoners och andras med normbrytande identiteter [HBTQ+] rättigheter och hälsa utmanas. Även migranters hälsa och rättigheter träds för när. Flyktingar med HBTQ+ identitet upplever allvarlig utsatthet och ohälsa under och efter migration. Sjuksköterskor har ansvar för att alla i befolkningen upplever personcentrerad och tillgänglig vård.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat upplevelser av vårdmöten mellan flyktingar som identifierar sig som HBTQ+ och vårdpersonal som är yrkesutövare i mottagarländernas vårdsystem, utifrån bägge parters perspektiv.

Metod: Litteraturstudie av kvalitativ empirisk forskning. Strukturerade sökningar genomfördes i fyra databaser och åtta artiklar inkluderades efter screening. Metodologisk kvalitet granskades och resultaten i artiklar analyserades med kvalitativ metasyntes.

Resultat: Samtliga artiklar bedömdes ha hög metodologisk kvalitet. Trygghet var centralt för upplevelsen av vårdmöten. Flyktingar upplevde barriärer för vårdmöten och diskriminerande bemötande i mottagarländernas vårdsystem. Kunskap och förståelse för HBTQ+ migranters individuella förutsättningar var viktigt för att uppnå trygga vårdmöten. Omsorgsfullt vårdande kunde uttryckas på många sätt.

Slutsats: Mer forskning om HBTQ+ migranters upplevelser av vårdmöten med bred geografisk spridning och i olika kliniska miljöer behövs. Reflekterande förhållningssätt och bekräftande omvårdnad kan bidra till tryggare vårdmöten för HBTQ+ migranter.

Background: The number of forced migrants is increasing globally. The health and human rights of lesbian, gay, transgender, queer people and other people with diverse sexuality and gender identities [LGBTQ+], are challenged, as well as those of migrants and refugees. Forced migrants self-identifying as LGBTQ+ are exposed to severe violence and health-related burdens during and after their migration. Nurses are responsible to ensure universal and person-centred healthcare.

Aim: The aim of this study was to synthesise qualitative research exploring post-migration experiences of healthcare encounters between LGBTQIA+ forced migrants and health professionals, based on the perspectives of both parts.

Method: Literature review of qualitative empirical research. Structured searches were performed in four databases and eight scientific reports were included following screening. Methodological quality was appraised and the results in the reports were analysed using qualitative metasynthesis.

Results: All reports were appraised to have high methodological quality. Safety and security were essential for LGBTQIA+ migrants’ experience of healthcare encounters. LGBTIA+ migrants experienced barriers to healthcare as well as discriminatory attitudes in healthcare systems post migration. Knowledge and understanding of LGBTQIA+ migrants were important to create safe and dignified healthcare encounters.

Conclusion: More research about this group is needed in a variety of geographic regions and different clinical settings. Reflective practice and affirming care can create safer healthcare encounters for LGBTQIA+ migrants.