Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem som drabbar människor globalt. Sjuksköterskor är ofta de första inom vården som möter patienter med erfarenheter av våld i nära relation, att kunna identifiera dessa patienter är därför en central del i sjuksköterskans arbete. 

Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av identifieringen av patienter utsatta för våld i nära relation. 

Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Tio stycken originalartiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och kvalitet granskades med hjälp av SBU:s modell.  

Resultat: Studiens resultat innefattar två kategorier: Betydelsen av ett aktivt lyssnande och att etablera en relation med patienten samt vikten av kunskap och erfarenhet. Dessa två kategorier framtogs från de fem underkategorierna. 

Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskors möjlighet att identifiera patienter som är drabbade av våld i nära relation är begränsad, på grund av tids- och kunskapsbrist. Att möjliggöra tid för identifiering samt erbjuda sjuksköterskor utbildning inom ämnet skapar en miljö som bidrar till enklare identifiering, bra bemötande och god omvårdnad för patienter drabbade av våld i nära relation.