Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes. Studien hade kvantitativ design med deskriptiv ansats. Enkätens frågor utformades utifrån SBAR för akuta situationer. Totalt insamlades 21 enkäter, besvarade av nio olika sjuksköterskor. Resultat: Alla deltagande sjuksköterskor utom en önskade en gemensam mall för överrapportering. Information om allergier, smittorisker, social bakgrund och ADL-förmåga, överrapporterades i mycket begränsad utsträckning. Sjuksköterskorna svarade, i majoriteten av fallen, att de inte saknade något i överrapporteringen. Slutsats: I denna studie finns en önskan om en gemensam mall för  överrapportering mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal. Till skillnad från tidigare studier visar denna studie att viss information inte tycks vara nödvändig i den akuta situationen.

Background: Previous studies show that the structure and relevance in verbal handover of patients is of great importance with regard to patient safety. There is no generally accepted template for verbal handover of patients in Sweden. A model for verbal handover (SBAR) that is recommended by Swedish Association of Local Authorities and Regions is now being introduced in Swedish hospitals. Objective: To study the perception of verbal handover of patients from paramedics to emergency department nurses in an emergency hospital in Stockholm. Method: An empirical cross-sectional study with a questionnaire as a basis for data collection. This study had a quantitative design with a descriptive approach. The questionnaire was designed based on SBAR for emergency situations. In total 21 questionnaires from nine nurses were evaluated. Results: All nurses, except one, would appreciate a common template for verbal handover. Information on allergies, contagious risks, social background and ADL-capabilities was rarely reported during handover. The majority of nurses reported that they did not miss any information in the verbal handover. Conclusion: This study shows a need for a common template for verbal handover from ambulance staff to emergency department nurses. Contrary to previous studies there is also a view that some information is unnecessary in the emergency situation.