Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: interna strategier och externa strategier. Otillräckliga kunskaper av pediatrisk vård från sjuksköterskornas grundutbildning ledde till att informanterna utförde olika subjektiva interna strategier i bedömning och omvårdnad. När interna strategier inte räckte till använde informanterna externa strategier som innefattade stöd från kollegor, läkare och föräldrar. Samtliga informanter sökte sällan eller aldrig stöd av intensivvårdsavdelningen. Slutsats: Sjuksköterskor utan specialistutbildning har svårigheter att klara av sina åtaganden. Det finns således utrymme för förbättringar i både interna och externa strategier samt ett ökat stöd från intensivvården. 

Background: At Astrid Lindgren Children´s Hospital, there is a lack of specialized nurses in the inpatient wards. This could pose a risk to patient safety. Studies show that there is a need for more preventative measures, to improve the quality of care for hospitalized pediatric patients. Objective: To investigate the strategies, used by nurses in the assessment and care of pediatric patients. Method: A descriptive, qualitative study with semistructured interviews. Eight nurses from three inpatient wards were interviewed. Qualitative, manifest content analysis were used. Results: The results are presented in two main categories Internal Strategies and External Strategies. The informants felt that their basic education had given them insufficient knowledge and training in pediatric care. They used subjective, internal strategies when assessing and providing care. External strategies, such as turning to colleagues, doctors and the children´s parents for advice were used when the internal strategies were insufficient. Seeking help and support from the Intensive Care Unit was something the informants rarely or never considered. Conclusion: Non-specialized nurses frequently meet with difficulties in managing their commitments. Our conclusion is that there is room for improvement in internal and external strategies and the need for an increased support from the Intensive Care Unit.