Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva människors uppfattningar om att bli vårdade av manliga vårdare. Metod: Studien har en fenomenografisk metodansats och bygger på intervjuer med sex respondenter. I analysen har respondenternas utsagor delats in i kategorier med fokus på skillnader och likheter i svaren. Resultat: Tre kategorier utkristalliserades från respondenternas uppfattningar: Uppfattningar om egenskaper hos den goda vårdaren, uppfattningar om könets betydelse i den intima situationen och uppfattningar om könsroller i vården. När likheter och skillnader i kategorierna analyserades uppstod nio subkategorier: Att vara professionell i yrkesrollen, en känsla för personligheten hos den som vårdar, sexualitetens betydelse i en intim situation, ålderns betydelse, att få välja kön på sin vårdare, stereotypa uppfattningar om det vårdande yrket, den stereotypa kvinnan i omvårdnaden, den stereotypa mannen i omvårdnaden, jämlikhet inom yrket. Slutsats: Studien visar att människor uppfattar att män kan vårda precis lika bra som kvinnor, men i intima omvårdnadssituationer har könet på den som vårdar stor betydelse. I en intim situation föredrar majoriteten av respondenterna en kvinnlig vårdare framför en manlig.