Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan har inte bara ansvar för kritiskt sjuka patienter utan också för handledning av studenter. I en stressig miljö ska handledaren skapa en trygg omgivning där studenten kan lära och utvecklas i sin egen takt. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Metod: En semistrukturerad intervjustudie med sex deltagande intensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) och presenterades i form av teman och kategorier. Resultat: Två övergripande teman framkom: Känsla av att göra något viktigt och Känsla av att inte räcka till. Känsla av att göra något viktigt innebar att skapa trygghet hos studenterna och ge dem möjligheten att växa in i sin yrkesroll. Känsla av att inte räcka till uppgavs främst bero på att det saknades tid och resurser. En annan anledning var att man tilldelades svårt sjuka patienter med avancerad teknisk utrustning vilket ledde till att studenten inte kunde ta eget patientansvar. Intensivvårdssjuksköterskorna upplever ett stort ansvar gentemot studenterna och efterfrågade mer stöd från planeringsansvariga. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett stort engagemang hos handledarna och att de finner glädje i att se sina studenter utvecklas till blivande kollegor. Brist på tid och resurser innebär dock att handledningen inte alltid blir optimal. 

Background: The ICU nurse has not only responsibility for critically ill patients but also for precepting students. In a stressful environment, the preceptor creates a safe environment where students can learn and develop at their own pace. Objective: To describe the ICU nurses' experiences of precepting students. Method: A semi-structured interview with six ICU nurses. The material was analyzed with the inspiration of Graneheim and Lundman (2004) and presented in terms of themes and categories. Results: Two broad themes emerged: Feeling of doing something important and Feeling of not being enough. Feeling of doing something important meant to create security of students and give them the opportunity to grow into their role. Feeling of not being enough was stated to be mainly due to the lack of time and resources. Another reason was that if assigned to severely ill patients with advanced technical equipment with the result that the student could not take his own patient responsibility. ICU nurses feel a great responsibility towards the students and requested more support from planners. Conclusion: The results show that there is a strong commitment from the preceptors and that they find joy in seeing their students develop into future colleagues. Lack of time and resources mean that the preceptorship is not always optimal.