Bakgrund: Akutsjukvården är ofta sjukhusets ansikte utåt och många patienter söker sig dit utan remiss. Hot och våld är relativt vanligt förekommande i verksamheten och studier visar att psykotiska patienter utgör en riskgrupp. Psykos innebär att individen har en störd verklighetsuppfattning vilket i vissa fall kan resultera i våldsamt beteende. Syfte: Studiens syfte var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar upplevde möten med psykotiska patienter. Design: Studien var empirisk och kvantitativ innehållsanalys användes. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med hög grad av standardisering. Urvalet bestod av 40 sjuksköterskor som arbetade på två av Stockholms akutmottagningar. Resultat: Vanliga upplevelser av möten med psykotiska patienter var besvärliga, tidskrävande möten och att mottagningen hade bristande resurser. Risken för hot och våld, kommunikationsproblem och svårigheter att utföra vård var vanliga problem i vårdandet. En majoritet av sjuksköterskorna upplevde att andra patienter ofta blir rädda och oroliga då en psykotisk patient är inne på mottagningen. De flesta av respondenterna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens, att mottagningen inte hade tillräckliga rutiner samt att omvårdnaden påverkades negativt för psykotiska patienter. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att risken för hot och våld, kommunikationsproblem och svårigheter att utföra vård var vanliga upplevelser i vårdandet av psykotiska patienter. Akutmottagningarna upplevdes inte ha tillräckligt med kompetens, rutiner och att omvårdnaden för psykotiska patienter påverkades negativt. Nyckelord: Psykos, upplevelse, sjuksköterskor, akutmottagning, våld. 

Background: Emergency departments (ED) are often the hospital's public face, and many patients go there without a referral. Threats and violence are relatively common in the EDs and studies show that psychotic patients are a risk population. Psychosis means that individuals have a disturbed perception of reality which in some cases can result in violent behavior. Objective: The purpose of this study was to describe how nurses in somatic emergency departments experienced meetings with psychotic patients. Design: The study was empirical and used quantitative content analysis. Data were collected through semi-structured interviews with a high degree of standardization. The sample consisted of 40 nurses who worked in two of Stockholm's emergency departments. Results: Common experiences of encounters with psychotic patients were difficult, time-consuming meetings and that the ED had a lack of resources. The risk of threat and violence, communication problems and difficulty performing care were common problems in caring of psychotic patients. A majority of the nurses felt that other patients often become scared and worried when a psychotic patient was inside the clinic. Most of the respondents felt that they did not have enough skills, the ED did not have enough procedures and that nursing care was adversely affected for the psychotic patients. Conclusion: The nurses felt that the risk of threats and violence, communication problems and difficulty performing nursing were common experiences in the care of psychotic patients. The experience of emergency departments was that it did not have enough skills, procedures, and that the nursing care for psychotic patients was adversely affected.