Bakgrund: En ryggmärgsskada innebär att kroppen förändras vilket medför förändringar i känsel och funktion. Sexualitet är mänskligt och något som behöver lyftas i vårdsammanhang. Sjuksköterskan skall belysa och dokumentera detta. Att samtala om sexualitet är sjuksköterskans uppgift dock behöver förförståelsen medvetandegöras. Syfte: Att beskriva ryggmärgsskadade personers upplevelser kring sexualitet. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Personer med ryggmärgsskada upplevde oro kring sexualitet, vissa var missnöjda bland annat på grund av minskad känsel och lust. Det krävdes mycket förberedelser inför samlag vilket hade inverkan på spontaniteten. Med rutiner och tid ökade självkänsla samt självförtroende och detta påverkade sexualiteten positivt. En del njöt av sin sexualitet och beskrev att de kunde utforska hela sin sexualitet i och med skadan. Flera upptäckte nya erogena zoner. Det upplevdes som svårare att träffa en partner och flera upplevde separationer. Kommunikation och att ge partnern njutning blev centralt i relationer. Slutligen upplevdes den sexuella rehabiliteringen som otillräcklig och individuella behov uppkom. Slutsats: Personer med ryggmärgsskada upplevde sin sexualitet på olika sätt och många hade efter sin skada behövt hitta en ny sexualitet. Därför finns ett omvårdnadsbehov kring sexualitet där individens behov bör uppmärksammas

Background: Spinal cord injury implicates that the body changes and it results in change in sensation and function. Sexuality is humanly and need to be included in the care. Nurses should illustrate, document and talk about sexuality. However, the pre-understanding must be considered. Aim: To describe the experiences of persons with spinal cord injury concerning sexuality. Method: A descriptive literature review with both qualitative and quantitative research. Result: People with spinal cord injury were experiencing anxiety about sexuality. Some were dissatisfied because of e.g. decreased sensation and desire. Many had to prepare a lot before having intercourse and this had an effect on spontaneity. Routine and time increased self-esteem and self-confidence in sexuality. Some experienced pleasure and described that they now could explore their whole sexuality. Many discovered new erogenous zones. It was perceived as more difficult to meet partners and several described having a separation. Communicating and providing partner with pleasure became central. Sexual rehabilitation was perceived as inadequate and individual needs aroused. Conclusion: People with spinal cord injury experienced sexuality in different ways and many had found an altered sexuality. Therefore there is a need of nursing within sexuality where the individual's needs should be addressed.