Sjuksköterskors analytiska process som utgångspunkt för omvårdnadsåtgärder uttrycks sällan som omvårdnadsdiagnos i patientjournalen. Det har dessutom saknats en enhetlig terminologi och klassifikationssystem för att uttrycka omvårdnadsproblem, risker och resurser. Svenska sjuksköterskor ska använda gemensamma termer och klassifikationssystem där det är möjligt, vilket gör att vi står inför implementering av standardiserade termer inom omvårdnadsområdet. Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskestudenters val av omvårdnadsåtgärder påverkades av tillgång till NANDA, vilken sedan januari 2011 är den enda klassifikation av omvårdnadsdiagnoser tillgänglig på svenska. 78 omvårdnadsbedömningar och 214 omvårdnadsåtgärder skrevs ned av 33 sjuksköterskestudenter, uppdelade i interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionsgruppen hade tillgång till den svenska NANDA-klassifikationen vilket inte jämförelsegruppen hade. Omvårdnadsåtgärder analyserades utifrån kategoriindelning, frekvens och kvalitet. Resultatet visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna. Ett bifynd var att jämförelsegruppen formulerade sina omvårdnadsdiagnoser till språk och innehåll mycket lika diagnoserna upptagna i NANDA-taxonomin. Studien ger en inblick i en av alla faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsbedömningar, vilket kan ha betydelse för införandeprocessen av standardiserat språk för omvårdnad i Sverige.

For nurses the analytic process as motive for choice of nursing interventions is often missing in the nursing record, defined as a nursing diagnosis. A common and uniform classification system to express nursing problems, risks and resources have also been absent. Swedish nurses stands before an implementation of standardized language in the health care area. The only classification of nursing diagnoses translated into Swedish, NANDA, was released in January 2011. The aim of this study was to examine whether a classification of nursing diagnoses, NANDA, affects nursing students’ choices of nursing interventions. 78 nursing assessments and 214 nursing interventions were written by 33 nursing students. The intervention group had access to the NANDA textbook, while the comparison group did not. The principle findings of this study are that there was no significant difference in the amount, quality or chosen category of nursing interventions between the groups. The detected patient problems formulated as nursing diagnoses did not differ, and the linguistic resemblance of diagnostic statements between the groups indicates that the NANDA taxonomy do represent how Swedish nursing students express nursing. The study gives an understanding of the complexity of factors influencing nursing assessments which should be taken into account when standardized language for nursing is implemented in clinical practice.