Bakgrund: Våld beskrivs som såväl fysiskt som verbalt våld men även som hot om våld. Det finns ingen entydig definition utan det är en individuell upplevelse. Vårdsektorn är en av de mest utsatta arbetsplatserna för våld och patienten är oftast den som utför våldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli våldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av våldshändelser. Att bli utsatt för våld medför flertalet negativa konsekvenser.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av våld och hot om våld från patienter.

Metod: Studien är av kvalitativ metod med deskriptiv ansats. Studien är utförd som en empirisk studie med en fokusgruppsintervju av fem verksamma intensivvårdssjuksköterskor.

Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier; olika former av våld, hotfull miljö, att utföra omvårdnad när en patient är våldsam, strategier och rapportering.

Slutsats: Det gick inte att utföra omvårdnad på samma sätt när en patient var våldsam eller hotfull. Detta på grund av att intensivvårdssjuksköterskans egen säkerhet kom i första hand och att patienten inte alltid ville medverka till vård. Avvikelserapportering skrevs sällan eftersom våld från patienter ofta ansågs vara oavsiktligt.

Klinisk betydelse: Resultatet av denna studie ger en ökad förståelse för intensivvårdssjuksköterskors arbetsmiljö när våld förekommer och hur det påverkar omvårdnaden av patienten.

Background: Violence is described as both physical and verbal abuse and also as threat of violence. The definition of violence varies and the perception of violence is individual. The health care sector is one of the most vulnerable to workplace violence and the patient is most often the perpetrator. There are several reasons why patients may become violent. The number of incidence is under reported. The consequences of exposure to violence are manifold.

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses' experiences and perceptions of violence and threats of violence from patients.

Method: The study uses a qualitative methodology with a descriptive approach. The study is designed as an empirical study with a focus group interview of five intensive care nurses.

Results: The analysis resulted in five categories: different forms of violence, a threatening environment, applying nursing care when a patient is violent, strategies and reporting.

Conclusion: It was not possible to apply nursing care in the same way when the patient was being violent or threatening. That was because the nurse’s own safety came first and that the patient was unwilling to accept treatment. Written reports are uncommon because violence from patients was often considered to be unintentional.

Clinical significance: The results of this study contribute to a greater understanding of the working environment of intensive care nurses.