Bakgrund: Tidigare forskning som beskriver hur bedömningen av postoperativ trakeal extubation ska gå till och vad som måste vägas in i bedömningen är begränsad. Existerande forskning berör specifika kriterier för att bedöma extubationstillfället, men få studier sammanställer samtliga. De kriterier som framkommer är anestesidjup, spontanandning, vakenhet, neuromuskulär blockad och temperatur. Anestesiyrket och den tysta kunskapen karaktäriseras av att simultant balansera flöden av formell kunskap från litteratur och kunskap från tidigare erfarenhet. Som nyutbildad och oerfaren anestesisjuksköterska saknas referenser och tidigare upplevelser vilket kan försvåra bedömningen av extubationstillfället.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur anestesisjuksköterskan bedömer postoperativ trakeal extubation.

Metod: En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som metod användes. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med tre respektive fem anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Stockholm. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen gav en vidareutveckling av befintliga kriterier utifrån anestesisjuksköterskornas tidigare erfarenheter och kunskaper. Extubation sågs som en process och inte som ett enskilt moment, där datainsamling utfördes kontinuerligt för att bedöma den. I resultatet identifierades åtta kategorier: Fri luftväg, anestesimetod, neuromuskulär blockad, temperatur, väckning, vakenhet, andning och tyst kunskap. Dessa skapade en tydligare bild av hur kriterierna stod i relation till varandra.

Slutsats: Den tysta kunskapen hjälper anestesisjuksköterskan i processen att bedöma extubationen.

Klinisk betydelse: Studien ökar förståelsen för komplexiteten av bedömningen som utförs av anestesisjuksköterskan inför extubation.

Background: Previous research assessing postoperative tracheal extubation is limited. Existing research refer to specific criteria to assess extubation, but few studies compile all criteria. These criteria were depth of anesthesia, breathing, alertness, neuromuscular blockade and temperature. The profession of anesthesiology and tacit knowledge is characterized by simultaneously balancing formal knowledge from literature and knowledge from previous experiences. A recently graduated and inexperienced nurse anesthetist lacks references and past experiences which can complicate the assessment of extubation.

Aim: The aim of this study is to describe how the nurse anesthetist assesses postoperative tracheal extubation.

Method: A qualitative approach with focus group interviews was used. Two focus group interviews were carried out with three and five nurse anesthetist in two hospitals in Stockholm. The material was analyzed using qualitative content analysis.

Results: The analysis resulted in a further development of criteria by nurse anesthetics previous experiences and knowledge. Extubation was referred to as a process rather than a specific procedure, where the collection of data was carried out continuously in order to assess it. Eight categories were identified: airway, anesthetic regimen, neuromuscular blockade, temperature, awakening, alertness, breathing and tacit knowledge. These created a clearer view of how the criteria were related to each other.

Conclusion: Tacit knowledge helps the nurse anesthetist in the process to assess extubation.

Clinical significance: The study increases the understanding of the complex assessment of extubation.