Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept på en klinik. Flera sätt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, få studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept.

Syftet: Var att undersöka hur anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvårdnadsarbetet när det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar.

Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ändamålsenligt urval användes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet när det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behäftat med känslor av tillfredsställelse och glädje, bland annat över att operationsköerna kortades av. Vikten av kommunikation, samordning och samarbete framträdde tydligt. Bristande kommunikation kunde leda till ineffektivitet och förvirring. Arbetssättet krävde och främjade samarbete inom operationslaget. Ökad kontinuitet beskrevs både i kontakt med kollegor och med patienter. Vissa nackdelar som rörde tidsdisponering och de fysiska lokalerna beskrevs.

Slutsats: Arbete enligt effektivtetssalskonceptet var i hög grad beroende av kommunikation, samarbete och samordning. Fungerade detta kunde det leda till ökad arbetstillfredsställelse och kontinuitet i den perioperativa omvårdnaden. Kommunikationsbrister inverkade negativt på effektiviteten.

Klinisk betydelse: Pilotstudien utgjorde en del i ett underlag för utveckling av effektivitetssalskonceptet på den aktuella kliniken. Med kunskap om hur omvårdnadsarbetet påverkades kunde förbättringsarbetet underlättas.

Background: Anesthesia and operating room nurses are working in a complex environment. To reduce surgical queues and increase efficiency, an efficiency model was introduced at a clinic. Several ways to increase efficiency are described in the literature, few studies have concerned nurses' experiences of working according to similar concepts.

The aim: Was to examine how the anesthesia and operating room nurses experienced the perioperative nursing care when it took place within the frames of an efficiency model.

Method: A qualitative inductive pilot study was conducted. An appropriate selection were used and four specialist nurses participated in the study. Interviews were conducted with open questions. Content analysis was carried out.

Results: The experience of nursing care when it is done according to the efficiency model was beset with feelings of satisfaction and joy, among other things that the surgery waiting lists could be shortened. The importance of communication, coordination and cooperation was clearly apparent. Lack of communication could lead to inefficiency and confusion. The approach required and promoted collaboration within the surgical team. Increased continuity was described both in contact with colleagues and patients. Some drawbacks concerning time disposition and the physical premises was described.

Conclusion: Work according to the efficiency model was to a large extent dependent on communication, cooperation and coordination. Did this work it might have lead to increased job satisfaction and continuity of the perioperative nursing care. Communication shortcomings adversely affected efficiency.

Clinical significance: The pilot study may be part of a basis for developing the efficiency model at the current clinic. With knowledge of how nursing care is affected, the improvement work is facilitated.