Bakgrund: Anhöriga spelar en viktig roll i omvårdnaden för patienter med psykos. Historiskt sett har familjen ansetts vara den utlösande faktorn till patientens insjuknade. Dessutom var det vanligt att sjuksköterskor nekade anhöriga att delta i omvårdnaden. På senare tid har det framkommit att anhöriga har stor betydelse i tillfrisknandet av den drabbade. Anhöriga bör därför erbjudas deltagande i vården och deras synpunkter skall tas tillvara. Omvårdnaden ska präglas av ett gott samarbetsklimat som är inriktat mot att hjälpa patienten.

Syfte: Studiens syfte är att belysa anhörigas uppfattning av sin delaktighet i vården av patienter med psykos.

Metod: En litteraturstudie, baserad på tio kvalitativa studier.

Resultat: I litteraturstudien framkom sex subkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: att följa vårdprocessen, att bli bemött med respekt och samverkan inom vårdteamet.

Slutsats: Generellt sett vill anhöriga bli mer involverade i omvårdnaden av patienter med psykos. Det finns idag hinder som försvårar deras medverkan. Bristande kommunikation, vårdpersonalens attityder och sekretess gör att anhöriga känner sig exkluderade från omvårdnaden. Anhöriga bör ses som en resurs för att öka omvårdnadens kvalitet för patienten.

Klinisk betydelse: Utifrån kunskap om hur anhöriga uppfattar sin delaktighet i vården kan vårdpersonal identifiera och avlägsna de hinder som påverkar samarbetet. Nya rutiner kan utvecklas som förbättrar anhörigas möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.

Background: Next of kin plays an important role in the care-taking of patients with psychotic disorders. Historically, family has been regarded as a releasing factor to the onset of the patient's illness. Additionally, nurses commonly prevented relatives from participating in the care-taking. In recent years, next of kin's influence on the patient's recovery has proved to have great significance. In order to establish collaborative efforts to help the patient, they should therefore be invited to participate and have their opinions listened to.

Aim: The purpose of the study is to show the next of kin's perception of their participation in the care of patients with psychotic disorders.

Method: A literature review consisting of ten qualitative studies.

Result: The literature review found six sub-categories and three categories. The categories being: to observe the treatment process, to be shown respect and to collaborate with the team of caretakers.

Conclusion: Generally, next of kin want to be more involved in the care of the mentally ill. There are obstacles in modern nursing practices preventing their participation. Failed communication (or lack thereof), attitudes of the staff and secrecy policies make them feel excluded. Next of kin should be regarded as a resource, which heightens the quality of the care.

Clinical significance: With the knowledge of how next of kin views its participation in the caretaking process, the nursing staff can identify and eliminate the causes that affect collaboration negatively. New practices can be developed to improve their involvement.