Bakgrund: Andelen trycksår kommer sannolikt att öka kraftigt med en ökande andel äldre i befolkningen. Ett trycksår orsakar lidande för patienten, förlängd sjukhusvistelse och höga kostnader för vården. De flesta trycksår går att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder när risk för trycksår föreligger. Tydliga riktlinjer och handlingsplaner bör finnas tillgång till på alla avdelningar. Handlingsplaner tillsammans med utbildning och medvetenhet hos sjuksköterskor bidrar till att färre trycksår uppkommer.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevda hinder eller barriärer vad gäller att sätta in trycksårspreventiva åtgärder.

Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på sju kvantitativa studier.

Resultat: Det främsta hindret som sjuksköterskorna upplevde för att utföra trycksårs preventiva åtgärder var brist på kunskap. Sjuksköterskorna uppgav att de saknade tillgång till relevant litteratur och utbildning inom ämnet. Andra hinder som framkom var brist på utrustning, personal och tid. Organisatoriska brister och bristande patientmedverkan var ytterligare hinder som identifierades.

Slutsats: Flertalet av studierna visade att sjuksköterskor upplevde att de saknade tillräcklig kunskap. Sjukhusen bör se över sina riktlinjer gällande trycksårsprevention och utbilda fler sjuksköterskor inom området. Mer tid behöver avsättas för det preventiva arbetet. Detta för att kunna minska vårdlidandet för patienterna, minska antalet förlängda sjukhusvistelser och kostnader för sjukvården. Det är billigare att förebygga ett trycksår än att behandla.

Klinisk betydelse: För att kunna ge bra vård, med rätt kunskap, behövs mer och fördjupade kunskaper i vilka hinder och barriärer sjuksköterskor möter angående trycksårsprevention. Fler färska studier utförda med samma mätinstrument och med ökad kvalitet skulle ge högre evidens. Användningen av evidensbaserade kliniska riktlinjer kan ge förbättringar för såväl patienter som personal och organisation.

Background: The prevalence of pressure ulcers is likely to increase significantly with an increasing proportion of older people. A pressure ulcer is causing suffering for patient, prolonged hospitalization and high cost of healthcare. Most pressure ulcers are preventable. The nurse has an important role with regard to preventive measures when the risk of pressure ulcer is present. Clear guidelines and action plans should be available in all departments. Action plans along with training and awareness of nurses contributes to fewer pressure ulcers occur.

Purpose: To explore nurses perceived obstacles or barriers in terms of putting in pressure ulcer prevention.

Method: The essay is a literature review based on seven quantitative studies.

Results: The main obstacle perceived by the nurses to perform pressure ulcer prevention measures were lack of knowledge. The nurses reported that they lacked access to relevant literature and training in the subject. Other challenges that emerged were the lack of equipment, personnel and time. Organizational deficiencies and lack of patient involvement were additional barriers that were identified.

Conclusion: Most of the studies showed that the nurses felt that they lacked adequate knowledge. Hospitals should review its guidelines regarding pressure ulcer prevention and train more nurses in the field. More time needs to be reserved for the preventive work. This is to reduce care suffering for patients, reduce the number of prolonged hospitalizations and healthcare costs. It is cheaper to prevent a pressure ulcer than to treat.

Clinical significance: In order to provide good care, with the right knowledge, a need for more and deeper knowledge of the obstacles and barriers nurses faces regarding pressure ulcer prevention. More recent studies performed with the same instruments and with increased quality would result in greater evidence. The use of evidence-based clinical guidelines can provide improvements for patients, staff and organization.