Bakgrund: Incidensen av typ 2 diabetes ökar dels i Sverige men också i övriga världen. Orsakerna till typ 2 diabetes ses som bland annat ohälsosamma levnadsvanor såsom övervikt, försämrade kostvanor och inaktivitet. Dessa faktorer kan hos individer som lider av typ 2 diabetes leda till komplikationer senare i sjukdomsförloppet. En förändrad livsstil är därför att föredra. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i syfte att hjälpa vuxna individer med typ 2 diabetes att sänka mätvärdet HbA1c inom öppenvården. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. 11 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats för denna studie. Dessa har diskuterats tillsammans med Dorothea E Orems omvårdnadsteori. Resultat: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kategoriserades till fyra teman: Utbildning, Beteendestöd, Hjälp till egenvård samt Uppföljning. Inom utbildning påvisades flera olika metoder men det vanligaste var en inledande utbildning tillsammans med vidare omvårdnad. Inom beteendestödjande sattes beteendemål upp och individen fick stöd angående mätvärden. Hjälpen till egenvård grundade sig på de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan vidtog för att hjälpa individen att hjälpa sig själv. Uppföljning utfördes oftast via telefon och var ett komplement till tidigare omvårdnad. Vissa omvårdnadsåtgärder resulterade i ett lägre HbA1c, andra inte. Slutsats: Sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsåtgärder med grundförankring i de framtagna temana. Utbildning, beteendestöd, hjälp till egenvård och uppföljning kan vara grundläggande områden för sjuksköterskans diabetesomvårdnad. Sjuksköterskan bör beakta att alla omvårdnadsåtgärder inte gav önskad effekt. Klinisk betydelse: Genom att studera de omvårdnadsåtgärder som bidragit till ett lägre HbA1c kan sjuksköterskan använda dessa effektivt inom diabetesomvårdnaden.

Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing partly in Sweden but also throughout the world. The cause of type 2 diabetes is seen as unhealthy habits such as obesity, impaired nutrition and inactivity. These factors may lead to complications later in the disease course for those individuals suffering from type 2 diabetes. A lifestyle change is therefore preferable. Purpose: To highlight nursing interventions nurses can use in purpose to help adult individuals with type 2 diabetes lowering the measurement HbA1c in outpatient care. Method: Literature review with quantitative data. 11 scientific articles have been reviewed and analyzed for this study. These have been discussed along with the Dorothea E Orem nursing theory. Results: Nursing interventions were categorized according to four themes: Education, Behaviour Support, Help to self-care and Follow-up. In education, several different methods were demonstrated but most common was an initial training along with further care. The behavior was supported by behavior goals and the individual was supported by their measurements. Help to self-care was based on the nurses’ help for the individuals to help themselves. Follow-up was conducted mostly by phone and was complementary to previous nursing. Some nursing interventions resulted in a decrease in HbA1c, some not. Conclusion: Nurses can perform nursing interventions with the basic roots of the chosen themes. Education, behavioral support, help to self-care and follow-up may be the knowledge base for diabetes caring. Nurses should note that all nursing interventions did not produce the desired effect. Clinical significance: By studying nursing interventions for type 2 diabetes, the nurse may use the effective ones for diabetes care.