Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sammanlagt sju underkategorier. Kategorierna var: Att nå och förstå suicidala patienter, Att orka vårda suicidala patienter och Känslor av att möta suicidala patienter. Underkategorierna döptes till: Förståelse och respekt, En vårdande relation, Behov av stöd, Copingstrategier, Att känna ansvar, Att inte räcka till, Maktlöshet och frustration. Slutsats: Resultatet genomsyrades av behovet av bättre och mer stöd från kollegor och fördjupad kunskap om att vårda suicidala patienter. Det uttrycktes även en frustration över att inte räcka till och en hopplöshet över att inte nå fram till patienterna. Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis att vara vägledande för vårdpersonal att förstå sig själv och varandra i mötet med suicidala patienter.

Background: Suicide is one of the most common reasons of death worldwide, among persons aged 15-44. In Sweden, the numbers of suicidal attempts are ten times higher than the number of completed suicides. According to the nursing staff the care of suicidal patients are all about saving lives, and this group of patients is represented in many different wards. Aim: The aim of this study was to examine the nursing staffs’ experiences of suicidal patients. Method: A qualitative literature study with ten studies included. Results: The analysis resulted in three categories, with a total of seven subcategories. The categories were: To reach and understand suicidal patients, To endure the nursing of suicidal patients and The feelings of meeting suicidal patients. The subcategories were called: Understanding and respect, A caring relationship, Need of support, Copingstategies, To feel responsibility, To not be sufficient as a caregiver, Powerlessness and frustration. Conclusion: The result was imbued by the need of a greater quantity and quality in the support provided by colleagues, and a deeper knowledge in how to treat suicidal patients. A frustration was expressed with not being sufficient and feelings of hopelessness for not being able to reach the patients. Clinical significance: Hopefully, this study will become a guideline to nursing staff to better understand oneself, and each other, in the interaction with suicidal patients.