Bakgrund: Från internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta område i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjälp av modifierad innehållsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009). Resultat: Ur analysen utkristalliserades tre kategorier vilka beskriver hur sjuksköterskan, inom den akuta kontexten, upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede: Godtycklig anpassning, Den obarmhärtiga omvårdnadsverkligheten och Den goda omvårdnaden – En önskedröm? Slutsats: Analysens resultat vittnar om att sjuksköterskans beslutsautonomi är hotad i omvårdnaden av patienter i livets slutskede inom den akuta kontexten, att sjuksköterskan har svårt att leva upp till kraven i omvårdnaden som dessa patienter har rätt till samt att sjuksköterskan saknar närhet till patienten. Detta innebär att hon inte alltid kan göra gott och därmed riskerar att skada patienten, vilket leder till att rättvisa i omvårdnaden inte alltid kan skipas i en kontext som delas av den kurativa och den palliativa patienten. I en ytterligare tolkning menas att den palliativa patientens människovärde kränks. Klinisk betydelse: En konsekvens av studien är att rekommendera vårdavdelningar inom akutvården att vidta åtgärder som förbättrar sjuksköterskans möjligheter att utföra en tillfredställande omvårdnad av patienter som avslutar livet inom denna vårdkontext.

Background: International research indicates that there is knowledge of nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. However, there is little research in this field in a Swedish context. Aim: The aim of this study was to elucidate nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. Method: The study has an empirical design with a qualitative approach. Interviews with four registered nurses were analyzed using the modified content analysis, editing analysis style, by Malterud (2009). Results: From the analysis three categories emerged which describe how the nurse, within the emergency context, experience the caring of patients near end of life: Arbitrary adaption, The unmerciful nursing reality and The good care – A utopia? Conclusion: The result of the analysis showed that the nurse decision-making autonomy is threatened in the care of patient in palliative care in the acute context, that the nurse finds it difficult to live up to the demands of the care that these patients are entitled to and that the nurse lacks closeness to the patient. This means that the nurse cannot always do good and risks to harm the patient, which leads to that justice cannot always be guaranteed in a context that is shared by the curative and the palliative patient. In a further interpretation the dignity of the palliative patient is violated. Clinical significance: A consequence with the study is to recommend wards in acute care settings to take actions to improve nurses’ ability to perform an adequate nursing care of patients who end life within this context.