Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet.

Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska.

Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys.

Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen.

Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor.

Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition.

Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse.

Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique.

Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education.

Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.