Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: De strategier sjuksköterskorna beskrev identifierades och kategoriserades i följande fem teman: Utveckla motståndskraft, stöd, skifte mellan känslor, kontroll och egenvård. Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av flera strategier för att hantera känslomässig stress. Strategierna utvecklades bland annat genom erfarenhet, reflektion och genom att finna mening. Sjuksköterskor upplevde också bristande kunskap att hantera sina känslor och att möta sörjande föräldrar. Förmågan att skapa en känsla av sammanhang, och vilka strategier de utvecklade påverkade hur de hanterade emotionell stress. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av vilka strategier sjuksköterskor använder för att hantera känslomässig stress kan ge verktyg för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och ge dem mer stöd. Därtill torde många av de strategier sjuksköterskan utvecklar också kunna överföras till andra omvårdnadssituationer.

Background: In the nursing profession, death is an inevitable outcome and care of patients in the palliative phase is part of the occupation. Death also evokes strong feelings that may be difficult for the nurse to manage, which can result in emotional stress. Caring for children in palliative care causes the nurse to face several emotional challenges, which means that they must find strategies to deal with the resulting emotions. Aim: To describe nurses‟ strategies on how to handle emotional stress when caring for critically ill children in the final stages of life. Method: A literature review based on twelve studies with a qualitative approach. Findings: The strategies nurses described were identified and categorized into five themes: developing resilience, support, self-care, control and shift between emotions. Conclusion: Nurses use several strategies to cope with emotional stress. The strategies were developed through among other things experience, reflection, and by finding meaning. Nurses also experienced a lack of knowledge in managing their emotions and meeting grieving parents. Nurses' ability to create a sense of coherence, and the strategies they developed affected how they handled emotional stress. Clinical significance: The results of the study may provide an increased understanding of the strategies nurses use to cope with emotional stress and may provide tools to improve nurses' working conditions and give them more support. In addition, many of the developed strategies might be applicable to other contexts.