Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser.

Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv.

Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar.

Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal. Oron för att upplevelsen i sig skulle kunna vara alltför plågsam påpekades av såväl anhöriga som patienter.

Slutsats: Att som anhörig få möjlighet att närvara vid återupplivning av en familjemedlem kan vara en värdefull upplevelse. Genom att avdela personal som stöd för närvarande anhörig och som kan tydliggör de olika medicinska åtgärderna under återupplivningen kan skapa förutsättningar för detta.

Klinisk betydelse: Riktlinjer och etablerade handlingsplaner som underlättar anhörigas närvaro vid återupplivning samt ta upp denna aspekt under utbildning i hjärt- och lungräddning skulle kunna ge vårdpersonal ökad kunskap och förståelse.

Background: Consequences of allowing family to be present during resuscitation has been studied in scientific literature, mostly from healthcare professionals´ perspective. Support and information given by nurses to the family during resuscitation would hopefully improve chaotic and unpleasant situations and make them easier to understand. It is important that nurses understand what relatives go through while attending resuscitation.

Aim: To highlight the presence of family members during resuscitation based on family members´ and patients´ perspectives.

Method: A literature review was carried out including ten scientific articles.

Results: Both positive and negative aspects of relatives´ presence during resuscitation have been registered in the articles. Positive aspects included relatives´ better understanding of the patient's situation, and that relatives could be a support for their family members, as pointed out by both relatives and patients. Negative aspects included that the relatives could feel as if being in the way of healthcare professionals. Fear that the experience itself would be too painful was emphasized by both relatives and patients.

Conclusion: The opportunity to attend the resuscitation of a family member can be a valuable experience for a relative. Preconditions for family-witnessed resuscitation can be created by using a support person who can clarify different medical procedures and support the relative.

Clinical significance: Written guidelines and established action plans that facilitate relatives´ presence during resuscitation, and dealing with this aspect in CPR training courses, could provide healthcare professionals with increased knowledge and understanding.