Bakgrund: Akutmottagningar kännetecknas av ett högt tempo och en hög patientomsättning. För patienten innebär detta ett möte med okända miljöer och rutiner. Aggression, hot och våld är en återkommande problematik inom vården och akutmottagningar är en särskilt drabbad sektor. Patientrelaterat våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskornas mentala och känslomässiga hälsa, men även på patienten som riskerar att erhålla sämre eller utebliven omvårdnad.

Syfte: Syftet var att beskriva hur patientrelaterat våld uppstår på en akutmottagning.

Metod: Syftet besvarades genom en litteraturöversikt av sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar.

Resultat: Vid granskningen framkom fyra teman kring hur och varför våld uppstått på akutmottagningen: Våld som ett resultat av patienten berörde hur patientens egenskaper såsom ålder, kön och om de varit påverkade av sjukdom eller substanser ansetts bidra till att våld uppstått. Våld som ett resultat av sjuksköterskan visade på hur sjuksköterskan genom sitt beteende antingen kunde bidra till eller minska en potentiellt våldsam situation. Våld som ett resultat av yttre omständigheter belyste hur yttre faktorer utanför det direkta patientmötet bedömts inverka på hur utfallet blivit. Slutligen rörde temat våld som ett resultat av mötet hur intressekonflikter mellan sjukvård och patient uppfattats stå som bidragande till våld på akutmottagningen.

Slutsats: Det fanns en mängd identifierbara faktorer som kunde påverka om ett möte blev våldsamt eller ej. Vissa av dessa var svåra att påverka, då de kunde knytas till inkommande patienter, så som alkoholintag och psykisk sjukdom. Däremot fanns det även faktorer som sjuksköterskan har möjlighet att påverka genom sitt bemötande och information.

Klinisk betydelse: Genom att belysa faktorer som bidrar till patientrelaterat våld skapas ytterligare en förståelsedimension av patient-vårdarmötet.

Background: Emergency departments [ED] are characterized by fast-paced activity and high patient turnover. Patients visiting the ED are faced with an unfamiliar milieu and obscure routines. Aggression, threats and violence are recurring problems within emergency departments. Patient-related violence often has a detrimental effect to nurses’ mental- and emotional well-being. Consequently, patients may receive lesser quality of care, or none at all.

Aim: The aim was to describe the genesis of patient-related violence in the Emergency Department.

Method: This was a literature review of six quantitative and five qualitative articles.

Results: The factors could be separated into four themes; Violence as a result of the patient comprised how patient attributes such as age, gender and substance-influence contributed to violence. Violence as a result of the nurse showed how the nurses behaviour either escalated or disarmed a potentially violent situation. Violence as a result of external circumstances encompassed how factors outside the immediate nurse-patient meeting influenced violence. The final theme regarded violence as a result of the encounter and how the conflict of interest between patient and healthcare was seen as contributing to violence.

Conclusion: There were a variety of identifiable factors capable of influencing whether an encounter turned violent or not. Some of these were difficult to affect as they were linked to incoming patients, such as alcohol-intoxication and psychiatric illness. However, there were also factors the nurse was capable of influencing through approach and information.

Clinical Significance: Describing factors that contribute to patient related violence furthers the understanding of the patient-nurse encounter.