Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; osäker bedömning, del av rutin och bra redskap. Slutsats: MNA-skalan upplevdes som ett bedömningsverktyg som ger bra vägledning. Dock bör sjuksköterskor komplettera bedömningen med andra faktorer bland annat den kliniska blicken som innefattar sjuksköterskans teoretisk grund, praktisk erfarenhet samt sunt förnuft för att resultatet ska vara säkert och tillförlitlig. Kliniska betydelsen: Genom att sjuksköterskan använder MNA-skalan tillsammans med sin kliniska blick och kompetens, kan undernärda patienter identifieras tidigt. På så sätt kan detta leda till betydande potential för att skydda mot mänskligt lidande och spara på samhällsekonomiska resurser.

Background: Malnutrition is a commonly recurring problem among the elderly population. To be able to identify patients who suffer from malnutrition is an important care responsibility of the nurse. The Mini Nutrition Assessment (MNA) scale is one of many different screening tools which are used for identifying malnutrition or risk for malnutrition among elderly, at an early stage. Aim: To describe nurses`- experiences of using the MNA-scale among the elderly patients. Method: Semi-structured interviews based on questionnaires were conducted with ten professional nurses in two geriatric wards. The data was processed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories of results emerged. These were unsure assessment, part of the routine and useful tool. Conclusion: The MNA-scale is an assessment tool that provides good guidance. However, it is necessary to complement the MNA-scale with other factors, for example, with clinical competence that includes the nurse's theoretical foundation, practical experience and common sense to get a safer and more reliable nutrition status. Clinical implication: By using MNA-scale with clinical impressions and competence, nurses can identify malnutrition early stage. This can lead to significant potential for savings in both human suffering and economic resources.