Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom ur analysen: kännedom om delirium, säkerhetsåtgärder och vårdmiljö. Brister i kunskap om delirium och saknad av evidensbaserade metoder för att vårda äldre patienter med delirium förklarades. Sjuksköterskorna använde sig av mer erfaren vårdpersonal och patientens närstående som hjälp i vårdandet. En kontinuerlig övervakning var en utbredd metod för att kontrollera en äldre patient med delirium. Men vid resursbrist eller behov av ytterligare åtgärder, var användandet av begränsning för att skydda en patient med delirium vanligt förekommande. Det fanns en tvetydighet huruvida fysisk begränsning eller nyttjandet av sederande läkemedel var att föredra vid behov av att kontrollera en äldre patient med delirium. Slutsats: Studien visar ett behov av utbildning och evidensbaserade riktlinjer för att vårda äldre patienter med delirium. Klinisk betydelse: Att behoven av kunskap om delirium bland äldre uppmärksammas.

Background: Delirium is a disease syndrome that manifests through disorientation, problems with memory, perception and acute behavioural change. Delirium is an organic mental disorder and a transient condition that often affects older with a comorbidity. The elderly population of Sweden is estimated to increase considerably and since the risk of delirium is expected to alter with age there is a risk that the proportion of delirium in hospital care will increase. Reasons for developing delirium is multifactorial, some suggestions are dementia, polypharmacy, infection, electrolyte disorders, cardiovascular disease, acute illness or trauma and environmental factors. Aim: To describe nurses experiences of caring for elderly patients with delirium in hospital care. Method: A literature study based on ten articles with qualitative approach. Findings: Three themes emerged from the analysis: knowledge of delirium, safety measure and health care environment. Deficiencies in knowledge of delirium and loss of evidence-based practices to care for elderly patients with delirium were explained. The nurses used the more experienced nursing staff and the patient's family to help in the care. Continuous monitoring was a widespread method of checking up on an elderly patient with delirium. Though when there was a lack of resources or a need for further action, the use of restriction to protect a patient with delirium became common. There was an ambiguity whether physical restriction or the use of sedating drugs was preferable if necessary to check up on an elderly patient with delirium. Conclusion: The study shows a need of education and evidence-based guidelines to care for elderly patients with delirium. Clinical significance: That the needs of knowledge about delirium among elderly gets more attention.