This predominantly empirical dissertation deals with how socio-economic living conditions and immigrant-specific factors can be linked to immigrants’ mental ill health. It is also explored how cultural representations can affect stress and whether mental ill health is expressed differently among immigrants from Iraq and Iran than among individuals of Nordic origin. Moreover, a conceptual analysis is conducted, where a phenomenological conceptualisation of stress is outlined with a special focus on how this stress approach can be related to culture and migration.

The empirical material consists of eleven in-depth interviews with Iraqi and Iranian immigrant women and two population-based surveys.

The main findings of this thesis suggest as follows: 1) Mental ill health is more common among foreign-born than among native-born Swedes and can to a great extent be attributed to their poorer socio-economic living conditions. 2) Immigrants’ mental health is independently associated with different types of factors, such as traumatic episodes, socio-cultural adaptation level and socioeconomic living conditions. 3) The self-reporting mental health instruments, HSCL-25 and WHO (ten) Wellbeing Index, produce scores that are comparable between Scandinavians and immigrants of Middle Eastern descent. 4) Nonuniversal representations that can be found in Iraq and Iran can amplify, or even be necessary ingredients in certain types of stressful experiences among immigrant women from these countries. 5) The distinctions between universal and non-universal stress, and between immigrant/minority and non-immigrant/nonminority stress appear to be crucial for an adequate comprehension of immigrants’ stressful experiences.

Denna huvudsakligen empiriska avhandling behandlar hur socioekonomiska levnadsvillkor och invandrarspecifika faktorer kan kopplas till invandrares mentala hälsa. I avhandlingen undersöks även hur kulturella representationer kan påverka stressfulla upplevelser och huruvida mental ohälsa uttrycks annorlunda bland invandrare från Irak och Iran än bland nordbor. Vidare genomförs en begreppsanalys av stress skisserad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Fokus ligger här på hur ett sådant perspektiv på stress kan relateras till kultur och migration.

Det empiriska materialet består av elva djupintervjuer med invandrarkvinnor från Irak och Iran, samt två populationsbaserade enkätundersökningar.

De huvudsakliga fynden i denna avhandling är följande: 1) Mental ohälsa bland utrikesfödda är vanligare än bland svenskfödda och detta kan till stor del ”förklaras” av ogynnsammare socioekonomiska levnadsvillkor. 2) Invandrares mentala ohälsa har ett direkt samband med olika typer av faktorer som traumatiska episoder, sociokulturell anpassningsnivå och socioekonomiska levnadsvillkor. 3) Självskattningsinstrumenten för mental hälsa, HSCL-25 och WHO (ten) Wellbeing Index, producerar värden som är jämförbara mellan nordbor och invandrare från Mellanöstern. 4) Icke-universella representationer som kan påvisas i Irak och Iran kan förstärka, eller till och med vara nödvändiga komponenter för vissa typer av stressfulla upplevelser bland invandrarkvinnor från dessa länder. 5) Distinktionerna mellan universell och icke-universell stress, och mellan invandrar/minoritets och icke-invandrar/icke-minoritets stress, tycks vara centrala för en adekvat förståelse av invandrares stressfulla upplevelser.