Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
5-y follow-up study of patients with neuroborreliosis
Lund University / Blekinge Institute of Technology / Research Centre for Zoonotic Ecology and Epidemiology.
Lund University / Blekinge Institute of Technology.ORCID iD: 0000-0002-8673-5109
Lund University.
Båstad Health Center.
Show others and affiliations
2002 (English)In: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 34, no 6, 421-425 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The objective of this follow-up study was to determine the long-term outcome of strictly classified cases of neuroborreliosis treated with antibiotics. A one-year prospective population-based survey of Lyme borreliosis was conducted in southern Sweden, between 1992 and 1993. A total of 349 identified cases with suspected neuroborreliosis were followed up 5 years later. Medical records were reviewed and all participants filled in a questionnaire. Of those classified with definite neuroborreliosis 114/130 completed the follow-up, of whom 111 had completed the initial antibiotic treatment. Of the 114 patients followed up, 86 (75%) had recovered completely and 70 (61%) had recovered within 6 months. Residual neurological symptoms such as facial palsy, concentration disorder, paresthesia and/or neuropathy were reported by 28/114. No significant differences between different antibiotic treatments were observed in terms of occurrence of sequelae. To conclude, we found that 25% (95% confidence interval 17-33%) of the patients suffered from residual neurological symptoms 5 years post-treatment. However, the clinical outcome of treated neuroborreliosis is favourable as only 14/114 (12%) of the patients had sequelae that influenced their daily activity post-treatment. Early diagnosis and treatment would seem to be of great importance in order to avoid such sequelae.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. Vol. 34, no 6, 421-425 p.
Keyword [en]
neuroborreliosis, ticks follow-up
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:rkh:diva-1909DOI: 10.1080/00365540110080421PubMedID: 12160168OAI: oai:DiVA.org:rkh-1909DiVA: diva2:855509
Available from: 2012-09-18 Created: 2015-09-21 Last updated: 2017-10-30Bibliographically approved
In thesis
1. Epidemiological aspects of tick borne diseases with focus on risk and prevention
Open this publication in new window or tab >>Epidemiological aspects of tick borne diseases with focus on risk and prevention
2004 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The incidence and variety of diseases associated with ticks have increased world-wide and ticks are currently considered to be second only to mosquitoes as vectors of human infectious diseases in the world. In the northern hemisphere, Ixodes ricinus, the most common tick, transmits diseases caused by several infectious pathogens, including different types of bacteria, virus and protozoa. In Sweden, Lyme borreliosis, tick-borne encephalitis and erlichiosis are established, and more than 10.000 people are infected each year. This thesis focuses on aspects of risks associated with tick bites, the risk of contracting tick borne diseases including long-term outcome, and preventive measures and behaviour among people living in tick endemic areas. The first study describes the long-term outcome in patients treated with antibiotics due to neuroborreliosis. At the follow up, 75% of the patients had recovered completely and 25% (95% confidence interval; 17% - 33%) suffered from residual neurological symptoms such as facial palsy, concentration disorder, paresthesia and/or neuropathy. In order to avoid sequelae, early diagnosis and treatment are of great importance. The second study investigated the exposure and contraction of tick-bites with the risk of developing Lyme borreliosis from these tick-bites. Results showed that among people well aware of tick-borne diseases and who inspect their skin daily for ticks, the monthly rate of being tick bitten was 0.04 (95% confidence interval; 0.02-0.06) per 10 hours spent out of doors. Within six months, 3% had contracted Lyme borreliosis, i.e. the risk of developing this disease was 0.5% (95% confidence interval; 0.44-0.56) per tick-bite. The third (experimental) study was aimed at determining whether light-coloured or dark-coloured clothing had the least attractive effect on Ixodes ricinus. The overall found ticks between the both colours differed significantly, with 62% (95% confidence interval; 59% - 65%) of the ticks found on light-coloured clothing. Dark-coloured clothing seems to attract fewer ticks. The fourth study describes tick preventive measures, and their predictors, taken among highly exposed people. In total, 69% of the participants regularly took preventive measures, personally and/or in the environment. When analysing gender and preventive measure solely, women took more preventive measures compared to men. When analysing all risk variables together, spending less time in tick endemic area and being tick bitten the same tick season significantly increased the probability of taking any preventive measures. After being tick bitten, men increased their performance of preventive measures more than women.

Abstract [sv]

Sjukdomar associerade till fästingar har ökat över hela världen och näst efter myggor är fästingen den vektor som orsakar mest sjukdom hos människan. I Sverige sprider fästingen sjukdomar såsom borreliainfektion, fästingfeber (erlichia) och fästingburen hjärninflammation (TBE) vilka orsakas av såväl bakterier som virus. Borreliainfektion är den vanligaste fästingburna sjukdomen i Sverige och mer än 10 000 personer drabbas årligen. Syftet med denna undersökning var att, ur ett epidemiologiskt perspektiv studera de vanligast förekommande fästingburna sjukdomarna i Sverige, med fokus speciellt på risker och prevention. I en uppföljningsstudie studerades risken för kvarvarande symtom 5 år efter antibiotikabehandlad neuroborrelios. Vidare studerades risken att bli fästingbiten, risken att utveckla fästingburen sjukdom och aspekter på preventiva åtgärder inom populationer som lever eller vistas i områden där fästingar är potentiella smittbärare inom södra Sverige. I en populationsbaserad studie genomförd i södra Sverige 1992-1993, fann Berglund att 16 % av patienterna diagnostiserade med borreliainfektion behandlades med antibiotika för neuroborrelios. Då deras hälsotillstånd undersöktes 5 år efter behandling upplevde 25 % av deltagarna fortfarande kvarvarande symtom som de fått i samband med sin neuroborrelios. Bland de vuxna upplevde kvinnor oftare kvarvarande symtom än män. Av de deltagare som upplevde kvarvarande symtom, ansåg 12 % att detta i någon form påverkade eller begränsade deras dagliga liv. Tidig diagnos och tidig behandlig av borreliainfektion är av stor vikt för att undvika symtom som riskerar kvarstå flera år efter behandling. Tidigare studier har identifierat olika populationer som bor eller vistas ofta i fästingrika områden såsom skärgårdsbefolkning, scouter, hundägare, skogsarbetare etcetera, som utsatta för att bli fästingbitna och utveckla fästingburen sjukdom. I undersökningen där en riskpopulation följdes under en fästingsäsong, blev 84 % av deltagarna bitna trots att de inspekterade kroppen efter fästingar dagligen. Det uppskattade antalet fästingbett var 0.10 vid 10 timmars utomhusvistelse. Innan nästa fästingsäsong hade 3,4 % av deltagarna utvecklat borreliainfektion. Med hänsyn till mängden fästingbett (1767) var risken för infektion låg, endast 1/221 bett eller 0,5 % per fästingbett. Personliga förebyggande åtgärder och förebyggande åtgärder i omgivningen rekommenderas i syfte att minska utsattheten för fästingbett och fästingburna sjukdomar. Åtgärder i omgivningen för att förhindra fästingförekomst kan vara att; - hålla gräs och sly kort i trädgården, - använda insektsmedel eller pesticider, - begränsa värddjurens förekomst genom stängsel (eventuellt elstängsel), - förebygga fästingar på husdjur Personliga förebyggande åtgärder kan vara att; - undvika områden där fästingar finns, - använda skyddande kläder som täcker större delen av kroppen med byxbenen instoppade innanför strumpor och stövlar - byta kläder och/eller duscha, efter exponering i fästingrik miljö, - inspektera kroppen noggrant och leta efter fästingar som kryper omkring eller har bitit sig fast, - ta bort fastsatta fästingar snarast efter upptäckt. Den fästing som sprider sjukdomar i Sverige, Ixodes ricinus, har inga ögon och lite är känt om dess synuppfattningsförmåga. Möjligen kan den uppfatta gestalter eller skepnader. Då den söker värd att inta blodmål från, klättrar den upp på ett grässtrå och orienterar sig främst genom sina känselorgan. Den reagerar på vibrationer från rörelser i marken, koldioxidhalter, temperaturskillnader, dofter och fuktförhållande. Runt om i världen rekommenderas, att i förebyggande syfte, använda ljusa kläder hellre än mörka vid exponering för fästingar. Fästingen förväntas upptäckas lättare på ljusa kläder jämfört med mörka och kan då plockas bort innan den biter sig fast. I den experimentella studien jämfördes antalet fästingar på kläderna då deltagarna bar ljusa respektive mörka färger. Totalt insamlades 886 nymfer varav 62 % fanns på de ljusa kläderna och 38 % fanns på de mörka kläderna. Sammanlagt hade alla deltagare flera fästingar på de ljusa kläderna jämfört med de mörka kläderna. Ixodes ricinus verkar mer benägen att välja en värd med ljus klädsel framför en värd med mörk klädsel. För att minska risken att bli fästingbiten och därmed minska risken att drabbas av fästingburen sjukdom görs i folkhälsosyfte insatser för att öka medvetenheten hos människor som lever i eller uppehåller sig mycket i områden där fästingar är vanliga. Hur denna medvetenhet påverkar människors benägenhet att göra förebyggande åtgärder, och vilka faktorer som styr om preventiva åtgärder genomförs eller inte, studerades efter fästingsäsongen 2002 i en befolkning som lever i miljö rik på fästingar. Alla deltagare hade valt att vaccinera sig mot TBE (70 % av den bofasta befolkningen) som nyligen upptäckts etablera sig i det geografiska området. Utöver vaccination, gjorde 69 % av dem regelbundet personliga förebyggande åtgärder eller förebyggande åtgärder i miljön. Kvinnor gjorde mer åtgärder jämfört med män, liksom de som tidigare blivit behandlade för fästingburna sjukdomar jämfört med som inte blivit behandlade. Då alla de variabler som kan tänkas bestämma att förebyggande åtgärder genomförs analyserades tillsammans, visade sig mindre tid spenderad på ön samt fästingbett samma fästingsäsong öka sannolikheten att göra förebyggande åtgärder. Hos män ökade sannolikheten att göra förebyggande åtgärder först efter att de blivit fästingbitna. En tredjedel av alla deltagarna ansåg att deras fritidsaktiviteter utomhus påverkades på grund av fästingförekomsten. Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen konsekvenser av och människors förhållningssätt relaterade till de risker som fästingar upplevs medföra samt aspekter på förebyggande åtgärder. Majoriteten av de människor som uppehåller sig i fästingrik miljö blir bitna trots en stor medvetenhet om fästingförekomst, förebyggande åtgärder och de risker det kan medföra att bli fästingbiten. Lyckligtvis utvecklas endast ett fåtal av alla dessa bett till sjukdom. Emellertid finns risk bland dem som utvecklar sjukdom att symtom kvarstår och påverkar deras hälsotillstånd många år efter sjukdomen startat. Denna risk är högre ju längre tid som gått mellan symtom och behandling. Kvinnor upplever symtomen under längre tid jämfört med män. Många personer följer rekommenderade förebyggande åtgärder eller finner egna sätt att minska de potentiella riskerna. En stor del människor undvek eller anpassade sin livssituation, bland annat genom att begränsa sin tid ute i fästingrik natur, och kan därmed inte ta del av de fördelar dessa naturupplevelser innebär för välbefinnandet. Resultaten i dessa studier bidrar till en ökad kunskap om vikten av, och ger exempel på hur fästingbett och fästingburna sjukdomar kan förebyggas

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Univ.-sjukhuset MAS, 2004. 97 p.
Keyword
epidemiologi, epidemiology, Folkhälsa, Public health, lyme borreliosis, prevention, risk, ticks, tick borne diseases
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:rkh:diva-1958 (URN)91-628-6062-3 (ISBN)
Public defence
2004-06-11, Lilla Aulan, Medicinskt Forskningscentrum, ingång 59, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, 13:00 (English)
Opponent
Note

At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted. Stjernberg L, Berglund J. Tick attachment and colour of clothing Paper 4: Submitted. Stjernberg L, Berglund J. Tick prevention among a highly exposed population

Available from: 2015-11-03 Created: 2015-10-28 Last updated: 2017-10-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full textPubMed

Search in DiVA

By author/editor
Stjernberg, Louise
In the same journal
Scandinavian Journal of Infectious Diseases
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Altmetric score

Total: 62 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf