Bakgrund: I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att använda omvårdnadsåtgärder för att förebygga komplikationer efter operation. På thoraxkirurgiska vårdavdelningar skiljer sig rutinerna vid postoperativ vård och på vissa avdelningar används Posthorax-västen för att förhindra instabilitet i sternum efter sternotomi. Syfte: Syftet var att undersöka vilka postoperativa omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av på sternotomerade patienter för att förebygga mediastinit samt hur sjuksköterskor upplever att omvårdnadsåtgärderna påverkar patienterna. Metod: Data samlades in via en enkätundersökning på tre thoraxkirurgiska vårdavdelningar på tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Enkätundersökningen lyfte fram vilka omvårdnadsåtgärder som vanligtvis används på olika avdelningar, vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor ansåg var viktigast samt faktorer som sjuksköterskor uppger främjar och hämmar omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor uppgav att den viktigaste postoperativa omvårdnadsåtgärden efter sternotomi var Mobiliseringsrestriktioner. De största hindren var postoperativ förvirring, smärta och illamående samt organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning, stress och bristande rutiner. Klinisk betydelse: Denna studie har visat på behovet av vidare forskning genom att ha lyft fram vilka postoperativa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor uppger att de använder i klinisk praxis på thoraxkirurgiska vårdavdelningar.

Background: Nurses have a responsibility to use nursing interventions to prevent complications after surgery. There is a difference in which procedures are used in thoracic surgical wards for postoperative prevention and some hospitals use the Posthorax vest to prevent sternal instability. Aims: The aim of this study was to investigate nursing interventions used to prevent mediastinitis on patients who have undergone sternotomy and how nursing interventions affect patients according to nurses. Methods: A survey was used to procure data from three different thoracic surgical wards in hospitals in Sweden. Results: The survey has shown the most commonly used nursing interventions in different thoracic surgical wards and what nursing interventions nurses’ state are most important. The survey also found promoting and inhibiting factors for nursing interventions according to nurses. Conclusion: According to nurses the most important nursing intervention was restricting the use of upper body extremities. The most inhibiting factors for nursing interventions were postoperative confusion, pain, nausea and organizational factors as high workload, stress and inadequate procedures. Clinical implications: This study has shown the need for further research by determining the postoperative nursing interventions used in clinical practice in thoracic surgical wards.