Bakgrund: Aggressiva beteenden hos personer med demenssjukdom är ett vanligt symtom som förekommer och har varierande anledningar, utifrån situation, livshistoria och funktionsförmåga i nuet. Aggressivt beteende hos människor med demenssjukdom kan ofta uppkomma i samband med att vårdpersonal vill utföra oönskade omvårdnadsåtgärder.

Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnadsåtgärder och förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar aggressivt beteende.

Metod: En litteraturstudie baserad på tolv stycken kvalitativa artiklar genomfördes.

Resultat: Omvårdnadsåtgärder användes genom verktyg som kommunikation, personlig relation, professionellt teamarbete men också uppgiftsfokuserad omvårdnad. Förhållningssättet gentemot patienterna under dessa omvårdnadsåtgärder skilde sig åt beroende på om omvårdnadsåtgärderna gjordes utifrån fokus på uppgiften eller den personliga relationen. Omvårdnadsåtgärderna var baserade på vårdpersonalens erfarenhet med patienterna snarare än riktlinjer och centrala rekommendationer från Socialstyrelsen. 


Slutsats: Slutsatsen visade att omvårdnadsåtgärderna vid aggressivt beteende var konträra. De aggressiva tendenserna hos patienterna påverkades av vårdpersonalens förhållningssätt men också av tillgången till sjuksköterska och den personliga relationen mellan patient och vårdgivare. Studiens resultat kan även påvisa att tydligare riktlinjer behövs för hur och om vårdpersonal ska genomföra omvårdnadsåtgärder trots motstånd från patienter med demenssjukdom.

Klinisk betydelse: Kunskap om förhållningssättet och vilka omvårdnadsåtgärder som används i praktiken skulle kunna få sjuksköterskor att bättre förstå och leda omvårdnadsarbete, samt gynna patienter med aggressivt beteende genom att lindra lidande i omvårdnaden.

Background: Aggressive behaviours from dementia patients is a common symptom that occurs and have various reasons, based on situation, personal background and physical abilities. Aggressive behaviour from people with dementia may often occur during the health professional’s assistance with personal care.  

Objective: The aim of this study was to describe nursing interventions and approaches in the care of people with dementia who exhibit aggressive behaviour. 

Method: A study of literature based on twelve qualitative scientific articles was conducted.

Results: Nursing measures were conducted, by using tools such as communication, personal relationships, professional teamwork but also task-focused care. The attitude towards the patients in the approach was different depending on whether the care interventions were made based on the task or the personal relationship. Nursing interventions were based on health professionals' experience with patients rather than guidelines and recommendations from The National Board of Health and Welfare.

Conclusion: The study revealed that opposite care strategies were often used. The aggressive reactions from patients were affected by the approach of caregivers but also by the access to a nurse and the relationship between patient and caregiver. The result suggests that more precise guidelines are needed for how and if care staff shall practise caregiving despite resistance from patients living with dementia.

Clinical significance: Knowledge of approaches and which nursing interventions that were used, can help nurses to better understand and improve their management in care situations, as well as benefit and decrease suffering for dementia patients where aggressive behaviour occurs.