Bakgrund: En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige är suicid. Den ökade psykiska ohälsan är en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Vårdpersonal upplever ofta en osäkerhet i mötet med unga suicidalapatienter då de, i bemötandet, inte vet hur de ska gå tillväga. Kunskap om riskfaktorer, beteende och förutsägbarhet är viktiga faktorer för att i tid upptäcka ett suicidalt beteende. Syfte: Uppsatsen ska belysa hur vårdpersonal efter utbildning i suicidprevention kan förbättra omhändertagande och bemötande av suicidala ungdomar mellan 15 – 24 år. Metod: Studien är genomförd i form av en litteraturstudie där resultatet baseras på analysen av 10 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som noga granskades och bearbetades. Resultat: Resultatet visar att kunskapen om suicid är en viktig faktor för att underlätta vårdpersonalens möte med den unga suicidala patienten och ge en bättre omvårdnad. Det visade även på att attityden förändra på grund av att förståelsen för suicidbenägna patienter ökar.  Flera suicidanal ungdomar fångas upp tidigt då förståelsen för riskbeteendet ökar. Slutsats: Studien visar att ökar kunskapen om suicid prevention och behandling av suicid hos vårdpersonalen så ökar förståelse och attityder mot suicidala ungdomar förbättras. Vårdpersonalen har ett större självförtroende i att vårda suicidala ungdomar när kunskap finns hos vårdare om vad som kan utlösa suicidbeteende samt vilka riskbeteende som finns, vilket ger patienter en bättre vård. Utbildning leder också till förbättrar omhändertagande och bemötande av suicidala ungdomar. Klinisk betydelse: Ökad kunskap om suicid genom utbildning i kombination med att vårda suicidala unga ger en större förståelse för komplexiteten att vårda suicidala ungdomar.

Background: One of the most common causes of death among young people in Sweden is suicide. Mental illness, which is increasing, is a common underlying cause of suicidality among young people. Nurses often experience uncertainty in how to respond to young suicidal patients. Knowledge about risk factors, behavior and predictability are important factors to detection of a suicidal behavior in time Aim: The aim is to highlight how health professionals after suicide prevention can improve the care and treatment of suicidal adolescents between 15 - 24 years. Method: This study was preformed through a qualitative approach by reviewing 10 peer-reviewed articles both qualitative and quantitative. Result: The results show that education aimed at health care professionals regarding suicide is important factor in improving treatment of the suicidal patient. It also showed that the attitude change among health professionals towards suicidal patients. Conclusion: It is of great importance that health care professionals trained in the subject to be able to respond to patients in a professional manner and actively work with prevention in health care. If the health care professionals can see the patient from a holistic approach, and constantly go back and reconsider their view if the patient and their needs it will lead to a more person centered care. Clinical significance: Increased knowledge about suicide through education in combination with caring for young suicidal patients will give a greater understanding of the complexity of caring for suicidal adolescents.