Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1299
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulwassie, Nura
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Medin Restrepo, Julian
    Röda Korsets Högskola.
    Aspekter i vårdmiljö som påverkar välmående: Allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

  • 2.
    Abebe, Julia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Gustafsson, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med urininkontinens: En litteraturstudie ur kvinnans perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna planerade sina vardagliga aktiviter för att kontrollera de oförutsägbara urinläckagen. Läckagen hämmade sexuallivet samt gav upphov till skam- och skuldkänslor. Urininkontinensen begränsade även kvinnornas förmåga att utöva sin religiösa tro. Trots de hinder som urininkontinensen medförde sökte kvinnorna inte vård då tillståndet inte ansågs vara ett legitimt problem. De kvinnorna som sökt vård hade erfarenheter av att inte bli tagna på allvar. Slutsats: Att skapa en positiv vårderfarenhet var av stor vikt för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Urininkontinens gav upphov till skam- och skuldkänslor vilket vårdare bör beakta vid mötet med dessa kvinnor. För att kunna hjälpa kvinnorna krävs ökad kunskap om erfarenheter av hur det är att leva med urininkontinens. Klinisk betydelse: Förståelse för hur kvinnor upplever livet med urininkontinens kan ge vårdare kunskapen som krävs för att ge patienten en god omvårdnad. Sjuksköterskor bör ställa direkta frågor om urininkontinens för att legitimera problemet och på så sätt få reda på mer om sjukdomens påverkan på livet.

  • 3.
    Aceijas, Carmen
    et al.
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium; School of Health Sciences, University of Salford, Salford, Greater Manchester, UK..
    Brall, Caroline
    Department of International Health, School CAPHRI, Maastricht University, The Netherlands.
    Schröder-Bäck, Peter
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium.
    Otok, Robert
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium.
    Maeckelberghe, Els
    Institute for Medical Education, University Medical Center Groningen, The Netherlands.
    Stjernberg, Louise
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium; School of Health Science, Blekinge Institute of Technology.
    Strech, Daniel
    School of Health Science, Blekinge Institute of Technology.
    Tulchinsky, Theodore H
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium; Braun School of Public Health, Hebrew University-Hadassah, Ein Karem, Jerusalem, Israel.
    Teaching Ethics in Schools of Public Health in the European Region: Findings from a Screening Survey2012Ingår i: Public Health Reviews, ISSN 0301-0422, E-ISSN 2107-6952, Vol. 34, nr 1, s. 1-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A survey targeting ASPHER members was launched in 2010/11, being a first initiative in improving ethics education in European Schools of Public Health. An 8-items questionnaire collected information on teaching of ethics in public health. A 52% response rate (43/82) revealed that almost all of the schools (95% out of 40 respondents with valid data) included the teaching of ethics in at least one of its programmes. They also expressed the need of support, (e.g.: a model curriculum (n=25), case studies (n=24)), which indicates further work to be met by the ASPHER Working Group on Ethics and Values in Public Health.

  • 4.
    Adamek, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jangebrink Skavmo, Cecilia
    Röda Korsets Högskola.
    Psykiskt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer: En allmän litteraturstudie med ett patient- och vårdpersonalperspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Kirurgiskt avlägsnande av bröst, bröstrekonstruktion med implantat och kemoterapi är några av dem behandlingsformer som kvinnan kan få genomgå. Kvinnor upplever ett känslomässigt band till sina bröst och detta kan ge emotionell påfrestning i samband med kirurgiskt avlägsnande av bröstet till följd av bröstcancern.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet hos kvinnor med bröstcancer och beskriva vilken roll vårdpersonalen har i vårdandet vid bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ data och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Första temat var: Kommunikation, en del av välbefinnandet, andra temat: Det upplevda psykiska måendet och tredje temat: fysiska faktorers påverkan på kvinnan. Information var grundläggande för att kvinnan skulle kunna lita på vårdpersonalen och fysisk aktivitet upplevdes som hjälpsamt under sjukdomen.    Slutsats: Slutsatsen visar att faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet hos kvinnor med bröstcancer är bristen på information, kunskap om sjukdomen och stöd från vårdpersonal. Författarna anser att det behövs mer forskning kring ämnet psykisk ohälsa relaterat till bröstcancer hos kvinnor, i form av tydligare riktlinjer, protokoll och vidare studier ur ett patientperspektiv. 

  • 5.
    Adhan, Sophia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ahlinder, Susanne
    Röda Korsets Högskola.
    Ung och söt: en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvårdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 12010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma

  • 6.
    Adolfsson, Josefin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindström, Jeanette
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativa halsbesvär efter larynxmask: en jämförande pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteraturen beskriver larynxmask som ett skonsamt alternativ till intubation med endotrakealtub. Tidigare studier visar dock att det inte är ovanligt med halsbesvär postoperativt, i form av halsont och/eller heshet. Syftet med studien var att undersöka förekomst och karaktär av halsbesvär postoperativt efter användning av två olika larynxmasker. Författarna genomförde en pilotstudie där nitton vuxna patienter, både män och kvinnor, som erhållit Pro-Breathe® eller I-gel® larynxmask under anestesin ingick. Patienterna intervjuades 60 minuter respektive 24 timmar efter uttagandet av larynxmasken. Intervjun bestod av två slutna frågor om halsont och heshet samt en öppen fråga om hur det kändes i halsen. Den öppna frågan visade att andra typer av halsbesvär förekommer, bland annat irritabilitet, svårigheter att svälja, torrhet och svullnadskänsla. Pilotstudiens metod lämpade sig att använda och svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att olika typer av halsbesvär var vanligt postoperativt. Åtta av tio patienter som haft Pro-Breathe® samt sju av nio patienter som haft I-gel® hade någon typ av halsbesvär.

  • 7.
    Adolfsson, Sara
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kerrén, Charlotte
    Röda Korsets Högskola.
    Infektionssjuksköterskors upplevelser av att ta emot och initialt vårda patienter från IVA: En intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med komplexa omvårdnadsbehov och ibland även isoleringsbehov överflyttas ofta med kort varsel från intensivvårdsavdelning [IVA] till infektionsavdelning. Vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta dessa patienters vårdbehov.          

    Syfte: Syftet var att beskriva infektionssjuksköterskans upplevelser av omvårdnaden av patienter i samband med överflyttningen från IVA till infektionsavdelning och 72 timmar därefter.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor.

    Datainsamlingen utgjordes av elva intervjuer och kvalitativ innehållsanalys med induktivt förhållningssätt användes.

    Huvudfynd: Sjuksköterskorna känner sig ensamma, stressade och oroliga i omhändertagandet och omvårdnaden av patienter i samband med och 72 timmar efter överflyttning. Tidsbrist upplevs vara den dominerande faktorn. Då riktlinjer och rutiner saknas blir omhändertagandet beroende av mottagande sjuksköterskas kompetens och erfarenhet vilket påverkar vården av patienten. Isoleringsvård upplevs vara en del av det vardagliga arbetet och upplevs inte påverka omvårdnadens kvalitet.

    Slutsats: Genom kompetens och erfarenhet utveckla arbetsmiljö och rutiner för att bibehålla patientsäkerhet och en god arbetsmiljö.

    Framtida forskning: Att undersöka hur överflyttningsprocessen upplevs av sjuksköterskor på andra sjukhus i samma region men även nationellt. Även hur överflyttningsprocessen upplevs efter att intermediärvårdsplatser startats på avdelningen.

  • 8.
    af Sandeberg, Margareta
    et al.
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital.
    Johansson, Eva M.
    Röda Korsets Högskola. Karolinska Institutet.
    Hagell, Peter
    Lund University.
    Wettergren, Lena
    Karolinska Institutet.
    Psychometric properties of the DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) when used in children undergoing treatment for cancer2010Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 8, s. 109-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim was to evaluate data quality and psychometric properties of an instrument for measurement of health-related quality of life: DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) used in school-aged children with cancer. Methods: All school-children diagnosed with cancer in Sweden during a two-and-a-half year period were invited to participate in the study. Analysis was performed on combined data from two assessments, two and-a-half and five months after start of cancer treatment (n = 170). The instrument was examined with respect to feasibility, data quality, reliability and construct and criterion-based validity. Results: Missing items per dimension ranged from 0 to 5.3 percent, with a majority below three percent. Cronbach's alpha values exceeded 0.70 for all dimensions. There was support for the suggested groupings of items into dimensions for all but six of the 36 items of the DCGM-37 included in this study. The instrument discriminated satisfactorily between diagnoses reflecting treatment burden. Conclusions: The results indicate satisfactory data quality and reliability of the DCGM-37 when used in children undergoing treatment for cancer. Evaluation of construct validity showed generally acceptable results, although not entirely supporting the suggested dimensionality. Continued psychometric evaluation in a larger sample of children during and after treatment for cancer is recommended.

  • 9.
    Afeworki, Tigisthi
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Andersson, Frida
    Röda Korsets Högskola.
    Alla Lika Olika: Vårdupplevelser för familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella. Syfte: Syftet med denna uppsats var därför att beskriva hur familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation upplevde möten i vården. Metod: För att beskriva detta gjordes en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats av 9 kvalitativa vetenskapliga studier och en enkätstudie. Detta diskuterades sedan utifrån Lévinas teori om den Andre. Resultat: Resultatet som framkom var att de flesta positiva upplevelserna grundade sig i en trygghet, vilken var sprungen ur en acceptans från vårdens sida. De negativa upplevelserna tenderade att genomsyras av ett känslomässigt utanförskap, som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet. Slutsats: För att alla familjer ska känna sig lika välkomna och självklara kan vården troligen bidra genom att möta varje individ och familj med öppet sinne, utan några antaganden och värderingar gällande deras livssituation. Då personal ställer öppna frågor och är bekväma med svaren, kan det troligtvis underlätta för alla familjer att vara ärliga med sin situation.

  • 10.
    Agduhr, Therese
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Grundh, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Psykisk stress och depressiva symtom hos tonåringar med diabetes typ 12011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som förekommer hos barn och ungdomar. Diabetesbehandlingen kräver att föräldrar och tonåringarna har kännedom om sjukdomen och komplikationerna som kan uppstå om behandlingen inte följs. Diabetes typ 1 kan skapa en psykologisk stress på grund av vikten att uppnå tillfredsställande blodsockervärden. Tidigare forskning visar att tonåringar med diabetes typ 1 har högre högre risk att utveckla depression. Att vara tonåring med diabetes typ 1 och en samtida depressionsdiagnos påverkar följsamheten i diabetesbehandlingen negativt. Syfte: Att beskriva faktorer som bidrar till att tonåringar med diabetes mellitus typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Sex faktorer presenterades som bidragande orsak till att tonåringar med diabetes typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Dessa var: blodsockerkontroll, familjekonflikter relaterat till diabetes, familjekonstruktion, genus, psykisk stress och tid från debut. Slutsats: Alla faktorerna kan var och en bidra till uppkomsten av psykisk stress och depressiva symtom, men de har också en inbördes påverkan hos tonåringar med diabetes typ 1. 

  • 11.
    Agefur, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Orshammar, Maria
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativ shivering efter laparoskopisk kirurgi: en pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik. Denna studie har gjorts empirisk med en kvantitativ ansats. En egen konstruerad enkät tillsammans med ett mätinstrument har använts vid datainsamlingen. I pilotstudien deltog 33 patienter i ålders-spannet 23-78 år. Resultatet i pilotstudien visar att det var sex (n=6) av alla (n=33) patienterna i studien shivrade efter genomgången laparoskopisk kirurgi. Då studien är gjord i en liten skala är resultatet inte generaliserbart, men det går ändå att se att vissa påverkande faktorer så som till exempel anestesiläkemedel kan bidra till att patienterna shivrar.

  • 12.
    Agheli, Nahal
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Svensson, Johan
    Röda Korsets Högskola.
    Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter robotassisterad prostatektomi2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden.

  • 13.
    Agius, Angeline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lallet, Sophie
    Röda Korsets Högskola.
    "Somatik inom psykiatrin är svårt": En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

  • 14.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 15.
    Agüero-Torres, Hedda
    et al.
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Hillerås, Pernilla
    Äldrecentrum, Stockholm / Sophiahemmet högskola.
    Winblad, Bengt
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Disability in activities of daily living among the elderly2001Ingår i: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, nr 4, s. 355-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rise in number and proportion of older people, and the functional disability that is associated with increasing age, generate concern regarding the societal consequences of a large number of disabled elderly persons. Therefore, measuring disability in terms of activities of daily living has become routine in surveys of older people in most studies on ageing. Despite methodological obstacles, research into functional ability in the elderly has progressed during the past few decades. A high prevalence of functional disability in the elderly is consistently reported, although considerable variation has been found among studies. In contrast to functionally independent elderly, disabled elderly have been found to make increased use of home help services, and have higher institutionalization rates and premature mortality. Factors that are consistently reported as being associated with increased functional disability are older age, female sex, lower educational level, lack of exercise, chronic disease and impaired cognition. Among the chronic diseases, dementia is a progressive and disabling condition that accounts for a large proportion of the disability in elderly populations. A combination of various strategies must be employed in the approach to reduction of disability in the elderly population. More research is needed to gain a better understanding of risk and protective factors, so that we will be able to detect persons at early stages of disability, and to plan for services or rehabilitation for severely disabled persons.

  • 16.
    Ahlin, Catharina
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad. Institutionen för medicin, Karolinska Institutet .
    Utveckling av instrument och bedömning av sjuksköterskestudenters kunskaper och färdigheter att genomföra venös provtagning och insättning av perifer venkateter2015Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad. Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Klang-Söderkvist, B
    Karolinska Institutet.
    Johansson, E
    Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Björkholm, M
    Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Löfmark, A
    University of Gävle / Western Norway University of Applied Sciences, Haugesund, Norway.
    Assessing nursing students' knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2017Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 23, s. 8-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Venepuncture and the insertion of peripheral venous catheters are common tasks in health care, and training in these procedures is included in nursing programmes. Evidence of nursing students' knowledge and skills in these procedures is limited. The main aim of this study was to assess nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Potential associations between level of knowledge and skills, self-training, self-efficacy, and demographic characteristics were also investigated. The assessment was performed by lecturers at a university college in Sweden using the two previously tested instruments "Assess Venepuncture" and "Assess Peripheral Venous Catheter Insertion". Between 81% and 100% of steps were carried out correctly by the students. The step with the highest rating was "Uses gloves", and lowest rating was 'Informs the patients about the possibility of obtaining local anaesthesia'. Significant correlations between degree of self-training and correct performance were found in the group of students who registered their self-training. No associations between demographic characteristics and correct performances were found. Assessing that students have achieved adequate levels of knowledge and skills in these procedures at different levels of the nursing education is of importance to prevent complications and support patient safety.

  • 18.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Brundin, Seija
    Hellström, Birgitta
    Pettersson, Karin
    Johansson, Eva
    Implementation of a written protocol for management of central venous access devices: a theoretical and practical education, including bedside examinations.2006Ingår i: Journal of Infusion Nursing, ISSN 1533-1458, E-ISSN 1539-0667, Vol. 29, nr 5, s. 253/294 quiz-259/296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objectives of this study were to evaluate registered nurses' (RN) compliance with a local clinical central venous access device (CVAD) protocol after completing an educational program and to determine RNs' perception of the program. Seventy-five RNs working in hematology participated in the educational part of the program. Sixty-eight RNs were examined while changing CVAD dressings or placing a Huber needle into a port on actual patients. Sixty percent of the RNs passed the examination and reported that the program increased their knowledge. The results indicated that the educational program could be recommended for use when implementing a new clinical protocol.

  • 19. Ahlin, Catharina
    et al.
    Löfmark, Anna
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Björkholm, Magnus
    Assessing nursing students´knowledge and skills in performing venepuncture and insertion of peripheral venous catheterArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola. Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Löfmark, Anna
    Department of Health and Caring Sciences, Gävle.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing Karolinska Institutet, Stockholm .
    Johansson, Eva
    Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Development of instruments for assessment of knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2013Ingår i: Journal of Vascular Access, ISSN 1129-7298, E-ISSN 1724-6032, Vol. 14, nr 4, s. 364-372Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students’ knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen’s kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students’ knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

  • 21.
    Akpudo, Judith
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Abdirahman, Rahma
    Röda Korsets Högskola.
    En litteraturstudie om faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn och ungdomar har immigrerat ensamma i flera decennier. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Storbritannien, Sverige, Österrike och Norge. År 2008 immigrerade 13 400 barn/ungdomar utan föräldrar till Europa och ca 80 % av dem ansökte asyl. Sverige tog enskilt emot ca 3 578 ensamkommande flyktingbarn år 2012 och det väntas öka de närmsta åren. Det har även rapporterats om att ensamkommande flyktingbarn har en ökad risk för psykisk morbiditet.

    Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa.

    Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier.

    Resultat: Fem teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Miljön, Ålder och Genus. Traumatiska upplevelser var den mest övervägande faktorn som bidrog till den ökade risken för utveckling av psykisk ohälsa. Vidare spelade migrationsprocessen och miljön i det nya landet stor roll för dessa barn/ungdomars välbefinnande. Ytterligare identifierade faktorer var kön och ålder.

    Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade på att dessa barn/ ungdomar har råkat ut för olika traumatiska upplevelser och att detta var den största bidragande faktorn till att de hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Vidare framkom det att migrationsprocessen och miljön i det nya landet bidrog till den ökande risken för att utveckla psykisk ohälsa.

     Klinisk betydelse: Denna studie ska ge ökad förståelse om ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa och belysa faktorer som inverkar på deras mående. Genom att ha kunskap om dessa faktorer kan sjuksköterskan lättare identifiera dessa barns omvårdnadsbehov.

  • 22.
    Al ainy, Ghaith
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nanyang, Rosemary
    Röda Korsets Högskola.
    Kultur och omvårdnad: en litteraturstudie om kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten. Bakgrund: Patienter med annan etnisk bakgrund kan vara sårbara på grund av de problemen som inträffar när de flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader och språk svårigheter kan vara ett hinder för patienten att söka eller få adekvat vård. Syfte: Att belysa kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie utförs för att kunna besvara syftet. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut. Nio av de valda artiklarna har en kvalitativ ansats och en är en blandning av kvantitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sju kategorier identifierades i studien; Språk och kommunikation, Samarbeta med anhöriga, Sjuksköterskan attityder och uppfattningar, Betydelse av utbildning, Vikten av kulturell kompetens inom omvårdnad, Sjuksköterskans yrkesroll samt Patient perspektiv. Slutsats: Resultatet påvisar de berörda kategorier i studierna som har betydelse i vårdande av patienter från annan kultur. Studien fokuserade på att belysa betydelsen av kulturen i omvårdnadsarbetet. De flesta studierna här huvudsakligen berört sjuksköterskorna men i resultat delen lyfts bland annat patientens perspektiv fram vilket uppsatsens författare tycker att det kan bidra till att skapa medvetenhet hos alla hälso-sjukvård personal inom olika områden.

  • 23.
    Albèr, Bjarne
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jonsson, Leonard
    Röda Korsets Högskola.
    Du får nog skylla dig själv, tror jag: En litteraturstudie om hur stereotyper och myter påverkar attityderna hos studenter till ett offer för våldtäkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att manliga studenter generellt har högre acceptans för våldtäktsmyter gällande både kvinnor och män. Männen visade upp mer negativa attityder mot offren, tilldelade mer skuld och mindre sympati mot offren än de kvinnliga studenterna. Både kön och sexualitet påverkar attityder mot offret, kvinnor och homosexuella män skuldbeläggs generellt mer än heterosexuella män och homosexuella kvinnor. Mäns och kvinnors föreställningar/uppfattningar om våldtäkt skiljer sig även åt och det visade sig att män och kvinnor föreställer sig olika olägenheter vid våldtäkt. Utbildning visade sig vara en faktor som påverkar attityder, där högre utbildning indikerar på mer positiva attityder mot offret. Slutsats: En rad olika myter förekommer och kan kopplas till negativa attityder mot våldtäktsoffer. En skillnad mellan män och kvinnor finns när det kommer till myt-acceptans. Beroende på ett offers sexuella läggning, kön och karaktär förändras synen på den. Klinisk betydelse: Kännedom om dessa myter och attityder kan ligga till grund för framtida utbildning hos personal som arbetar inom detta område och hjälpa till att motverka en sekundär traumatisering för våldtäktsoffer.

  • 24.
    Alderete, Nina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nylander, Anna-Carin
    Röda Korsets Högskola.
    Hundens hälsofrämjande effekter inom vård och omsorg: Djurassisterade Interventioner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg. Metod: En litteraturstudie grundat på analys av tio vetenskapliga artiklar utifrån syftet. Resultat: Hunden som terapidjur inom vård- och omsorg visar på flera hälsofrämjande effekter inom fysisk, psykisk, social och emotionell hälsa. Hundens närvaro bidrog till ökad fysisk aktivitet, energi, livskvalitet och social interaktion medan smärta, stresskänslor samt psykiska sjukdomssymtom minskade. Slutsats: Det finns flera positiva hälsoeffekter av hundar i vård- och omsorgsarbete vilket innebär mycket goda skäl till att ytterligare implementera dessa i omvårdanden. Klinisk betydelse: Resultatet syftar till att uppmärksamma hundens potentiella värde inom vård- och omsorgsarbete. Detta för att ytterligare tillföra djurassisterade interventioner som omvårdnadsåtgärd samt komplettera den traditionella vården och därigenom uppnå optimal hälsa för fler vårdtagare.

  • 25.
    Al-Edlah, Rami
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Mostafa, Chenar Hassan
    Röda Korsets Högskola.
    Kvinnors psykosociala hälsa efter mastektomi: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi.

  • 26.
    Alexandersson, Kristina
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Lumikukka, Tuula
    Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
    Tinghög, Petter
    Karolinska Institutet.
    Åkerlund, Kerstin
    Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
    Att uppmärksamma barn till svårt sjuka patienter på en neurologisk klinik - utvärdering av implementering av rutiner och arbetssätt2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 485-495Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Barn till allvarligt somatiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Här presenteras resultat från utvärderingen av implementering av rutiner och arbetssätt som syftade till att förbättra arbetet med att identifiera, informera samt stödja minderåriga barn till patienter på en neurologisk klinik. Fyra delstudier genomfördes. Resultaten indikerar att trots betydande insatser för att säkerställa att kliniken lever upp till sina lagstadgade uppgifter, fanns en stor förbättringspotential. Hela 80% av patienter med minderåriga barn hade inte fått information om sina barns rätt till stöd och 40% hade inte tillräckligt stöd för att utöva sin föräldraroll. Samtidigt noterades en tydlig ökning i andelen personal på kliniken som hade kunskap om sin skyldighet att erbjuda information, råd och stöd. 

  • 27.
    Alexandersson, Philippa
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Berggren, Andrea
    Röda Korsets Högskola.
    Faktorer som kan bidra till stress i det dagliga arbetet hos sjuksköterskan: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De närmaste decennierna ses en ökning ske inom populationen globalt och befolkningens medellivslängd förväntas stiga. En påfrestning på hälso- och sjukvården kommer även ske, då nya strategier måste utvecklas för att kunna ge god vård i ett ökat patientflöde. Sverige har ett underskott på sjuksköterskor och flertalet sjuksköterskor väljer att lämna hälso- och sjukvården på grund av stress och utbrändhet. Behovet av sjuksköterskor kommer att öka i takt med den växande och åldrande befolkningen. I arbetet som sjuksköterska innebär det att se till patientens bästa, men på grund av arbetsrelaterad stress riskerar vården att bli bristfällig. Syftet: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.

    Metod: För sammanställning av denna allmänna litteraturöversikt kodades relevant information till kategorier som sedan skapade grunden till föreliggande studies huvudteman. Resultat: Stressfaktorerna presenteras under två huvudteman: arbetsförhållanden och personalpolitik. Vidare exemplifieras faktorerna som hög arbetsbelastning och minskat förtroende för chefer. Slutsats: Adekvata åtgärder bör införas för en hållbar utveckling av sjuksköterskeprofessionen inom hälso- och sjukvården. Vidare studier bör utföras i syfte till att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för sjuksköterskorna.

  • 28.
    Alhall, Birgitta
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Buskas, Magnus
    Röda Korsets Högskola.
    Ventilatorurträningsprotokoll inom intensivvården i Sverige: en totalundersökning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsekvenserna av långvarig ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader är väl dokumenterade. Patienten behöver tränas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. Urträningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vård och medicinska misstag genom att tillhandahålla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehållet i de ventilatorurträningsprotokoll som förekommer inom Svenskintensivvård. Studien utgjordes av en totalundersökning där samtliga svenska intensivvårdsavdelningar tillfrågades om de hade urträningsprotokoll. Protokollen analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Fyra kategorier av urträningsprocessen urskiljdes: kriterier för urträningstart, åtgärder, utmattningskriterier och extubationskriterier. En dryg femtedel (21 %) av intensivvårdsavdelningarna i Sverige visade sig ha ett urtränings-protokoll. I de 16 protokollen återfanns 31 kriterier för urträningsstart, 8 åtgärder, 24 utmattningskriterier och 9 extubationskriterier. De vanligaste kriterierna för urträningstart samt utmattningskriterier stämde väl överens med vad internationella studier rekommenderar, emellertid har vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal av dessa kriterier. Trots detta återfanns inget kriterium i samtliga urträningsprotokoll. Prognoskriterier saknades i det närmaste helt i de svenska urträningsprotokollen. Åtgärderna uppvisar en mer samlad strategi där samtliga hade som första åtgärd att sänka andningsunderstödet, men även här hade vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal åtgärder. Terminologin som används var inte enhetlig vilket kan försvåra kvalitetssäkringen av protokollen.

  • 29.
    Alipour, Mahdis
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Avarzed, Nyamsuren
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer: En allmän litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer.

    Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet.

    Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling.

    Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs.  

  • 30.
    Allansson, Ola
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nylander, John
    Röda Korsets Högskola.
    De HIV-drabbade och vården: En litteraturöversikt om bemötandet av HIV- drabbade personer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor.

    Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV.

    Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod.

    Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa.

    Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

  • 31.
    Alm, Jenny
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Furness, Per
    Röda Korsets Högskola.
    Pupillövervakning: specialistsjuksköterskans användning inom neurokirurgisk intensivvård2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Pupillövervakning är en del i den neurologiska bedömningen med hög relevans för neurokirurgiska intensivvårdspatienter. Den finns även beskriven som del i smärt- och sederingsövervakning. Syfte: Att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder sig av pupillövervakning i sitt arbete. Metod: Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex sjuksköterskor verksamma inom neurokirurgisk intensivvård intervjuades. Materialet analyserades och presenterades i form av teman och kategorier. Resultat: De två teman som framkom var Att följa förlopp och Att utvärdera tillförlitlighet. Att följa förlopp innebar att pupillövervakningen beskrevs som en del i att följa patientens status och för att vidta, avvakta med och utvärdera omvårdnadsinterventioner. Dokumentering och rapportering av pupillövervakningen visade sig ha stor betydelse för att följa patientens förlopp. I temat Att utvärdera tillförlitlighet framkom att sjuksköterskorna, med hjälp av pupillövervakning, beskrevs skilja faktiska förändringar i patientens status mot felvärden på grund av tekniska problem, men även för att kontrollera om en känsla hos sjuksköterskan överensstämde med verkligheten. Slutsats: Vårt resultat har visat att specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder pupillövervakning inte bara för att följa patienters status och för att utvärdera interventioner utan även för att utvärdera tekniken och känslans tillförlitlighet.

  • 32.
    Alm, Linda
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Björk, Jessica
    Röda Korsets Högskola.
    Lindra lidandet vid stickrädsla: Litteraturstudie om omvårdnadsmetoder vid stickrädsla2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till.

  • 33.
    Alshaikh, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alkhodari, Mohammed
    Sophiahemmet Högskola.
    Sormunen, Taina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola / Karolinska Institutet.
    Nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia2015Ingår i: Middle East Journal of Nursing, ISSN 1834-8742, Vol. 9, nr 1, s. 7-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Most patients die in hospital settings either in intensive care unit (ICU), emergency department (ED) or other departments. In Saudi Arabia, approximately 23,000 persons are diagnosed with cancer every year. According to the World Health Organization (WHO), palliative care is a holistic activity that involves physical, psychosocial and spiritual human needs to enhance quality of life for patients and their families. Palliative care is an essential aspect to be applied for patients with chronic diseases to improve their quality of life. Earlier studies have shown that physicians, nurses and nurse assistants who work in long-term care settings lack the knowledge to enforce palliative care principles due to lack of education. According to the WHO, health care professionals should be educated and trained to apply palliative care.Aim: The aim of this study was to explore nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia. Method: Eight individual qualitative semi-structured interviews were conducted. Interviews were audiotaped and transcribed verbatim. Manifest content analysis was used to analyze the data. Results: The palliative care concept was not familiar for most ICU nurses but it was applied in their daily work. Most nurses provided physical care at the end of life to keep the body intact. Some nurses highlighted that dying patients did not feel pain to be treated and did not have emotions to be supported.Conclusions: Nurses had insufficient knowledge of palliative care and how to apply it in ICU setting. The provision of additional education in palliative care is recommended in order to improve the knowledge of palliative care among nurses.

  • 34.
    Amin, M. Ridwanul
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Helgesson, M.
    Karolinska Institutet.
    Runeson, B.
    Karolinska Institutet.
    Tinghög, Petter
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Mehlum, L.
    National Centre for Suicide Research and Prevention, Oslo, Norway.
    Holmes, E.
    Karolinska Institutet.
    Mittendorfer-Rutz, E.
    Karolinska Institutet.
    The risk of suicidal behaviour in refugees and other immigrants to Sweden2018Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 28, nr Suppl. 4, s. 191-191Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Amin, Ridwanul
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Helgesson, Magnus
    Karolinska Institutet.
    Runeson, Bo
    Karolinska Institutet.
    Tinghög, Petter
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Mehlum, Lars
    University of Oslo, Oslo, Norway.
    Qin, Ping
    University of Oslo, Oslo, Norway.
    Holmes, Emily A
    Karolinska Institutet / Uppsala universitet.
    Mittendorfer-Rutz, Ellenor
    Karolinska Institutet.
    Suicide attempt and suicide in refugees in Sweden - a nationwide population-based cohort study2019Ingår i: Psychological Medicine, ISSN 0033-2917, E-ISSN 1469-8978, s. 1-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Despite a reported high rate of mental disorders in refugees, scientific knowledge on their risk of suicide attempt and suicide is scarce. We aimed to investigate (1) the risk of suicide attempt and suicide in refugees in Sweden, according to their country of birth, compared with Swedish-born individuals and (2) to what extent time period effects, socio-demographics, labour market marginalisation (LMM) and morbidity explain these associations.

    METHODS: Three cohorts comprising the entire population of Sweden, 16-64 years at 31 December 1999, 2004 and 2009 (around 5 million each, of which 3.3-5.0% refugees), were followed for 4 years each through register linkage. Additionally, the 2004 cohort was followed for 9 years, to allow analyses by refugees' country of birth. Crude and multivariate hazard ratios (HRs) with 95% confidence intervals (CIs) were computed. The multivariate models were adjusted for socio-demographic, LMM and morbidity factors.

    RESULTS: In multivariate analyses, HRs regarding suicide attempt and suicide in refugees, compared with Swedish-born, ranged from 0.38-1.25 and 0.16-1.20 according to country of birth, respectively. Results were either non-significant or showed lower risks for refugees. Exceptions were refugees from Iran (HR 1.25; 95% CI 1.14-1.41) for suicide attempt. The risk for suicide attempt in refugees compared with the Swedish-born diminished slightly across time periods.

    CONCLUSIONS: Refugees seem to be protected from suicide attempt and suicide relative to Swedish-born, which calls for more studies to disentangle underlying risk and protective factors.

  • 36.
    Amir, Catrine
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ringvall, Carolina
    Röda Korsets Högskola.
    Patient upplevelsen av att leva med tarmstomi: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård.

  • 37.
    Anderberg, Peter
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Björling, Gunilla
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen. Karolinska Institute.
    Stjernberg, Louise
    Röda Korsets Högskola. Region of Blekinge.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology.
    Analyzing Nursing Students' Relation to Electronic Health and Technology as Individuals and Students and in Their Future Career (the eNursEd Study): Protocol for a Longitudinal Study2019Ingår i: JMIR Research Protocols, ISSN 1929-0748, E-ISSN 1929-0748, Vol. 8, nr 10, artikel-id e14643Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The nursing profession has undergone several changes in the past decades, and new challenges are to come in the future; patients are now cared for in their home, hospitals are more specialized, and primary care will have a key role. Health informatics is essential in all core competencies in nursing. From an educational perspective, it is of great importance that students are prepared for the new demands and needs of the patients. From a societal point of view, the society, health care included, is facing several challenges related to technological developments and digitization. Preparation for the next decade of nursing education and practice must be done, without the advantage of certainty. A training for not-yet-existing technologies where educators should not be limited by present practice paradigms is desirable. This study presents the design, method, and protocol for a study that investigates undergraduate nursing students' internet use, knowledge about electronic health (eHealth), and attitudes to technology and how experiences of eHealth are handled during the education in a multicenter study.

    OBJECTIVE: The primary aim of this research project is to describe the design of a longitudinal study and a qualitative substudy consisting of the following aspects that explore students' knowledge about and relation to technology and eHealth: (1) what pre-existing knowledge and interest of this area the nursing students have and (2) how (and if) is it present in their education, (3) how do the students perceive this knowledge in their future career role, and (4) to what extent is the education capable of managing this knowledge?

    METHODS: The study consists of two parts: a longitudinal study and a qualitative substudy. Students from the BSc in Nursing program from the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden, and from the Swedish Red Cross University College, Stockholm/Huddinge, Sweden, were included in this study.

    RESULTS: The study is ongoing. Data analysis is currently underway, and the first results are expected to be published in 2019.

    CONCLUSIONS: This study presents the design of a longitudinal study and a qualitative substudy. The eHealth in Nursing Education eNursEd study will answer several important questions about nursing students' attitudes toward and use of information and communications technology in their private life, their education, and their emerging profession. Knowledge from this study will be used to compare different nursing programs and students' knowledge about and relation to technology and eHealth. Results will also be communicated back to nursing educators to improve the teaching of eHealth, health informatics, and technology.

    INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): DERR1-10.2196/14643.

  • 38.
    Andersson, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Holm, Katarina
    Röda Korsets Högskola.
    Mamma, mamma, barn: lesbiska kvinnors upplevelser av mödravård samt förlossning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori. Resultatet visade på att flera kvinnor hade upplevelser av positiv karaktär men att det även fanns många som berättade om negativa upplevelser. Heteronormativitet var ett ständigt återkommande tema som genomsyrade samtliga kategorier. Vårdpersonalen förutsatte ofta att de lesbiska kvinnorna var heterosexuella utan att ta hänsyn till andra möjligheter. Denna studie visar på att vårdpersonal bör vara medvetna om sitt sätt att kommunicera och att se det unika i varje individ. Positiva upplevelser framkom när barnmorskan tydligt bekräftade de lesbiska kvinnorna som blivande föräldrarna. En god omvårdnad förutsätter att vårdpersonal har kunskap om heteronormativitet och att det skapar hinder för vården av lesbiska kvinnor.

  • 39.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Division of Quality Technology and Management, Linköping University, Linköping.
    Elg, Mattias
    Division of Quality Technology and Management and HELIX Vinn Excellence Centre, Linköping University, Linköping.
    Perseius, Kent-Inge
    Nyckeln competence centre for pedagogy in health care, Kalmar County Council, Kalmar.
    Idwall, Ewa
    Faculty of Health and Society, Malmö University, Malmö.
    Evaluating a questionnaire to measure improvement initiatives in Swedish healthcare2013Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, s. 48-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Quality improvement initiatives have expanded recently within the healthcare sector. Studies have shown that less than 40% of these initiatives are successful, indicating the need for an instrument that can measure the progress and results of quality improvement initiatives and answer questions about how quality initiatives are conducted. The aim of the present study was to develop and test an instrument to measure improvement process and outcome in Swedish healthcare.

    METHODS:

    A questionnaire, founded on the Minnesota Innovation Survey (MIS), was developed in several steps. Items were merged and answer alternatives were revised. Employees participating in a county council improvement program received the web-based questionnaire. Data was analysed by descriptive statistics and correlation analysis. The questionnaire psychometric properties were investigated and an exploratory factor analysis was conducted.

    RESULTS:

    The Swedish Improvement Measurement Questionnaire consists of 27 items. The Improvement Effectiveness Outcome dimension consists of three items and has a Cronbach's alpha coefficient of 0.67. The Internal Improvement Processes dimension consists of eight sub-dimensions with a total of 24 items. Cronbach's alpha coefficient for the complete dimension was 0.72. Three significant item correlations were found. A large involvement in the improvement initiative was shown and the majority of the respondents were satisfied with their work.

    CONCLUSIONS:

    The psychometric property tests suggest initial support for the questionnaire to study and evaluate quality improvement initiatives in Swedish healthcare settings. The overall satisfaction with the quality improvement initiative correlates positively to the awareness of individual responsibilities.

  • 40.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Division of Quality Technology and Management, Linköping University, Linköping.
    Idvall, Ewa
    Faculty of Health and Society, Malmö University, Malmö.
    Perseius, Kent-Inge
    Nyckeln Competence Centre for Pedagogic in Health Care, Kalmar County Council, Kalmar.
    Elg, Mattias
    Division of Quality Technology and Management, Linköping University, Linköping.
    Evaluating a Breakthrough Series Collaborative in a Swedish Health Care Context2014Ingår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, E-ISSN 1550-5065, Vol. 29, nr 2, s. E1-E10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study evaluated the use of the Breakthrough Series Collaborative methodology in a Swedish county council improvement program, comparing measurements at the beginning and after 6 months. A questionnaire was used, and improvement processes and outcomes were analyzed. The results showed an overall large engagement in improvements, although the methodology and facilitators were seen as only moderately supportive.

  • 41.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Idvall, Ewa
    Malmö University.
    Perseius, Kent-Inge
    Kalmar County Council.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik.
    Sustainable Outcomes of an Improvement Program: Do Financial Incentives Matter?2013Ingår i: Total Quality Management and Business Excellence, ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371, Vol. 24, nr 7-8, s. 959-969Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to evaluate whether an improvement programme can contribute to positive sustainable improvements in an organisation, and whether financial incentives are driving forces for improvements. The material was all projects (n=232) that applied for funding in a county council improvement programme between 2007 and 2010. The projects were analysed as to whether they received funding (n=98) or were rejected (n=95). In addition, a categorisation of the projects' intentions was analysed. Some projects were still ongoing, but 50 projects were implemented and sustained two or more years after being finalised. Implemented improvements were on different levels, from (micro-level) units up to the entire (macro-level) organisation. In addition, 27 rejected projects were finalised without funding. Eighteen of those 27 were sustainably implemented. This study indicates that there are incentives other than financial at work if an improvement programme contributes to sustainable improvements in the organisation. To encourage practice-based improvements is one way of incentivising the intention and effort to become and perform better.

  • 42.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    The Jönköping Academy for Improvements of Health and Welfare, School of Health Sciences, Jönköping University, Sweden .
    Idvall, Ewa
    Department of Care Science, Faculty of Health and Society, Malmö University and Department of Intensive Care and Perioperative Medicine, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Perseius, Kent-Inge
    Röda Korsets Högskola. Nyckeln Competence Centre for Pedagogy in Health Care, Kalmar County Council.
    Elg, Mattias
    Division of Quality Technology and Management and HELIX Vinn Excellence Centre, Linköping University, Sweden.
    Two Different Strategies to Facilitate Involvement in Healthcare Improvements: A Swedish County Council Initiative2014Ingår i: Global Advances in Health and Medicine, ISSN 2164-957X, E-ISSN 2164-9561, Vol. 3, nr 5, s. 22-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: From a management point of view, there are many different approaches from which to choose to engage staff members in initiatives to improve performance.

    Objective: The present study evaluated how two different types of improvement strategies facilitate and encourage involvement of different professional groups in health-care organizations.

    Methods/Design: Empirical data of two different types of strategies were collected within an improvement project in a County Council in Sweden. The data analysis was carried out through classifying the participants' profession, position, gender, and the organizational administration of which they were a part, in relation to their participation.

    Setting: An improvement project in a County Council in Sweden.

    Participants: Designed Improvement Processes consisted of n=105 teams and Intrapreneurship Projects of n=202 projects.

    Intervention: Two different types of improvement strategies, Designed Improvement Processes and Intrapreneurship Projects.

    Main Outcome Measures: How two different types of improvement strategies facilitate and encourage involvement of different professional groups in healthcare organizations.

    Results: Nurses were the largest group participating in both improvement initiatives. Physicians were also well represented, although they seemed to prefer the less structured Intrapreneurship Projects approach. Assistant nurses, being the second largest staff group, were poorly represented in both initiatives. This indicates that the benefits and support for one group may push another group aside.

    Conclusions: Managers need to give prerequisites and incentives for staff who do not participate in improvements to do so. Comparisons of different types of improvement initiatives are an underused research strategy that yields interesting and thoughtful results.

  • 43.
    Andersson, Danielle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Blom, Julia
    Röda Korsets Högskola.
    Evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre patienter: En kvantitativ litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett stort problem inom vården. De uppstår lätt bland äldre patienter och medför lidande för dem. En av sjuksköterskans uppgifter är att identifiera patienternas behov av förebyggande omvårdnadsinsatser. Det finns många insatser för trycksårsprevention, som exempelvis riskbedömning, lägesändring och tryckavlastande underlag. Trots det råder osäkerhet kring hur dessa preventionsinsatser bör användas. Denna litteraturstudie fokuserar på att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre för att underlätta sjuksköterskans val av hjälpmedel samt minska förekomsten av trycksår bland äldre patienter.

    Syfte: Att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre patienter.

    Metod: Detta är en litteraturstudie innehållande tio kvantitativa artiklar.

    Resultat: Trycksårsincidensen kan minskas genom användning av riskbedömningsinstrument i kombination med sjuksköterskans kliniska bedömning. Viskoelastisk madrass, luftalternerande madrass samt överdrag har visats ha bra effekt som tryckavlastande preventionsinsatser. Lägesändring var tredje timme under natten minskar trycksårsincidensen, detta gör även lägesändring var fjärde timme i kombination med tryckavlastande viskoelastisk madrass. Dessutom kan trycksår på hälar undvikas om en kilformad viskoelastisk kudde eller ett avlastande hälskydd används. Tryckavlastande rullstolsdynor har visat sig minska trycksårsincidensen.

    Slutsats: Riskbedömningsinstrument bör kombineras med sjuksköterskans kliniska bedömning, och utifrån det resultat som erhålls kan trycksårsförebyggande insats väljas, som till exempel luftalternerande alternativt viskoelastisk madrass eller tryckavlastande rullstolsdyna. Lägesändring har visat minskad trycksårsincidens, men det råder osäkerhet om vilket intervall som bör användas och därför behövs mer forskning inom detta område. Det finns tydligt evidens för att en kilformad kudde eller ett hälskydd ger minskad trycksårsincidens.

  • 44.
    Andersson, Frida
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Andersson, Karin
    Röda Korsets Högskola.
    Föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet.

    Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten.

    Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan.

    Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta.

  • 45.
    Andersson, Gabrielle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Östlund, Cecilia
    Röda Korsets Högskola.
    Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen. Andra rubriken Livsförändring omfattar rubrikerna Svårigheter med att förstå vad som hänt i den akuta fasen, Oro inför anpassningen till ett nytt liv i återhämtningsfasen, Livsstilsförändringar i återhämtningsfasen och En ny mening med livet i omvärderingsfasen. Tredje rubriken Relationer omfattar kategorierna Vill inte vara en börda i den akuta fasen och i återhämtningsfasen, Behovet av stöd i återhämtningsfasen och En förändrad roll i familjen i omvärderingsfasen. Fjärde rubriken Omgivning omfattar kategorierna Stöd från rehabiliteringsgruppen i återhämtningsfasen och Att börja arbeta igen i återhämtningsfasen. Författarna drar slutsatsen att när kvinnor drabbas av hjärtinfarkt genomgår de en transition inom flera områden, så som identitet, relationer, kroppslig kapacitet och beteendemönster i samband med att deras hälsostatus förändras.

  • 46. Andersson, H.
    et al.
    Lindholm, Christina
    Röda Korsets Högskola. Karolinska University Hospital / Karolinska Institutet.
    Fossum, B.
    Karolinska Institutet / Sophiahemmet University College.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, nr 1, s. 47-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jaigirdar, Lipi
    Röda Korsets Högskola.
    Coping av emotionell stress efter kritisk incident:: Intervjustudie av intensivvårdssjuksköterskors upplevelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö där kritiskt sjuka patienter vårdas. Intensivvårdssjuksköterskor möts ständigt av situationer där de utsetts för stress. Det kan vara situationer, anhöriga eller identifiering med patienten som ger emotionell stress. Stress som inte hanteras kan ge följdsjukdomar, kvarvarande emotionell påverkan och leda till utbrändhet.

    Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av emotionell stress och copingstrategier efter kritiska incidenter.

    Metod: Intervjustudie med åtta informanter genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av de transkriberade intervjuerna.

    Resultat: Anhörigas reaktioner uppfattades som en stor del av den emotionella stressen, även brister i vård och rutiner lämnar minnen kvar efter kritiska incidenter. Kollegialt samtal var det som upplevdes ha bäst copingstrategi mot den emotionella stressen. Avkoppling, distraktion och sociala miljöer var också ett stöd mot emotionella upplevelsen. En önskan om mer utrymme för kollegiala samtal framkom under intervjuerna.

    Slutsats: Att kunna få och ta utrymmet för att genomföra samtal mellan kollegor skulle vara stöd mot emotionell stressen framkom i föreliggande intervjustudie. Ledningen bör skapa utrymme för att kollegiala samtal kan genomföras då det har uppvisat vara bästa copingstrategin hos intensivvårdssjuksköterskor. Det uppdagades att vissa brister fanns i att ledningen inte fick information under obekväm arbetstid och rutiner samt informationskällor behöver förtydligas.

    Fortsatt forskning: Coping av emotionell stress ger styrkor hos personal att kunna hantera svåra situationer, och gå vidare i arbetet utan kvarvarande påverkan av stressen. Intresse skulle finnas att ta reda på hur andra yrkesgrupper resonerar om coping av emotionell stress i samverkan med intensivvårdssjuksköterskor.

  • 48.
    Andersson, Kristina
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors upplevda hinder och barriärer för att utföra trycksårsprevention2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen trycksår kommer sannolikt att öka kraftigt med en ökande andel äldre i befolkningen. Ett trycksår orsakar lidande för patienten, förlängd sjukhusvistelse och höga kostnader för vården. De flesta trycksår går att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder när risk för trycksår föreligger. Tydliga riktlinjer och handlingsplaner bör finnas tillgång till på alla avdelningar. Handlingsplaner tillsammans med utbildning och medvetenhet hos sjuksköterskor bidrar till att färre trycksår uppkommer.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevda hinder eller barriärer vad gäller att sätta in trycksårspreventiva åtgärder.

    Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på sju kvantitativa studier.

    Resultat: Det främsta hindret som sjuksköterskorna upplevde för att utföra trycksårs preventiva åtgärder var brist på kunskap. Sjuksköterskorna uppgav att de saknade tillgång till relevant litteratur och utbildning inom ämnet. Andra hinder som framkom var brist på utrustning, personal och tid. Organisatoriska brister och bristande patientmedverkan var ytterligare hinder som identifierades.

    Slutsats: Flertalet av studierna visade att sjuksköterskor upplevde att de saknade tillräcklig kunskap. Sjukhusen bör se över sina riktlinjer gällande trycksårsprevention och utbilda fler sjuksköterskor inom området. Mer tid behöver avsättas för det preventiva arbetet. Detta för att kunna minska vårdlidandet för patienterna, minska antalet förlängda sjukhusvistelser och kostnader för sjukvården. Det är billigare att förebygga ett trycksår än att behandla.

    Klinisk betydelse: För att kunna ge bra vård, med rätt kunskap, behövs mer och fördjupade kunskaper i vilka hinder och barriärer sjuksköterskor möter angående trycksårsprevention. Fler färska studier utförda med samma mätinstrument och med ökad kvalitet skulle ge högre evidens. Användningen av evidensbaserade kliniska riktlinjer kan ge förbättringar för såväl patienter som personal och organisation.

  • 49.
    Andersson, Lena
    et al.
    Centre for Clinical Research, Sörmland, Uppsala University.
    Eriksson, Henrik
    School of Health, Care and Welfare, Mälardalen University.
    Nordgren, Lena
    School of Health, Care and Welfare, Mälardalen University.
    Differences between heart failure clinics and primary health care2013Ingår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 18, nr 6, s. 288-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a paucity of knowledge concerning how people with heart failure experience differences between specialised heart failure clinics and primary healthcare in Sweden. This study aimed to describe differences regarding information and follow- up in heart failure clinics and primary healthcare. The study was conducted in Sweden in 2011. Four people (three men, one woman: aged 60 to 84) with heart failure (NYHA II) were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. The findings revealed after referral from the heart failure clinic to primary healthcare, follow-ups were omitted. Still, the patients needed care, support and information. The findings are illuminated in four themes. The patients' varying and individual needs can be difficult to recognise and manage unless they are followed-up from either HFC or PHC on a regular basis.

  • 50.
    Andersson Lind, Tove
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lundqvist, Sofia
    Röda Korsets Högskola.
    Omvårdnad av suicidala patienter inom akutsjukvård: Sjuksköterskors upplevelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Every year, about 800 000 people in the world commits suicide, which makes ita serious global public health problem. There are several risk factors that increases the risk ofa person committing suicide. The stigma is a major problem and suicidal patients hasexperienced a poor treatment from nurses in emergency care. Nurses has a significant role inthe care of suicidal patients.

    Aim: The aim was to describe nurses experience in the care of suicidal patients in emergencycare.

    Method: A literature review based on 12 scientific articles.

    Results: The literature review resulted in four different themes; a meeting that evokesfeelings, the nurses approach, shortcomings in the department and the need for education.

    Conclusion: Nurses experience discomfort and difficulties in the care of suicidal patients.Prejudices and religious values could result in a negative attitude which could have aninfluence on the quality of the nursing care. Nurses are in need of education and to haveguidelines for the care of suicidal patients.

    Suggestions for continued research: Suggestions for continued research is how religiousvalues affect the suicidal patient. Another suggestion is that more studies within emergencycare are made related to what kind of effects education has on the nurse in the care of suicidalpatients.

1234567 1 - 50 av 1299
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf