Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 976
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulwassie, Nura
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Medin Restrepo, Julian
    Röda Korsets Högskola.
    Aspekter i vårdmiljö som påverkar välmående: Allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

  • 2.
    Abebe, Julia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Gustafsson, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med urininkontinens: En litteraturstudie ur kvinnans perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna planerade sina vardagliga aktiviter för att kontrollera de oförutsägbara urinläckagen. Läckagen hämmade sexuallivet samt gav upphov till skam- och skuldkänslor. Urininkontinensen begränsade även kvinnornas förmåga att utöva sin religiösa tro. Trots de hinder som urininkontinensen medförde sökte kvinnorna inte vård då tillståndet inte ansågs vara ett legitimt problem. De kvinnorna som sökt vård hade erfarenheter av att inte bli tagna på allvar. Slutsats: Att skapa en positiv vårderfarenhet var av stor vikt för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Urininkontinens gav upphov till skam- och skuldkänslor vilket vårdare bör beakta vid mötet med dessa kvinnor. För att kunna hjälpa kvinnorna krävs ökad kunskap om erfarenheter av hur det är att leva med urininkontinens. Klinisk betydelse: Förståelse för hur kvinnor upplever livet med urininkontinens kan ge vårdare kunskapen som krävs för att ge patienten en god omvårdnad. Sjuksköterskor bör ställa direkta frågor om urininkontinens för att legitimera problemet och på så sätt få reda på mer om sjukdomens påverkan på livet.

  • 3.
    Adhan, Sophia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ahlinder, Susanne
    Röda Korsets Högskola.
    Ung och söt: en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvårdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 12010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma

  • 4.
    Adolfsson, Josefin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindström, Jeanette
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativa halsbesvär efter larynxmask: en jämförande pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteraturen beskriver larynxmask som ett skonsamt alternativ till intubation med endotrakealtub. Tidigare studier visar dock att det inte är ovanligt med halsbesvär postoperativt, i form av halsont och/eller heshet. Syftet med studien var att undersöka förekomst och karaktär av halsbesvär postoperativt efter användning av två olika larynxmasker. Författarna genomförde en pilotstudie där nitton vuxna patienter, både män och kvinnor, som erhållit Pro-Breathe® eller I-gel® larynxmask under anestesin ingick. Patienterna intervjuades 60 minuter respektive 24 timmar efter uttagandet av larynxmasken. Intervjun bestod av två slutna frågor om halsont och heshet samt en öppen fråga om hur det kändes i halsen. Den öppna frågan visade att andra typer av halsbesvär förekommer, bland annat irritabilitet, svårigheter att svälja, torrhet och svullnadskänsla. Pilotstudiens metod lämpade sig att använda och svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att olika typer av halsbesvär var vanligt postoperativt. Åtta av tio patienter som haft Pro-Breathe® samt sju av nio patienter som haft I-gel® hade någon typ av halsbesvär.

  • 5.
    Afeworki, Tigisthi
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Andersson, Frida
    Röda Korsets Högskola.
    Alla Lika Olika: Vårdupplevelser för familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella. Syfte: Syftet med denna uppsats var därför att beskriva hur familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation upplevde möten i vården. Metod: För att beskriva detta gjordes en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats av 9 kvalitativa vetenskapliga studier och en enkätstudie. Detta diskuterades sedan utifrån Lévinas teori om den Andre. Resultat: Resultatet som framkom var att de flesta positiva upplevelserna grundade sig i en trygghet, vilken var sprungen ur en acceptans från vårdens sida. De negativa upplevelserna tenderade att genomsyras av ett känslomässigt utanförskap, som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet. Slutsats: För att alla familjer ska känna sig lika välkomna och självklara kan vården troligen bidra genom att möta varje individ och familj med öppet sinne, utan några antaganden och värderingar gällande deras livssituation. Då personal ställer öppna frågor och är bekväma med svaren, kan det troligtvis underlätta för alla familjer att vara ärliga med sin situation.

  • 6.
    Agduhr, Therese
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Grundh, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Psykisk stress och depressiva symtom hos tonåringar med diabetes typ 12011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som förekommer hos barn och ungdomar. Diabetesbehandlingen kräver att föräldrar och tonåringarna har kännedom om sjukdomen och komplikationerna som kan uppstå om behandlingen inte följs. Diabetes typ 1 kan skapa en psykologisk stress på grund av vikten att uppnå tillfredsställande blodsockervärden. Tidigare forskning visar att tonåringar med diabetes typ 1 har högre högre risk att utveckla depression. Att vara tonåring med diabetes typ 1 och en samtida depressionsdiagnos påverkar följsamheten i diabetesbehandlingen negativt. Syfte: Att beskriva faktorer som bidrar till att tonåringar med diabetes mellitus typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Sex faktorer presenterades som bidragande orsak till att tonåringar med diabetes typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Dessa var: blodsockerkontroll, familjekonflikter relaterat till diabetes, familjekonstruktion, genus, psykisk stress och tid från debut. Slutsats: Alla faktorerna kan var och en bidra till uppkomsten av psykisk stress och depressiva symtom, men de har också en inbördes påverkan hos tonåringar med diabetes typ 1. 

  • 7.
    Agefur, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Orshammar, Maria
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativ shivering efter laparoskopisk kirurgi: en pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik. Denna studie har gjorts empirisk med en kvantitativ ansats. En egen konstruerad enkät tillsammans med ett mätinstrument har använts vid datainsamlingen. I pilotstudien deltog 33 patienter i ålders-spannet 23-78 år. Resultatet i pilotstudien visar att det var sex (n=6) av alla (n=33) patienterna i studien shivrade efter genomgången laparoskopisk kirurgi. Då studien är gjord i en liten skala är resultatet inte generaliserbart, men det går ändå att se att vissa påverkande faktorer så som till exempel anestesiläkemedel kan bidra till att patienterna shivrar.

  • 8.
    Agheli, Nahal
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Svensson, Johan
    Röda Korsets Högskola.
    Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter robotassisterad prostatektomi2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden.

  • 9.
    Agius, Angeline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lallet, Sophie
    Röda Korsets Högskola.
    "Somatik inom psykiatrin är svårt": En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

  • 10.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 11.
    Agüero-Torres, Hedda
    et al.
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Hillerås, Pernilla
    Äldrecentrum, Stockholm / Sophiahemmet högskola.
    Winblad, Bengt
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Disability in activities of daily living among the elderly2001Ingår i: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, nr 4, s. 355-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rise in number and proportion of older people, and the functional disability that is associated with increasing age, generate concern regarding the societal consequences of a large number of disabled elderly persons. Therefore, measuring disability in terms of activities of daily living has become routine in surveys of older people in most studies on ageing. Despite methodological obstacles, research into functional ability in the elderly has progressed during the past few decades. A high prevalence of functional disability in the elderly is consistently reported, although considerable variation has been found among studies. In contrast to functionally independent elderly, disabled elderly have been found to make increased use of home help services, and have higher institutionalization rates and premature mortality. Factors that are consistently reported as being associated with increased functional disability are older age, female sex, lower educational level, lack of exercise, chronic disease and impaired cognition. Among the chronic diseases, dementia is a progressive and disabling condition that accounts for a large proportion of the disability in elderly populations. A combination of various strategies must be employed in the approach to reduction of disability in the elderly population. More research is needed to gain a better understanding of risk and protective factors, so that we will be able to detect persons at early stages of disability, and to plan for services or rehabilitation for severely disabled persons.

  • 12.
    Ahlin, Catharina
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad. Institutionen för medicin, Karolinska Institutet .
    Utveckling av instrument och bedömning av sjuksköterskestudenters kunskaper och färdigheter att genomföra venös provtagning och insättning av perifer venkateter2015Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad. Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Klang-Söderkvist, B
    Karolinska Institutet.
    Johansson, E
    Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Björkholm, M
    Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital.
    Löfmark, A
    University of Gävle / Western Norway University of Applied Sciences, Haugesund, Norway.
    Assessing nursing students' knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2017Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 23, s. 8-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Venepuncture and the insertion of peripheral venous catheters are common tasks in health care, and training in these procedures is included in nursing programmes. Evidence of nursing students' knowledge and skills in these procedures is limited. The main aim of this study was to assess nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Potential associations between level of knowledge and skills, self-training, self-efficacy, and demographic characteristics were also investigated. The assessment was performed by lecturers at a university college in Sweden using the two previously tested instruments "Assess Venepuncture" and "Assess Peripheral Venous Catheter Insertion". Between 81% and 100% of steps were carried out correctly by the students. The step with the highest rating was "Uses gloves", and lowest rating was 'Informs the patients about the possibility of obtaining local anaesthesia'. Significant correlations between degree of self-training and correct performance were found in the group of students who registered their self-training. No associations between demographic characteristics and correct performances were found. Assessing that students have achieved adequate levels of knowledge and skills in these procedures at different levels of the nursing education is of importance to prevent complications and support patient safety.

  • 14.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Brundin, Seija
    Hellström, Birgitta
    Pettersson, Karin
    Johansson, Eva
    Implementation of a written protocol for management of central venous access devices: a theoretical and practical education, including bedside examinations.2006Ingår i: Journal of Infusion Nursing, ISSN 1533-1458, E-ISSN 1539-0667, Vol. 29, nr 5, s. 253/294 quiz-259/296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objectives of this study were to evaluate registered nurses' (RN) compliance with a local clinical central venous access device (CVAD) protocol after completing an educational program and to determine RNs' perception of the program. Seventy-five RNs working in hematology participated in the educational part of the program. Sixty-eight RNs were examined while changing CVAD dressings or placing a Huber needle into a port on actual patients. Sixty percent of the RNs passed the examination and reported that the program increased their knowledge. The results indicated that the educational program could be recommended for use when implementing a new clinical protocol.

  • 15. Ahlin, Catharina
    et al.
    Löfmark, Anna
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Björkholm, Magnus
    Assessing nursing students´knowledge and skills in performing venepuncture and insertion of peripheral venous catheterArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Röda Korsets Högskola. Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Löfmark, Anna
    Department of Health and Caring Sciences, Gävle.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing Karolinska Institutet, Stockholm .
    Johansson, Eva
    Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Development of instruments for assessment of knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2013Ingår i: Journal of Vascular Access, ISSN 1129-7298, E-ISSN 1724-6032, Vol. 14, nr 4, s. 364-372Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students’ knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen’s kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students’ knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

  • 17.
    Akpudo, Judith
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Abdirahman, Rahma
    Röda Korsets Högskola.
    En litteraturstudie om faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn och ungdomar har immigrerat ensamma i flera decennier. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Storbritannien, Sverige, Österrike och Norge. År 2008 immigrerade 13 400 barn/ungdomar utan föräldrar till Europa och ca 80 % av dem ansökte asyl. Sverige tog enskilt emot ca 3 578 ensamkommande flyktingbarn år 2012 och det väntas öka de närmsta åren. Det har även rapporterats om att ensamkommande flyktingbarn har en ökad risk för psykisk morbiditet.

    Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa.

    Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier.

    Resultat: Fem teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Miljön, Ålder och Genus. Traumatiska upplevelser var den mest övervägande faktorn som bidrog till den ökade risken för utveckling av psykisk ohälsa. Vidare spelade migrationsprocessen och miljön i det nya landet stor roll för dessa barn/ungdomars välbefinnande. Ytterligare identifierade faktorer var kön och ålder.

    Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade på att dessa barn/ ungdomar har råkat ut för olika traumatiska upplevelser och att detta var den största bidragande faktorn till att de hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Vidare framkom det att migrationsprocessen och miljön i det nya landet bidrog till den ökande risken för att utveckla psykisk ohälsa.

     Klinisk betydelse: Denna studie ska ge ökad förståelse om ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa och belysa faktorer som inverkar på deras mående. Genom att ha kunskap om dessa faktorer kan sjuksköterskan lättare identifiera dessa barns omvårdnadsbehov.

  • 18.
    Al ainy, Ghaith
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nanyang, Rosemary
    Röda Korsets Högskola.
    Kultur och omvårdnad: en litteraturstudie om kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten. Bakgrund: Patienter med annan etnisk bakgrund kan vara sårbara på grund av de problemen som inträffar när de flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader och språk svårigheter kan vara ett hinder för patienten att söka eller få adekvat vård. Syfte: Att belysa kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie utförs för att kunna besvara syftet. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut. Nio av de valda artiklarna har en kvalitativ ansats och en är en blandning av kvantitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sju kategorier identifierades i studien; Språk och kommunikation, Samarbeta med anhöriga, Sjuksköterskan attityder och uppfattningar, Betydelse av utbildning, Vikten av kulturell kompetens inom omvårdnad, Sjuksköterskans yrkesroll samt Patient perspektiv. Slutsats: Resultatet påvisar de berörda kategorier i studierna som har betydelse i vårdande av patienter från annan kultur. Studien fokuserade på att belysa betydelsen av kulturen i omvårdnadsarbetet. De flesta studierna här huvudsakligen berört sjuksköterskorna men i resultat delen lyfts bland annat patientens perspektiv fram vilket uppsatsens författare tycker att det kan bidra till att skapa medvetenhet hos alla hälso-sjukvård personal inom olika områden.

  • 19.
    Albèr, Bjarne
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jonsson, Leonard
    Röda Korsets Högskola.
    Du får nog skylla dig själv, tror jag: En litteraturstudie om hur stereotyper och myter påverkar attityderna hos studenter till ett offer för våldtäkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att manliga studenter generellt har högre acceptans för våldtäktsmyter gällande både kvinnor och män. Männen visade upp mer negativa attityder mot offren, tilldelade mer skuld och mindre sympati mot offren än de kvinnliga studenterna. Både kön och sexualitet påverkar attityder mot offret, kvinnor och homosexuella män skuldbeläggs generellt mer än heterosexuella män och homosexuella kvinnor. Mäns och kvinnors föreställningar/uppfattningar om våldtäkt skiljer sig även åt och det visade sig att män och kvinnor föreställer sig olika olägenheter vid våldtäkt. Utbildning visade sig vara en faktor som påverkar attityder, där högre utbildning indikerar på mer positiva attityder mot offret. Slutsats: En rad olika myter förekommer och kan kopplas till negativa attityder mot våldtäktsoffer. En skillnad mellan män och kvinnor finns när det kommer till myt-acceptans. Beroende på ett offers sexuella läggning, kön och karaktär förändras synen på den. Klinisk betydelse: Kännedom om dessa myter och attityder kan ligga till grund för framtida utbildning hos personal som arbetar inom detta område och hjälpa till att motverka en sekundär traumatisering för våldtäktsoffer.

  • 20.
    Alderete, Nina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nylander, Anna-Carin
    Röda Korsets Högskola.
    Hundens hälsofrämjande effekter inom vård och omsorg: Djurassisterade Interventioner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg. Metod: En litteraturstudie grundat på analys av tio vetenskapliga artiklar utifrån syftet. Resultat: Hunden som terapidjur inom vård- och omsorg visar på flera hälsofrämjande effekter inom fysisk, psykisk, social och emotionell hälsa. Hundens närvaro bidrog till ökad fysisk aktivitet, energi, livskvalitet och social interaktion medan smärta, stresskänslor samt psykiska sjukdomssymtom minskade. Slutsats: Det finns flera positiva hälsoeffekter av hundar i vård- och omsorgsarbete vilket innebär mycket goda skäl till att ytterligare implementera dessa i omvårdanden. Klinisk betydelse: Resultatet syftar till att uppmärksamma hundens potentiella värde inom vård- och omsorgsarbete. Detta för att ytterligare tillföra djurassisterade interventioner som omvårdnadsåtgärd samt komplettera den traditionella vården och därigenom uppnå optimal hälsa för fler vårdtagare.

  • 21.
    Al-Edlah, Rami
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Mostafa, Chenar Hassan
    Röda Korsets Högskola.
    Kvinnors psykosociala hälsa efter mastektomi: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi.

  • 22.
    Alhall, Birgitta
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Buskas, Magnus
    Röda Korsets Högskola.
    Ventilatorurträningsprotokoll inom intensivvården i Sverige: en totalundersökning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsekvenserna av långvarig ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader är väl dokumenterade. Patienten behöver tränas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. Urträningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vård och medicinska misstag genom att tillhandahålla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehållet i de ventilatorurträningsprotokoll som förekommer inom Svenskintensivvård. Studien utgjordes av en totalundersökning där samtliga svenska intensivvårdsavdelningar tillfrågades om de hade urträningsprotokoll. Protokollen analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Fyra kategorier av urträningsprocessen urskiljdes: kriterier för urträningstart, åtgärder, utmattningskriterier och extubationskriterier. En dryg femtedel (21 %) av intensivvårdsavdelningarna i Sverige visade sig ha ett urtränings-protokoll. I de 16 protokollen återfanns 31 kriterier för urträningsstart, 8 åtgärder, 24 utmattningskriterier och 9 extubationskriterier. De vanligaste kriterierna för urträningstart samt utmattningskriterier stämde väl överens med vad internationella studier rekommenderar, emellertid har vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal av dessa kriterier. Trots detta återfanns inget kriterium i samtliga urträningsprotokoll. Prognoskriterier saknades i det närmaste helt i de svenska urträningsprotokollen. Åtgärderna uppvisar en mer samlad strategi där samtliga hade som första åtgärd att sänka andningsunderstödet, men även här hade vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal åtgärder. Terminologin som används var inte enhetlig vilket kan försvåra kvalitetssäkringen av protokollen.

  • 23.
    Allansson, Ola
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nylander, John
    Röda Korsets Högskola.
    De HIV-drabbade och vården: En litteraturöversikt om bemötandet av HIV- drabbade personer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor.

    Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV.

    Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod.

    Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa.

    Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

  • 24.
    Alm, Jenny
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Furness, Per
    Röda Korsets Högskola.
    Pupillövervakning: specialistsjuksköterskans användning inom neurokirurgisk intensivvård2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Pupillövervakning är en del i den neurologiska bedömningen med hög relevans för neurokirurgiska intensivvårdspatienter. Den finns även beskriven som del i smärt- och sederingsövervakning. Syfte: Att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder sig av pupillövervakning i sitt arbete. Metod: Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex sjuksköterskor verksamma inom neurokirurgisk intensivvård intervjuades. Materialet analyserades och presenterades i form av teman och kategorier. Resultat: De två teman som framkom var Att följa förlopp och Att utvärdera tillförlitlighet. Att följa förlopp innebar att pupillövervakningen beskrevs som en del i att följa patientens status och för att vidta, avvakta med och utvärdera omvårdnadsinterventioner. Dokumentering och rapportering av pupillövervakningen visade sig ha stor betydelse för att följa patientens förlopp. I temat Att utvärdera tillförlitlighet framkom att sjuksköterskorna, med hjälp av pupillövervakning, beskrevs skilja faktiska förändringar i patientens status mot felvärden på grund av tekniska problem, men även för att kontrollera om en känsla hos sjuksköterskan överensstämde med verkligheten. Slutsats: Vårt resultat har visat att specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder pupillövervakning inte bara för att följa patienters status och för att utvärdera interventioner utan även för att utvärdera tekniken och känslans tillförlitlighet.

  • 25.
    Alm, Linda
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Björk, Jessica
    Röda Korsets Högskola.
    Lindra lidandet vid stickrädsla: Litteraturstudie om omvårdnadsmetoder vid stickrädsla2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till.

  • 26.
    Alshaikh, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alkhodari, Mohammed
    Sophiahemmet Högskola.
    Sormunen, Taina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola / Karolinska Institutet.
    Nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia2015Ingår i: Middle East Journal of Nursing, ISSN 1834-8742, Vol. 9, nr 1, s. 7-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Most patients die in hospital settings either in intensive care unit (ICU), emergency department (ED) or other departments. In Saudi Arabia, approximately 23,000 persons are diagnosed with cancer every year. According to the World Health Organization (WHO), palliative care is a holistic activity that involves physical, psychosocial and spiritual human needs to enhance quality of life for patients and their families. Palliative care is an essential aspect to be applied for patients with chronic diseases to improve their quality of life. Earlier studies have shown that physicians, nurses and nurse assistants who work in long-term care settings lack the knowledge to enforce palliative care principles due to lack of education. According to the WHO, health care professionals should be educated and trained to apply palliative care.Aim: The aim of this study was to explore nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia. Method: Eight individual qualitative semi-structured interviews were conducted. Interviews were audiotaped and transcribed verbatim. Manifest content analysis was used to analyze the data. Results: The palliative care concept was not familiar for most ICU nurses but it was applied in their daily work. Most nurses provided physical care at the end of life to keep the body intact. Some nurses highlighted that dying patients did not feel pain to be treated and did not have emotions to be supported.Conclusions: Nurses had insufficient knowledge of palliative care and how to apply it in ICU setting. The provision of additional education in palliative care is recommended in order to improve the knowledge of palliative care among nurses.

  • 27.
    Amir, Catrine
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ringvall, Carolina
    Röda Korsets Högskola.
    Patient upplevelsen av att leva med tarmstomi: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård.

  • 28.
    Andersson, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Holm, Katarina
    Röda Korsets Högskola.
    Mamma, mamma, barn: lesbiska kvinnors upplevelser av mödravård samt förlossning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori. Resultatet visade på att flera kvinnor hade upplevelser av positiv karaktär men att det även fanns många som berättade om negativa upplevelser. Heteronormativitet var ett ständigt återkommande tema som genomsyrade samtliga kategorier. Vårdpersonalen förutsatte ofta att de lesbiska kvinnorna var heterosexuella utan att ta hänsyn till andra möjligheter. Denna studie visar på att vårdpersonal bör vara medvetna om sitt sätt att kommunicera och att se det unika i varje individ. Positiva upplevelser framkom när barnmorskan tydligt bekräftade de lesbiska kvinnorna som blivande föräldrarna. En god omvårdnad förutsätter att vårdpersonal har kunskap om heteronormativitet och att det skapar hinder för vården av lesbiska kvinnor.

  • 29.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Division of Quality Technology and Management, Linköping University, Linköping.
    Idvall, Ewa
    Faculty of Health and Society, Malmö University, Malmö.
    Perseius, Kent-Inge
    Nyckeln Competence Centre for Pedagogic in Health Care, Kalmar County Council, Kalmar.
    Elg, Mattias
    Division of Quality Technology and Management, Linköping University, Linköping.
    Evaluating a Breakthrough Series Collaborative in a Swedish Health Care Context2014Ingår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, E-ISSN 1550-5065, Vol. 29, nr 2, s. E1-E10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study evaluated the use of the Breakthrough Series Collaborative methodology in a Swedish county council improvement program, comparing measurements at the beginning and after 6 months. A questionnaire was used, and improvement processes and outcomes were analyzed. The results showed an overall large engagement in improvements, although the methodology and facilitators were seen as only moderately supportive.

  • 30.
    Andersson, Danielle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Blom, Julia
    Röda Korsets Högskola.
    Evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre patienter: En kvantitativ litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett stort problem inom vården. De uppstår lätt bland äldre patienter och medför lidande för dem. En av sjuksköterskans uppgifter är att identifiera patienternas behov av förebyggande omvårdnadsinsatser. Det finns många insatser för trycksårsprevention, som exempelvis riskbedömning, lägesändring och tryckavlastande underlag. Trots det råder osäkerhet kring hur dessa preventionsinsatser bör användas. Denna litteraturstudie fokuserar på att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre för att underlätta sjuksköterskans val av hjälpmedel samt minska förekomsten av trycksår bland äldre patienter.

    Syfte: Att beskriva evidensbaserade trycksårsförebyggande insatser för äldre patienter.

    Metod: Detta är en litteraturstudie innehållande tio kvantitativa artiklar.

    Resultat: Trycksårsincidensen kan minskas genom användning av riskbedömningsinstrument i kombination med sjuksköterskans kliniska bedömning. Viskoelastisk madrass, luftalternerande madrass samt överdrag har visats ha bra effekt som tryckavlastande preventionsinsatser. Lägesändring var tredje timme under natten minskar trycksårsincidensen, detta gör även lägesändring var fjärde timme i kombination med tryckavlastande viskoelastisk madrass. Dessutom kan trycksår på hälar undvikas om en kilformad viskoelastisk kudde eller ett avlastande hälskydd används. Tryckavlastande rullstolsdynor har visat sig minska trycksårsincidensen.

    Slutsats: Riskbedömningsinstrument bör kombineras med sjuksköterskans kliniska bedömning, och utifrån det resultat som erhålls kan trycksårsförebyggande insats väljas, som till exempel luftalternerande alternativt viskoelastisk madrass eller tryckavlastande rullstolsdyna. Lägesändring har visat minskad trycksårsincidens, men det råder osäkerhet om vilket intervall som bör användas och därför behövs mer forskning inom detta område. Det finns tydligt evidens för att en kilformad kudde eller ett hälskydd ger minskad trycksårsincidens.

  • 31.
    Andersson, Frida
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Andersson, Karin
    Röda Korsets Högskola.
    Föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet.

    Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten.

    Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan.

    Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta.

  • 32.
    Andersson, Gabrielle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Östlund, Cecilia
    Röda Korsets Högskola.
    Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen. Andra rubriken Livsförändring omfattar rubrikerna Svårigheter med att förstå vad som hänt i den akuta fasen, Oro inför anpassningen till ett nytt liv i återhämtningsfasen, Livsstilsförändringar i återhämtningsfasen och En ny mening med livet i omvärderingsfasen. Tredje rubriken Relationer omfattar kategorierna Vill inte vara en börda i den akuta fasen och i återhämtningsfasen, Behovet av stöd i återhämtningsfasen och En förändrad roll i familjen i omvärderingsfasen. Fjärde rubriken Omgivning omfattar kategorierna Stöd från rehabiliteringsgruppen i återhämtningsfasen och Att börja arbeta igen i återhämtningsfasen. Författarna drar slutsatsen att när kvinnor drabbas av hjärtinfarkt genomgår de en transition inom flera områden, så som identitet, relationer, kroppslig kapacitet och beteendemönster i samband med att deras hälsostatus förändras.

  • 33. Andersson, H.
    et al.
    Lindholm, Christina
    Röda Korsets Högskola. Karolinska University Hospital / Karolinska Institutet.
    Fossum, B.
    Karolinska Institutet / Sophiahemmet University College.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, nr 1, s. 47-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jaigirdar, Lipi
    Röda Korsets Högskola.
    Coping av emotionell stress efter kritisk incident:: Intervjustudie av intensivvårdssjuksköterskors upplevelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö där kritiskt sjuka patienter vårdas. Intensivvårdssjuksköterskor möts ständigt av situationer där de utsetts för stress. Det kan vara situationer, anhöriga eller identifiering med patienten som ger emotionell stress. Stress som inte hanteras kan ge följdsjukdomar, kvarvarande emotionell påverkan och leda till utbrändhet.

    Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av emotionell stress och copingstrategier efter kritiska incidenter.

    Metod: Intervjustudie med åtta informanter genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av de transkriberade intervjuerna.

    Resultat: Anhörigas reaktioner uppfattades som en stor del av den emotionella stressen, även brister i vård och rutiner lämnar minnen kvar efter kritiska incidenter. Kollegialt samtal var det som upplevdes ha bäst copingstrategi mot den emotionella stressen. Avkoppling, distraktion och sociala miljöer var också ett stöd mot emotionella upplevelsen. En önskan om mer utrymme för kollegiala samtal framkom under intervjuerna.

    Slutsats: Att kunna få och ta utrymmet för att genomföra samtal mellan kollegor skulle vara stöd mot emotionell stressen framkom i föreliggande intervjustudie. Ledningen bör skapa utrymme för att kollegiala samtal kan genomföras då det har uppvisat vara bästa copingstrategin hos intensivvårdssjuksköterskor. Det uppdagades att vissa brister fanns i att ledningen inte fick information under obekväm arbetstid och rutiner samt informationskällor behöver förtydligas.

    Fortsatt forskning: Coping av emotionell stress ger styrkor hos personal att kunna hantera svåra situationer, och gå vidare i arbetet utan kvarvarande påverkan av stressen. Intresse skulle finnas att ta reda på hur andra yrkesgrupper resonerar om coping av emotionell stress i samverkan med intensivvårdssjuksköterskor.

  • 35.
    Andersson, Kristina
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors upplevda hinder och barriärer för att utföra trycksårsprevention2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen trycksår kommer sannolikt att öka kraftigt med en ökande andel äldre i befolkningen. Ett trycksår orsakar lidande för patienten, förlängd sjukhusvistelse och höga kostnader för vården. De flesta trycksår går att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder när risk för trycksår föreligger. Tydliga riktlinjer och handlingsplaner bör finnas tillgång till på alla avdelningar. Handlingsplaner tillsammans med utbildning och medvetenhet hos sjuksköterskor bidrar till att färre trycksår uppkommer.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevda hinder eller barriärer vad gäller att sätta in trycksårspreventiva åtgärder.

    Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på sju kvantitativa studier.

    Resultat: Det främsta hindret som sjuksköterskorna upplevde för att utföra trycksårs preventiva åtgärder var brist på kunskap. Sjuksköterskorna uppgav att de saknade tillgång till relevant litteratur och utbildning inom ämnet. Andra hinder som framkom var brist på utrustning, personal och tid. Organisatoriska brister och bristande patientmedverkan var ytterligare hinder som identifierades.

    Slutsats: Flertalet av studierna visade att sjuksköterskor upplevde att de saknade tillräcklig kunskap. Sjukhusen bör se över sina riktlinjer gällande trycksårsprevention och utbilda fler sjuksköterskor inom området. Mer tid behöver avsättas för det preventiva arbetet. Detta för att kunna minska vårdlidandet för patienterna, minska antalet förlängda sjukhusvistelser och kostnader för sjukvården. Det är billigare att förebygga ett trycksår än att behandla.

    Klinisk betydelse: För att kunna ge bra vård, med rätt kunskap, behövs mer och fördjupade kunskaper i vilka hinder och barriärer sjuksköterskor möter angående trycksårsprevention. Fler färska studier utförda med samma mätinstrument och med ökad kvalitet skulle ge högre evidens. Användningen av evidensbaserade kliniska riktlinjer kan ge förbättringar för såväl patienter som personal och organisation.

  • 36.
    Andersson, Lena
    et al.
    Centre for Clinical Research, Sörmland, Uppsala University.
    Eriksson, Henrik
    School of Health, Care and Welfare, Mälardalen University.
    Nordgren, Lena
    School of Health, Care and Welfare, Mälardalen University.
    Differences between heart failure clinics and primary health care2013Ingår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 18, nr 6, s. 288-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a paucity of knowledge concerning how people with heart failure experience differences between specialised heart failure clinics and primary healthcare in Sweden. This study aimed to describe differences regarding information and follow- up in heart failure clinics and primary healthcare. The study was conducted in Sweden in 2011. Four people (three men, one woman: aged 60 to 84) with heart failure (NYHA II) were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. The findings revealed after referral from the heart failure clinic to primary healthcare, follow-ups were omitted. Still, the patients needed care, support and information. The findings are illuminated in four themes. The patients' varying and individual needs can be difficult to recognise and manage unless they are followed-up from either HFC or PHC on a regular basis.

  • 37.
    Andersson, Linda
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Baker, Gabrielle
    Röda Korsets Högskola.
    Det tysta lidandet: Stigmat att leva med urininkontinens2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem med en prevalens som förväntas öka då antalet äldre blivit fler i och med en stigande livslängd. Prevalensen är störst hos äldre kvinnor, men förekommer i alla åldrar. Symptomen medför ofta psykiskosocialt och fysiskt lidande.

    Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens och dess påverkan på dagliga livet.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

    Resultat: Tre teman identifierades med sex tillhörande subteman. Kunskapsluckor: uppfattningar om symptom och normalisering av symptom, Känslomässiga aspekter: självuppfattning och känslouttryck och rädslor och Att hantera vardagen: anpassad livsstil och coping och sex- och samliv. Kvinnorna hade bristande kunskap om urininkontinens och upplevde det som tabubelagt och besvärligt att prata om. Strategier användes för att hantera vardagen och flera avstod från att söka vård om inte symptomen förvärrades.

    Slutsats: Urininkontinens medför stigma som skapar begränsningar i vardagen och stor psykisk belastning då många kvinnor lider i tysthet. Få söker vård då ämnet upplevs som skamfullt och tabubelagt, istället används copingstrategier för att bemästra situationen på hemmaplan. Kunskapsluckor kring etiologi, symptom och behandling kunde urskiljas hos patientgruppen och större uppmärksamhet från hälso- och sjukvården efterfrågas.

    Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa patienter och bör bli bättre på att fånga upp patienter i ett tidigt skede och ge adekvat information kring urininkontinens. Studien ämnar ge ökad förståelse för de psykosociala effekterna av att leva med urininkontinens.

  • 38.
    Andersson Sand, Karin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Söderling Brandin, Sofia
    Röda Korsets Högskola.
    "Jag ska bli sjuksyster jag": En litteraturstudie om olika motiv och personlighetsdrag bakom yrkesvalet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter.

     

  • 39.
    Andersson, Tetyana
    Röda Korsets Högskola.
    Patienters andliga behov2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen. Slutsats: Patienters andliga behov är att bejaka livet, en motsägelsefull inspiration, insikt om meningen med lidandet, att finna skönhet i det fula och en ny förståelse om sig själv.

  • 40.
    Andréasson, Love
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindqvist, Conny
    Röda Korsets Högskola.
    ARBETSVÄXLING SOM KOMPETENSHÖJANDE ÅTGÄRD FÖR INTENSIVVÅRDSSJUKSKÖTERSKOR2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention.

    Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård.

    Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan. Det är dock oklart om det är något som får intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården.

    Klinisk betydelse: Vårdadministrationen har fått en antydan om att arbetsväxling höjer kompetensen för de anställda inom intensivvården.

  • 41. Antonsson, Ann-Christin
    et al.
    Sandström, Birgitta
    Reflektion: kärnan i omvårdnadshandledning2000Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 20, nr 4, s. 38-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The nursingprofession is demanding and variable; nurses must have knowledge and proficiency practically, technically and be able to teamwork in the relation with all kinds of patients. At the same time they should perform nursing according to science and tried practice. One way to develop the engagement in patients and bring new knowledge into nursing is to participate in clinical supervision. The aim of the present study was to find out how nurses in somatic care describes what they learn and how knowledge integrates and develops in clinical supervision. Eight nurses were interviewed and their responses were taped, written down word for word and analysed according to a qualitative approach. The results shows that practically all knowledge were integrated by reflection. With the help of reflection the nurses could be taught by each others experiences, develop nursing and become skilful nurses.

  • 42. Arevald, C
    et al.
    Johnsson, A
    Carlsson, C
    Larsen, Joacim
    Ohlson, E
    Olsson, M
    Förbättrat omhändertagande av kvinnor med bröstcancer som genomgår autolog stamcellstransplantation.1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Arman, Maria
    et al.
    Karolinska Institute.
    Backman, Marie
    Röda Korsets Högskola.
    A longitudinal study on women's experiences of life with breast cancer in anthroposophical (complementary) and conventional care2007Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 16, nr 5, s. 444-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 44.
    Arman, Maria
    et al.
    Karolinska Institute.
    Backman, Marie
    Röda Korsets Högskola.
    Carlsson, Marianne
    Uppsala University.
    Hamrin, Elisabeth
    Linköping University.
    Women's perceptions and beliefs about the genesis of their breast cancer2006Ingår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 29, nr 2, s. 142-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A person's belief is seen as a set of assumptions, depending on perceptions, and formed with the influence of experiences and social culture. With the aim of understanding the beliefs about the genesis of their illness, 118 (59 + 59) women with different stages of breast cancer were interviewed. Half of the sample had chosen complementary care in an anthroposophical hospital, and the other half was a matched group. Qualitative content analysis was used. Three themes emerged: (1) belief in a link to life lived (71%), (2) heredity as the sole genesis (4%), and (3) rejection of the question (25%). Under beliefs in a link to life lived, external aspects to the patient's own life (eg, diet and lifestyle) were cited, as well as inner aspects such as psychosocial problems and stress. The findings show that women are well informed about medical facts, although their beliefs reveal a holistic approach. The women's beliefs, where inner psychosocial factors are uppermost, point to a reverse of the causal ranking of medical advisors. The difference between the groups was that the matching sample was more likely to reject the influence of possible causes from life lived. In a caring perspective, women's perceptions of the genesis of their illness are in some cases turned to creative health activities that may increase well-being.

  • 45.
    Arnfridsson, Moa
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lyktberg, Elvira
    Röda Korsets Högskola.
    Förlust av kroppsdel: Varför hände det här mig?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar. Underkategorier under social värld är socialt stöd, relatera till andra och identitet. Levd kropp består av symtom, förändrad kropp, ägare av kroppen och känslor av helhet. I levd erfarenhet identifierades acceptans, beslutsfattande och känslor. Slutsats: Upplevelsen av att förlora en kroppsdel är en unik process. Upplevelsen ur ett livsvärldsperspektiv är färgad av sorg och glädje, lidande och tillförsikt, men präglas av stöd och identitet i samspel med andra, likväl som att ständigt förhålla sig till den förändrade kroppen och vardagen. Personer som förlorar en del av kroppen är i behov av stöttning och hjälp för att öka sin egenmakt och självkänsla. Klinisk betydelse: Genom förståelse för livsvärlden hos personer som förlorat en kroppsdel kan sjuksköterskor få en helhetsbild och lindra lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera om stödgrupper och hjälp i den förändrade vardagen.

  • 46.
    Arpö, Sandra
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Donath Sandgren, Alexandra
    Röda Korsets Högskola.
    Människans föränderliga existens: Essensen av begreppet sårbarhet. En begreppsanalys2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    • Bakgrund. Forskningsgenomgången visade sårbarhet som ett kontextuellt fenomen i möte mellan kontrahenterna sjuksköterska och patient utan att själva essensen i begreppet klargjordes, vilket indikerar att det saknas kunskap om begreppet sårbarhet.
    • Syftet. Studiens syfte var att beskriva essensen av begreppet sårbarhet i omvårdandens sociala kontext, det mänskliga mötet.
    • Metoden. Metoderna har utgått från modellen för begreppsanalys av Segesten (2011) och innefattat en induktiv och deduktiv kvalitativ ansats.
    • Resultatet. (Begrepps)analysen resulterade i följande fynd: mottaglig för att skadas, hjärtesår, själasår, skyddslös; modet att vara sårbar, mänsklig värdighet, lyhördhet; ett ovisst livshot, sveket mot omvårdnadens kärna, den tillintetgjorda identiteten; den djupt mänskliga existensen, önskan om oföränderlighet, riktning mot en definitiv förändring.
    • Slutsatsen. Essensen av sårbarhetens mening föds av människans föränderliga existens. Den föränderliga existensen får sin betydelse av livshot, tillintetgjord identitet och sveket mot omvårdandens kärna, vilket begreppsliggörs av den sårbarhet som uppstår i vårdmötet, uttryckt i orden som att vara hudlös, naken och skyddslös.
    • Klinisk betydelse. Studien har bidragit till att klargöra betydelsen av begreppet sårbarhet inom omvårdnadsprofessionen genom att lyfta fram ordets olika begreppsomfång i olika omvårdnadssammanhang. Den kliniska betydelsen för omvårdnaden men även den generella allmänbildningen är att dess betydelser kan utveckla språket från perspektivet sårbarhet.
  • 47.
    Arthana, Lina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Hedlöf, Jenny
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med endometrios: En litteraturstudie om kvinnors upplevelse2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.

    Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.

    Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivning

    Slutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade. Bemötandet av kvinnorna behöver förbättras och generera i tidigare diagnostisering och behandling. Ett emotionellt stöd från både omgivning och vårdgivare är en viktig faktor för att bekräfta kvinnorna och deras upplevelser av sjukdomen.

    Klinisk betydelse: Det är av klinisk betydelse att vårdgivare har förståelse för kvinnors upplevelse av att leva med endometrios för att omvårdnaden ska kunna formas ur ett helhetsperspektiv. En ökad förståelse kan leda till ett bättre bemötande och kan således resultera i att kvinnorna får bättre stöd samt tidigare diagnostisering och behandling.

  • 48.
    Aschberg, Jill
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Sjöblom, Elin
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV: en enkätundersökning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV/AIDS är idag en sjukdom som varit känd för oss i snart tre decennier. Synen på människor som har HIV har förvisso ändrats. Trots förändringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap både ute i samhället och inom sjukvården. Vid en närmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rädslor finns kvar mot personer med HIV även hos sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV. Med frågeställningarna: Hur ser sjuksköterskestudenternas avståndstagande attityder till personer med HIV ut? Hur ser sjuksköterskestudenternas empatiska attityder till personer med HIV ut? Och finns det en önskan att kunna avstå från att vårda personer med HIV. Metod: Studien är deskriptiv kvantitativ med ett frågeformulär baserat på Aids Attitude Scale AAS, ett instrument som mäter avståndstagande och empatiska attityder till personer med HIV. Respondenterna grupperades utifrån ålder, vårderfarenhet och erfarenhet av att vårda patienter med HIV och jämfördes med varandra. Kvalitativa inslag finns i mätinstrumentet i form av möjligheter för respondenten att lämna kommentarer till det sista påståendet om jag gavs valmöjlighet skulle jag avstå från att vårda patienter med HIV. Resultat: Resultatet visar att respondenterna överlag har positiva attityder till personer med HIV. Resultatet visar att respondenterna i de äldre åldersgrupperna, 26- 30 år och 31- 45 år och de som hade tidigare vårderfarenhet, samt de som hade tidigare erfarenhet av vård av personer med HIV uppvisade mindre avståndstagande attityder men också mindre empatiska attityder. Andelen respondenter som ställde sig bakom påståendet om jag gavs valmöjlighet skulle jag avstå från att vårda patienter med HIV, var högre i grupperna där åldern var lägre, gruppen 20- 25 år och hos de som inte hade vårderfarenhet eller erfarenhet av att vårda patienter med HIV. Kunskap och utbildning kan vara av betydelse för att attityderna mot personer med HIV ska kunna ändras. Konklusion: Erfarenhet av att vårda sjuka människor i allmänhet och att vårda sjuka människor med HIV i synnerhet kan leda till lägre avståndstagande attityder mot personer med HIV.

  • 49.
    Asklöf, Ludvig
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Larsson, Katrin
    Röda Korsets Högskola.
    Den förhärskande heteronormativiteten: - Sjuksköterskor på en akutmottagning i möten med HBTQ- personer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style. Resultat: Ur analysen utkristalliserades fyra kategorier: spirande genuserfarenhet, en krävande men öppen arbetsmiljö, tvetydig relation och god och värdig vård. Slutsats: Analysfynden från interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning förklarades med begrepp ur queerteorin. Trots att den spirande genuserfarenheten hämmas av den förhärskande heteronormativiteten och kunskapsbristen om kön, genus och sexualitet bidrar till tvetydigheten hos sjuksköterskorna på akutmottagningen, skapas det, även under rådande förutsättningar, möten inom vilka HBTQ- personer ges en god och värdig vård.

  • 50.
    Asp, Camilla
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Torell, Fredrika
    Röda Korsets Högskola.
    När en förälder är svårt sjuk: - En litteraturstudie om hur barn hanterar sin situation och sjuksköterskans stöd till dem2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Utifrån syftet presenterades fyra respektive tre underteman; Hur barn hanterar sin situation – ta på sig en vuxenroll, distraktion, känna kontroll genom information och att ta vara på det positiva; Hur sjuksköterskan kan stödja barnet – information, att involvera barnen och emotionellt stöd och förståelse. Slutsats: Det bör vara angeläget att sjuksköterskor har kunskap om hur barn hanterar sin situation när de har en svårt sjuk förälder och vad brist på stöd till dessa barn kan ge för konsekvenser i framtiden. Denna kunskap hos sjuksköterskor kan bidra till större uppmärksammande och bättre stöd till barn som anhöriga. Sjuksköterskor kan stödja genom information och delaktighet och på så vis minimera eventuell risk för framtida ohälsa hos barnen. Klinisk betydelse: Nästan all sjukvårdspersonal kan komma att möta barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Resultatet från studien borde även kunna tillämpas inom andra områden, till exempel då ett syskon, mor- eller farförälder är svårt sjuk.

1234567 1 - 50 av 976
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf