A growing corpus of evidence reveals that smoking patterns of migrant women tend to converge with that of the host population over time (‘acculturation paradox’). In this paper we aim to adopt a health equity perspective by studying the extent to which this pattern reflects a convergence with the group of natives who are more socioeconomically disadvantaged. Using population-based registers, we study 1,194,296 women who gave birth in Sweden between 1991 and 2012. Using logistic regression, we estimated odds ratios to assess the effect of duration of residence on the association between smoking during pregnancy and women's origin (classified according to inequality-adjusted Human Development Index (iHDI) of the country of birth). Sibling information and multilevel models were used to assess the extent to which our results might be affected by the cross-sectional nature of the data. Smoking during pregnancy increases with duration of residence among migrants from all levels of iHDI to such an extent that they tend to converge or increase in relation to the levels of the Swedish population with low education and low income, leaving behind the native population with high education and income. The results are robust to possible selection bias related to the cross-sectional nature of the data. Ourfindings indicate the need of a health equity perspective and suggest the use of ‘unequal assimilation’ rather than ‘acculturation paradox’ as a more suitable framework to interpret these findings.

Att vara förälder i en familj som flytt innebär specifika utmaningar, särskilt under de första åren, såsom mottagande och socialt skyddsnät i det nya landet, socioekonomiska förutsättningar, migrationsrelaterade svårigheter, psykisk ohälsa, diskriminering, att tillgodogöra sig ett nytt språk, nya normer och förväntningar, samt att leva transnationellt. Denna rapport redovisar en kartläggande litteraturöversikt med syftet att sammanställa och beskriva den kunskap som finns om nyanlända föräldrars upplevelser och erfarenheter av föräldraskap, samt nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land. Sökningar gjordes i Pubmed, Sociology collection och Psychinfo. Tjugosju artiklar inkluderades.

Resultatet rapporteras som utmaningar och riskfaktorer i relation till kategorierna hälsa, etablering i det nya landet, socioekonomisk status samt sociala nätverk och familj, samt som möjligheter och skyddsfaktorer i relation till kategorierna hälsa och service, möjligheter i det ny landet, etablering i det nya landet och sociala nätverk och familj. Många studier lyfter vikten av tillgång till, samt god information om, hälso- och sjukvård och social service där nyanlända föräldrars förutsättningar tas i beaktande. Flykten till ett nytt land kan innebära nya möjligheter i form av utbildning och att få leva i fred och frihet. Likaså innebär en god etablering ett stöd i föräldraskapet. Familjelivet och sociala nätverk lyfts som centrala skyddsfaktorer. Brist på information om sjukvård och socialt stöd samt ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården påverkar föräldrarnas tillgång till vård, och i många studier rapporteras någon form av psykisk ohälsa hos föräldrarna. Att förhålla sig till nya normer för föräldraskap samt upplevelser av diskriminering är andra utmaningar för föräldrarna. Många nyanlända föräldrar har även dåliga socioekonomiska förutsättningar. Oro kopplad till uppehållstillstånd kan också innebära begränsningar för föräldraskapet.

Litteraturöversikten visar att denna grupp saknar stora delar av den stabilitet som ofta tas för givet för den mer långvarigt bosatta och/eller bofasta befolkningen. Det finns ett behov av insatser som tar hänsyn till detta. Likaså psykisk ohälsa bland flyktingföräldrar, inte minst relaterad till traumatiska upplevelser och otrygga levnadsvillkor, behöver tas hänsyn till i utformning av insatser, dock utan att anta att alla nyanlända föräldrar har samma behov.