Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 558
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    El Abdouni, Sarah
    Röda Korsets Högskola.
    Att vårda kvinnor utsatta för våld: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet.

    Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.

    Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar.

    Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor.

  • 2.
    Hellström, Jonatan
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Petersson, Frida
    Röda Korsets Högskola.
    Humor - något att ta på allvar: En litteraturstudie om humorns betydelse för personcentrerad vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje sjuksköterska har som omvårdnadsansvarig ett etiskt och juridiskt ansvar för sitt bemötande, sina bedömningar och sina beslut. En personcentrerad vård förmodas kunna återförena den humanistiska omtanken till en alltmer medicinteknisk vård utan att reducera vårdtagaren till ett passivt vårdobjekt. Kan humor vara en bidragande komponent till att göra vården mer personcentrerad? 

    Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för personcentrerad vård.

    Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys baserad på nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2019.

    Resultat: Innehållsanalysen genererade tre huvudteman: humor som ett kommunikationsverktyg, humorns betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska, samt förhållningssätt till humor.

    Slutsats: Humor har en central plats inom hälso-och sjukvård för att främja personcentrerad vård och bör betraktas som något att ta på allvar. Ett salutogent humorbruk har flera positiva effekter och undergräver inte sjuksköterskans professionalism. Genom att våga initiera, använda och återgälda humoruttryck kan sjuksköterskan stärka partnerskap, patientberättelse och dokumentation för den personcentrerade vården. Författarna efterfrågar mer forskning kring manliga sjuksköterskors upplevelser av humor då artiklarna i resultatet endast inkluderade kvinnliga sjuksköterskor, förslagsvis en empirisk studie med intervjuer i en svensk kontext.

  • 3.
    Ehrenkrona, Mathilda
    Röda Korsets Högskola.
    Hungrig, hemlös och hållplats himlen: Barriärer och strategier för att uppnå en god palliativ omvårdnad för hemlösa2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Hemlöshet resulterar ofta i en signifikant påverkan såväl på livskvalité som förväntad livslängd. Samtidigt är gruppens tillgång till hälso- och sjukvård inkluderat palliativ vård, begränsad. Syfte: Att kartlägga och beskriva de barriärer och strategier som finns för personer som befinner sig i akut hemlöshet att få en god palliativ omvårdnad. Metod: Allmän litteraturstudie med elva artiklar som rekryterades via databaserna Pubmed och Academic Search Premier. Kvalitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; samtal om döden, socialt nätverk och vårdpersonalens upplevelser samt relation till vårdpersonal. Utifrån dessa övergripande barriärer framkom flera subteman. Flera möjliga strategier finns, exempelvis ett empatiskt bemötande, personcentrerad vård, och stärkning av individens autonomitet. Slutsats:Studien visar att personer i akut hemlöshet möter flera barriärer för att få en god palliativ omvårdnad. Barriärerna kan minskas genom ökad utbildning för sjuksköterskor om sociala determinanters påverkan på hälsan och omvårdnaden, men även ett holistiskt, empatiskt personcentrerat förhållningssätt kan förbättra den palliativa omvårdnaden för akut hemlösa.Klinisk betydelse: Kunskaper från denna studie ska kunna tillämpas av sjuksköterskor i den palliativa vården men även andra vårdenheter där hemlösa befinner sig. 

  • 4.
    Granat, Nicklas
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Malmström, Sofie
    Röda Korsets Högskola.
    Internetbaserade interventioners effekter vid långvarig smärta: En begränsad systematisk litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning.

  • 5.
    Zava, Elena
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Zuckerman, Amanda
    Röda Korsets Högskola.
    Livet efter förlossningen: Förlossningsskador ur kvinnors perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Bland förlossningsskador är de vanligaste beskrivna symtomen urin- och fekalinkontinens, smärta under samlag och mellangårdssmärta efter bristningar och suturer. För dom kvinnor som söker vård för långvariga besvär är rutinerna  för uppföljning, utredning och behandling av förlossningsskador bristfällig.

    SYFTE: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av en förlossningsskada och mötet med vården. 

    METOD: En allmän litteraturöversikt baserat på sex artiklar med kvalitativa data. 

    RESULTAT: Två kategorier och fem underkategorier presenteras; Att leva med förlossningsskador- fysiska och emotionella begränsningar i vardagen, normalisering av förlossningsskador och Möte med vården- bristande information och uppföljning, bemötandet från vården. 

    SLUTSATSER: Kvinnor normaliserar idag sina besvär efter en förlossning vilket medför att de inte söker hjälp. Stigmat kring besvären är också en bidragande faktor till att kvinnor undviker att kontakta vården. De upplever också sig som avfärdade av vårdpersonal och en känsla om att inte bli tagna på allvar. Vårdpersonal bör informera kvinnorna om de berörda besvären som kan uppkomma och ge information var de kan söka hjälp. 

  • 6.
    Andersson Lind, Tove
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lundqvist, Sofia
    Röda Korsets Högskola.
    Omvårdnad av suicidala patienter inom akutsjukvård: Sjuksköterskors upplevelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Every year, about 800 000 people in the world commits suicide, which makes ita serious global public health problem. There are several risk factors that increases the risk ofa person committing suicide. The stigma is a major problem and suicidal patients hasexperienced a poor treatment from nurses in emergency care. Nurses has a significant role inthe care of suicidal patients.

    Aim: The aim was to describe nurses experience in the care of suicidal patients in emergencycare.

    Method: A literature review based on 12 scientific articles.

    Results: The literature review resulted in four different themes; a meeting that evokesfeelings, the nurses approach, shortcomings in the department and the need for education.

    Conclusion: Nurses experience discomfort and difficulties in the care of suicidal patients.Prejudices and religious values could result in a negative attitude which could have aninfluence on the quality of the nursing care. Nurses are in need of education and to haveguidelines for the care of suicidal patients.

    Suggestions for continued research: Suggestions for continued research is how religiousvalues affect the suicidal patient. Another suggestion is that more studies within emergencycare are made related to what kind of effects education has on the nurse in the care of suicidalpatients.

  • 7.
    Lindgren, Agnes
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Löfall, Hillevi
    Röda Korsets Högskola.
    Samtal om sexualitet och sexuell hälsa – barriärer och möjliggörande faktorer: En litteraturstudie med ett intersektionellt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa påverkas av många olika faktorer i en människas liv. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge en holistisk omvårdnad, men sjuksköterskor frågar sällan patienter om deras sexuella hälsa. 

    Syfte: Syftet var att beskriva barriärer och möjliggörande faktorer för samtal mellan sjuksköterska och patient om sexualitet och sexuell hälsa. 

    Metod: En allmän litteraturstudie över 20 artiklar har genomförts. 

    Resultat: Analysen resulterade i barriärer och möjliggörande faktorer som var av både personliga och organisatoriska karaktärer. Huvud fynden var att barriärer för att prata om sexualitet och sexuell hälsa var känslor av obekvämhet, tabu, faktorer hos patienten såsom ålder, kön, kulturell bakgrund och sexuell läggning samt tidsbrist, otillräcklig utbildning/kunskapsluckor och otillräckliga rutiner. Möjliggörande faktorer var en god vårdrelation, utbildning, att prata om sexualitet i relation till sjukdom/behandling eller att använda humor för att tala om ämnet. 

    Slutsats: Resultatet visade att personliga värderingar och attityder ofta var anledning till att inte prata om sexualitet. Mer utbildning behövs för hur sexualitet kan adresseras hos äldre personer, HBTQ-personer och personer med olika kulturell och religiös bakgrund.

  • 8.
    Berg Ojeda, Gino
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Månsson, Ulrika
    Röda Korsets Högskola.
    Självvald inläggning inom den psykiatriska vården: En scoping study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiatriska vården har ändrats genom åren från ett varaktigt omhändertagande mot en mer personcentrerad vård där tankar kring autonomi och patientdelaktighet lyfts. I linje med utvecklingen så har modellen Självvald inläggning utformats där en maktförskjutning sker i vårdrelationen då patienterna tar mer ansvar i sin vård.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de centrala komponenterna i vårdformen Självvald inläggning genom patienter och vårdpersonalens upplevelser inom den psykiatriska vården.

    Metod: En scoping study där sju stycken vetenskapliga artiklar och tre empiriska examensarbeten med kvalitativ ansats på D-nivå har granskats

    Resultat: Datan sammanställdes i tre teman: Ansvar, Tillit och Egenmakt. Respektive tema hade tre stycken subteman. Dessa teman visar vikten av en trygg och förtroendeingivande avdelning och hur det givna och förlorade ansvaret påverkar patienten och vårdpersonal. Mest återkommande var att kontroll och kunskap kring sin egen hälsa ökade patientens självförtroende och skapade egenmakt.

    Slutsats: Genom att vända på det traditionella dörrväktar-perspektivet så stärks patientens autonomi, känsla av egenmakt och trygghet i tillgången till ett andrum.

  • 9.
    Alipour, Mahdis
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Avarzed, Nyamsuren
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer: En allmän litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer.

    Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet.

    Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling.

    Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs.  

  • 10.
    Hesserud Persson, Simon
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kapadia, Seth
    Röda Korsets Högskola.
    Alla är lika olika: Hur mångkulturella arbetsgrupper påverkar omvårdnaden – en intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt de senaste 20 åren, och en allt större del av befolkningen är född utanför Sverige. Antalet vårdanställda som är födda utomlands ökar därmed också, och det gör vården till en mångkulturell arbetsplats. Tidigare forskning på mångkultur i arbetslivet visar att det både kan ge vinster och betyda svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur omvårdnadsarbetet påverkas av att arbeta i en mångkulturell arbetsgrupp. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts som metod. Datainsamlingen gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Språksvårigheter, Vinster och utmaningar och Kunskap. Varje kategori har två subkategorier. Slutsats: Mångkulturella patientgrupper kan få bättre omvårdnad av mångkulturell vårdpersonal. Mångkultur på arbetsplatsen ställer dock krav på sjuksköterskornas kulturella kompetens. För att det ska fungera är det dessutom viktigt att alla i personalen anpassar sig till rådande vårdkultur.

  • 11.
    Abdulwassie, Nura
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Medin Restrepo, Julian
    Röda Korsets Högskola.
    Aspekter i vårdmiljö som påverkar välmående: Allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

  • 12.
    Östbring, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Frisén, Gunilla
    Röda Korsets Högskola.
    Flytten till Nya Karolinska Solna: Från en öppenvårdmiljö till enskilda vårdrum2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På ECMO-centrum behandlas patienterna med hjälp av hjärt-lungmaskin. De har ofta multiorgansvikt vilket ställer höga krav på sjuksköterskorna då de ansvarar för patienternas totala omvårdnadsbehov. I och med flytten till NKS förändrades vård- och arbetsmiljön då man gått från öppen vårdmiljö till enskilda vårdrum.

    Syftet med studien är att beskriva ECMO-sjuksköterskors uppfattningar om hur vård- och arbetsmiljö har påverkats efter flytten till NKS.

    Metod: Arbetet genomfördes med en kvalitativ metod, med induktiv ansats. För att besvara studiens syfte valde författarna att använda sig av fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor anställda vid ECMO-centrum. Två intervjutillfällen genomfördes under november 2017. Intervjuerna transkriberades ordagrant av båda författarna och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I den nya vård och arbetsmiljön uppfattade sjuksköterskorna att lokalernas utformning utgjorde ett hinder för att bedriva god och säker omvårdnad. Att arbeta i enskilda vårdrum har lett till ökat ensamarbete och möjlighet till rast och kunskapsutbytet har försämrats. En sorg och frustration finns över att inte ha fått ha möjligheten att påverka vård och arbetsmiljö.

    Slutsats: Vikten av att känna delaktighet och möjligheten att kunna påverka är en förutsättning för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö.

  • 13.
    Loais, Michelle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lundgren Winkler, Liza
    Röda Korsets Högskola.
    Förstår vi varandra?: En litteraturöversikt om kommunikationsbarriärer i omvårdnad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter.

    Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv.

    Metod/Design: En allmän litteraturöversikt.

    Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet.

    Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis.

  • 14.
    Rudvald, Peter
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bünger, Todd
    Röda Korsets Högskola.
    Gör inte illa mig, jag vill bara hjälpa dig!: Våld inom vården- Orsaker och påverkan på sjuksköterskor och omvårdnad.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdpersonal utsätts i allt högre grad för våld i sin profession. På de avdelningar där det sker mest våld är inom psykiatrisk, akut och geriatrisk vård. Våldet kan bestå av verbala hot och/eller fysiskt våld. De som främst drabbas är sjuksköterskor och de som oftast är förövare är patienter eller besökare. Att det förekommer våld inom vården påverkar arbetsmiljön negativt för personalen. Risken finns då att patienter kan komma i kläm och omvårdnaden hamnar i skymundan. Personal som blivit utsatt för våld drabbas av oro, en känsla av att inte räcka till, rädsla för att bli utsatt igen och att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar av ledningen.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa hur våld på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskor och omvårdnad.

    Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

    Resultat: Teman som hittades i artiklarna beskrev dynamiken kring våld inom vården samt vilka följder det innebär för sjuksköterskan, patienten och arbetsmiljön. Sjuksköterskan drabbas bland annat av psykosociala och fysiska besvär som i sin tur påverkar omvårdnad. Arbetsmiljön påverkas negativt då sjuksköterskan inte upplever trygghet på arbetsplatsen. Sjuksköterskor behöver rapportera incidenter så att ledningen kan utforma riktlinjer som är preventiva och som speglar verkligheten.

    Slutsats: För att lyckas med förebyggande insatser behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och ledningen.

  • 15.
    Cederberg Persson, Annika
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Selander, Emelie
    Röda Korsets Högskola.
    Hur upplever patienter med självskadebeteende bemötandet inom vården?: "Men jag skär mig inte för att dö, utan för att överleva" (Pålsson, 2004, s.11)2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan kraftigt ökar i dagens samhälle, med en befolkning som mår sämre i allt yngre åldrar. En del av den psykiska ohälsan är kopplad till det vi idag kallar Självskadebeteende. Detta i syfte att lindra sin ångest som en följd av ett tvång eller en impulsatt tillfoga sin kropp skada, motiverat av ett behov att bemästra psykisk ohälsa eller av att återvinna känslomässig balans.

    Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet inom vården.

    Metod: Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende.

    Resultat: Positivt bemötande stärker patienternas självkänsla, lindrar det inre lidandet och ångesten och gav en grund för en tillitsfull relation mellan vårdgivare och patient, där istället negativt bemötande, stigmatisering, förutfattade uppfattningar och okunskap hos vårdpersonalen bidrar till en otrygg vårdupplevelse för denna patientgrupp.

    Slutsats: Vårdpersonal som jobbar med självskadande patienter bör reflektera över sitt bemötande, sin yrkesroll och sitt ansvar gentemot patienten, då denna grupp ofta känner sig illa bemötta inom vården.

    Klinisk betydelse: Denna studie lyfter problematiken runt vårdandet av patienter med självskadebeteende, vilket kan hjälpa sjuksköterskor och vårdgivande personal vid vårdmöten.

  • 16.
    Kempe, Ellinor
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindeblad, Anna
    Röda Korsets Högskola.
    Hur upplever personer med hiv mötet med hälso- och sjukvård?: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus, hiv, är en kronisk sjukdom som utan behandling leder till AIDS. Dagens behandling är god och många personer med hiv lever ett fullgott liv med icke-mätbara virusnivåer. Fördomar finns sedan sjukdomens upptäckt djupt rotad i samhället och stigmatisering och diskriminering i mötet med sjukvården har länge förekommit. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer diagnostiserade med hiv upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med hiv upplevde okunskap bland vårdpersonal framförallt inom allmänsjukvården där vårdpersonal ibland vägrat vårda dem. Rädslan att bli smittad sammankopplades med bristfällig sekretess, stigmatisering samt diskriminering. Irrelevanta frågor föranleddes ofta av fördomar och stereotyper, vilket förekom i mindre utsträckning på specialistmottagningar där patienterna accepterades som människor och inte som en sjukdom. Slutsats: Okunskap leder till bristfälligt bemötande av personer med hiv inom sjukvården. Förutfattade meningar, fördomar om hiv och stereotyper om vem som smittas genomsyrade framförallt allmänsjukvården. Bäst bemötande upplevde patienterna inom specialistmottagningarna där god kunskap om sjukdomen speglade det goda vårdmötet. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka om patientupplevelserna skiljer sig mellan män och kvinnor. Målsättningen är att kunna gå vidare och jämföra med forskning om andra kroniska tabubelagda sjukdomar och infektioner.

  • 17.
    Gardell, Malin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindström, Hanna
    Röda Korsets Högskola.
    Jag är inte bara en knarkare: En litteraturstudie om upplevelsen av kontroll och stigma vid substitutionsbehandling vid opioidberoende2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Opioid dependence is a chronic disease. Substitution treatment for opioid addiction involves a lot of rules and control that can lead to stigmatization.

    Purpose: To describe the experience of control and stigma in people with substitution treatment during opioid dependence.

    Method: A literature review with qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman (2004). The study is based on 14 scientific articles that were applied mainly through the databases Cinahl and Pubmed.

    Result: Two main themes with eight sub-themes emerged. The most prominent in the result was that people with substitution treatment feel stamped as a drug addict. They can also feel suspicious and less credible. Having substitution treatment is associated with shame. One does not always dare to tell the surroundings that one has treatment. Within the framework of treatment, they feel controlled and supervised.

    Conclusion: People with substitution treatment experience stigma in terms of discrimination, preconceived opinions and reduced credibility. Stigma arises in several different contexts, such as work, friends and family, but also in health care and even in substitution treatment. This is because this form of treatment includes a number of rules and controls that make you feel controlled and supervised. This risks contributing to further stigmatization.

  • 18.
    Hultén, Tua
    et al.
    Röda Korsets Högskola. .
    Andersson Osobi, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    "Man blir behandlad som en andra klassens medborgare, eller inte ens det”: En intervjustudie om vårdpersonals bemötande – upplevelser från personer med missbruksproblematik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande.

  • 19.
    Fenchel, Monika
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Hermansen, Therese
    Röda Korsets Högskola.
    Omvårdnad med placeboeffekt: En litteraturstudie om hur omvårdnadsåtgärder kan skapa placebo och nocebo2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Placebo som begrepp har förändrats över tid – från medeltidens betydelse ”jag skall göra gott” till en overksam substans som används i randomiserade kontrollerade studier. Tidigare forskning visar att placeboeffekt kan skapas genom förväntans- och betingningsmekanismer, som via hjärnan startar processer i kroppen som kan lindra symptom som exempelvis smärta och illamående. Placeboeffekter har ansetts förekomma vid upp till 90 procent av sjuksköterskans åtgärder, men forskningen som belyser dess potential inom omvårdnad är bristfällig. SYFTE: Att undersöka hur placeboeffekten skulle kunna användas vid omvårdnadsåtgärder. METOD: En litteraturstudie med induktiv ansats. RESULTAT: Placebo kan skapas genom bemötande, behandlingsritualer och vårdmiljö. Vårdpersonal kan använda placeboeffekten för att stödja patientens behandling, för att individanpassa vården och stärka relationen mellan patient och personal. SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅVIDARE FORSKNING: Många omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att skapa placeboeffekter går att använda utan etiska konflikter, medan andra delar kräver merforskning och etiska riktlinjer innan de är genomförbara i klinisk praxis. Vidare forskning bör fokusera på klinisk miljö och knyta samman omvårdnadsforskning med andra forskningsområden. Individuella skillnader i placeborespons och vårdpersonalens syn på användning av placebo är några områden som behöver fördjupas inom omvårdnadsforskning.

  • 20.
    Törnefjord Weinreich, Åsa
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Gustafsson, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Påverkas omvårdnaden när patienten har ett pågående substansberoende?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Droger har förekommit i olika syften så långt tillbaka i tiden människan kan minnas. Först under 1800-talet myntades begreppet missbruk. Statistik visar att en relativt stor del av Sveriges befolkning har ett substansberoende vilket resulterar i fler patienter med denna typ av problematik även inom slutenvård. Sjuksköterskors kompetens och kunskap måste utvecklas i takt med samhället och omvårdnadsbehoven som är i konstant skiftning. De etiska aspekterna i yrket och relationerna som uppstår kräver kontinuerlig handledning.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa eventuella brister i bemötande och kunskap gällande patienter med ett aktivt substansberoende inom somatisk heldygnsvård.

    Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiskt genomförande bestående av elva artiklar varav majoriteten var kvalitativa.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Förhållnings- och synsätt, Fördomar, Upptäcka substansberoende hos patienter och Ökad kunskap.

    Slutsats: Mötet mellan en patient i ett aktivt substansberoende och den yrkesutövande sjuksköterska var problematisk i varierande grad. Kunskapsgapet var stort liksom behovet av fortlöpande handledning och utbildning.

    Klinisk betydelse: Förhoppning att sjuksköterskor i klinisk praktik reflekterar över mötet med denna patientgrupp och söker kunskap för att nå en förbättring i omvårdnadsarbetet i stort.

  • 21.
    Hurtig, Kawsar
    Röda Korsets Högskola.
    Se mig, jag finns: En litteraturöversikt av vårdpersonalens bemötande av våldutsatta kvinnor inom hälsosjukvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2015 gjordes 17 000 anmälningar om misshandelsbrott i Sverige. I 46% av anmälningarna var gärningsmannen i en nära relation med offret. När de våldsutsatta kvinnorna söker vård saknar vårdpersonal rutiner och resurser för att uppmärksamma och bemöta kvinnorna på adekvat sätt, trots att hälso- och sjukvården har lagstadgat ansvar att förebygga, upptäcka och identifiera våld. Därav intresset för hur vårdpersonal bemöter dessa kvinnor och vilka rutiner och resurser som finns inom hälso- och sjukvården att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att kartlägga hälso- och sjukvårdens bemötande av kvinnor som utsätts för våld i nära relation av en manlig partner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården uppmärksammade och bemötte sällan våldsutsatta kvinnor i vården på grund av bristande kunskap och utbildning. Brister i rutiner och resurser hindra vårdpersonalen från att bemöta och ge adekvat stöd till våldsutsatta kvinnor. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att den som främst drabbas av vårdpersonalens bristande bemötande samt hälso- och sjukvårdens bristande rutiner och resurser, är den våldsutsatta kvinnan. Förslag på fortsatt forskning: Efterforska vidare hur hälso- och sjukvården arbetar med bristerna som framkommer i bemötandet med våldsutsatta kvinnor.

  • 22.
    Flodin, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Pettersson, Hannah
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med MRSA: En kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering.

    SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA.

    METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

    RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering.

    SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig.

    FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet.

  • 23.
    Lindkvist, Karin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Roynesdotter, Amanda
    Röda Korsets Högskola.
    Sjung av hjärtat, sjung!: Musikinterventioners effekter på individer med cancersjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste diagnoserna som drabbar människor världen över. De senaste årens effektivare behandlingar har lett till att allt fler överlever eller lever längre med sin cancerdiagnos. Detta medför att ett ökat antal individer nu och i framtiden kommer att vara i behov av fler och bättre hälsofrämjande interventioner. WHO definierar hälsa som ett tillstånd där frånvaro av sjukdom inte betyder god hälsa utan även måste innefatta ett individuellt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa effekterna av musikinterventioner som en god omvårdnadsinsats för patienter med en cancerdiagnos.

    Metod: Allmän litteraturstudie med sex kvantitativa studier, fyra kvalitativa och tre med mixad metod.

    Resultat: Resultatet visade att patienter med en cancerdiagnos använde musik som en hälsofrämjande intervention för att minska oro och ångest, lindra smärta samt som en copingstrategi. Resultatet visade även att musikinterventioner kunde fungera som ett stöd i en identitetsskapande process. Vidare visade resultatet att en del individer inte var hjälpta av musik som hälsofrämjande intervention. Musiken kunde i vissa fall förknippas med diagnosen och fick deltagarna att känna olust och kunde ge motsatt effekt än att lindra och stödja.

    Slutsats: Musikinterventioner har, för många individer med en cancerdiagnos, förmåga att ge tillgång till olika känslor och kan fungera som en copingstrategi. Det är även en flexibel och tillgänglig hälsofrämjande intervention som kan nå ut till många.

  • 24.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 25.
    Veiga Yebra, Cristina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Erdal, Nalan
    Röda Korsets Högskola.
    Terapihundars effekter på äldre med demens: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The prevalence of dementia has increased in Sweden throughout the years. Every year about 25 000 to 30 000 people become ill with dementia. Dementia can cause secondary symptoms such as anxiety, leading to powerlessness and agitation. Elderly suffering from dementia also have reduced self-esteem and lack of social skills, causing isolation and physical inactivity. The disease cannot be cured but can be alleviated and slowed down using medicines and therapies. Purpose: The purpose of this study was to, through the perspective of elderly with dementia and health care professionals, highlight the health effects that therapy dogs have on people with dementia diagnosis. Method: A literature review was used, and eleven articles were studied, two qualitative and nine quantitative. The study is based on Polit & Beck’s (2016) nine steps model. Result: Studies show significant health effects with dog-assisted therapies in people with dementia. Four themes were identified. These are psychological effects, physical effects, social effects and quality of life. Conclusion: The literature shows that dogs in-care are of great importance to people with dementia and that it should be taken more seriously since the quality of the care is improved. Clinical implications: Dog assisted therapy can offer an alternative treatment to patients with dementia that does not affect their health in a negative way but instead creates wellbeing and increases quality of life for the patients. 

  • 26.
    Fasterius, Anna
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevelsen av rökning hos patienter med perifer kärlsjukdom2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Peripheral arterial disease is a disease that affects many people worldwide, where smoking is one of the major risk factors for developing peripheral arterial disease. To provide accurate information to patients and to work towards health promotion, it is important to find out how patients experience smoking and their perception in association with peripheral arterial disease.

    Aim: The purpose of this study was to describe the perception and/or experience of smoking in patients with peripheral arterial disease.

    Methods: A qualitative method with phenomenographic design were used in this study. Semistructured interviews were used to interview a total of six adult smoking patients about their experience of smoking. All patients had peripheral arterial disease.

    Results: Four categories were identified about the patients perception of smoking: stimulating, anxiety and guilt, a habit and that it is negative to smoke.

    Conclusion: The patients experienced these categories in different ways, which gives us an increased understanding of how these patients experience smoking. The patients felt that there was a connection with peripheral arterial disease and smoking, but at the same time there were some who did not feel that there was any connection. This could be due to lack of information but also lack of motivation to quit smoking among the patients. With the results from this study, healthcare professionals can gain an understanding of how patients who smoke look at their illness and what information they need to increase their motivation to quit smoking.

  • 27.
    Gummesson, William
    Röda Korsets Högskola.
    Akutväskan inom den psykiatriska heldygnsvården: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykiatrisk problematik drabbas oftare än befolkningen i övrigt av somatisk sjukdom och lever i genomsnitt kortare. Akut somatisk sjukdom uppstår även inom den psykiatriska heldygnsvården och för att patienten skall få bästa möjliga vård är det av stor vikt att sjuksköterskan är väl insatt i principerna för akut somatiskt omhändertagande. Till sin hjälp att agera vid akuta tillstånd har sjuksköterskan akutväskan samt hjärtstartaren. Sjuksköterskans kunskaper om akut somatiskt omhändertagande med hjälp av akutväskan är i mycket liten utsträckning beforskade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om akutväskan som redskap för akut somatiskt omhändertagande inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Material samlades genom semistrukturerade intervjuer av totalt sex informanter. Informanternas utsagor analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattningar akutväskan redovisas genom fyra kategorier samt tillhörande nio subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att akutväskan inte var ändamålsenlig med vilka behov de hade. Sjuksköterskans kunskap var inte på samma nivå som akutväskans avancerade innehåll. För att i framtiden kunna säkra ett patientsäkert omhändertagande med hjälp av akutväskan vid akut somatisk sjukdom bör sjuksköterskorna få hjälp att uppdatera sina kunskaper samt träna med hjälp av akutväskan.

  • 28.
    Jakobson, Sofia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Urdén, Susanna
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med typ 2 diabetes: Faktorer som påverkar egenvård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen insjuknar alltfler i typ 2 diabetes. För att patienter med typ 2 diabetes ska få möjlighet till god hälsa så behöver sjuksköterskor kunna identifiera de faktorer som kan hjälpa patienter att utföra god egenvård. Dorothea Orem beskriver i sin egenvårdsteori att varje patients förmåga att utföra egenvårdshandlingar utgår ifrån dennes individuella psykologiska, fysiologiska och sociala behov. För att patienter med typ 2 diabetes ska acceptera sin sjukdom och uppnå s k empowerment ställs höga krav på sjuksköterskans förmåga att möta individens unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2 diabetes. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien är publicerade mellan år 2000 och 2017. Resultat: Från studien framkom teman och subteman innehållandes faktorer som påverkar patienters egenvård. Bristande kommunikation, samverkan samt sjukdomsinsikt är faktorer patienter upplevde som hinder för att utföra en god egenvård. Faktorer som ansågs ha en positiv effekt på egenvården var acceptans, kunskap, patientutbildning, motiverande samtal, uppmuntran och bekräftelse samt en upplevd känsla av empowerment. Slutsats: Patienter är beroende av olika faktorer för att kunna upprätthålla en god egenvård. För att kunna tillgodose patienters egenvårdsbehov har vårdpersonal en avgörande roll i att se och bemöta individen bakom sjukdomen. Implikationer: För en ökande världssjukdom som typ 2 diabetes, är det viktigt att sjuksköterskeutbildningar tydliggör de faktorer som påverkar patienters egenvård i en positiv riktning. Detta för att framtida sjuksköterskor ska kunna skapa goda förutsättningar att implementera åtgärder som påverkar en god egenvård. 

  • 29.
    Degerman, Amanda
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lagerström, Fanny
    Röda Korsets Högskola.
    Bemötande i samband med missfall - Kvinnans perspektiv: En kvantitativ och kvalitativ empirisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall drabbar var fjärde kvinna, men enligt tidigare forskning bemöter inte vårdpersonalen kvinnan med respekt för hennes situation, något som leder till en negativ vårdupplevelse och som kan leda till psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande från vården och anhöriga i samband med missfall.

    Metod: Examensarbetet utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ empirisk forskningsmetod i form av en sammanställning av 83 enkätsvar och en innehållsanalys av 20 blogginlägg.

    Resultat: Majoriteten av kvinnorna har fått uppleva bristande stöd från både anhöriga och vården. Kvinnorna har inte blivit erbjudna den vård de ansett sig behöva, de blev även utsatta för dåligt bemötande från vårdpersonalen i form av okänsliga kommentarer. Okänsligheten var kopplat till att vården bemöter missfall som ett rutinfall och inte ser missfall utifrån kvinnans perspektiv.

    Slutsatser: Missfall orsakar sorg för de kvinnor som drabbas, därför behöver de bli bemötta på ett värdigt sätt och få stöd både från omgivningen och vården.

    Förslag på framtida forskning: Vidare forskning krävs för att fastställa hur sjuksköterskor kan förbättra upplevelsen för kvinnor, tillgodose deras behov och öka deras välbefinnande. Författarna anser även att vidare forskning krävs för att förstå hur kvinnors partner upplever missfall.

  • 30.
    Nylund, Annika
    Röda Korsets Högskola.
    De måste åtminstone tro oss: En enkätstudie om hur personer med ME/CFS blir bemötta i primärvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome is a complex disease with unknown cause. It affects about 0.4 percent of the population. It is a chronic disease that manifests itself in an impairment fatigue that is impaired by physical exertion. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how people diagnosed with ME/CFS experience the primary care treatment. Method: An empirical questionnaire with mixed method was used. Most questionnaires were quantitative, and one question was qualitative. Result: ME patients may wait several years and meet several doctors before they get their diagnosis. The result showed that most respondents felt that they did not receive good treatment in primary care. Conclusion: People with ME/CFS want to be treated with respect and want primary care to listen and take them seriously. In a partnership between the primary care and healthcare personnel, they could meet more equally, and the ME sufferers would not have to wait several years to meet several doctors before receiving the assistance and support they need in their illness. Clinical significance: New research on how healthcare professionals can help people with ME/CFS is needed. Research would also be needed on how the role of nurse could be extended to be a key part of primary care for people with ME/CFS.

  • 31.
    Watts, Jennifer
    Röda Korsets Högskola.
    Den avsexualiserade patienten: Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal om sexualitet och reproduktion med patienten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter.

    Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”.

    Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande.

    Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. 

  • 32.
    Tillman, Jonas
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kristoffersson, Robin
    Röda Korsets Högskola.
    Experiencing Zika: A qualitative interview study of Brazilian nurses2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Zika viruset upptäcktes i Zika-skogen i Uganda på 50-talet, det är ett vektorburet flavivirusoch smittar huvudsakligen via myggan Aedes Aegypti. År 2015 nådde ZIKV Brasilien och från Brasilien har det spridit sig till 26 länder i Syd-Nord-och Centralamerika. ZIKV är mest känt för dess kopplingar till Mikrocefali, men viruset är också sammankopplat till flera neurologiska komplikationer, Guillian-Barré Syndrome inkluderat. För tillfället är den tillgängliga behandlingen väldigt begränsad för dessa komplikationer och prevention är den främsta metoden för att stävja infektionen.

    Syfte: Studiens syfte är att beskriva brasilianska sjuksköterskors upplevelser av ZIKV och dess komplikationer.

    Metod: Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer med fem aktiva sjuksköterskor i Brasilien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera all data.

    Resultat: Fynden resulterade i två kategorier: 1. The many faces of uncertainty och, 2. Spreading and attaining knowledge. Dessutom identifierades 10 subkategorier.

    Konklusion: Lidandet som uttrycktes var kopplat till ovisshet om sjukdomen. Genom att tillhandahålla information och utbildning till patienterna, kan hälsolitteraciteten styrkas. Att öka hälsolitteracitet kan styrka folket och leda till sunda val gällande deras hälsa.

  • 33.
    Palm, Bonita
    Röda Korsets Högskola.
    Gungstolsterapi – en omvårdnadsåtgärd i psykiatrisk heldygnsvård: En stol som berör2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd är outforskat inom den psykiatriska heldygnsvården. Vetenskapliga studier av den typ av gungstol som här studerats har inte gått att hitta.

    Syfte: Syftet med studien var att utvärdera gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd vid en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning.

    Metod: En naturalistisk studie med både kvantitativa och kvalitativa inslag genomfördes. Under studieperioden fick patienter som vårdades på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning lämna självskattningar på en VAS-skala avseende sitt mående före och efter genomförd gungstolsterapi. Patienterna kunde också lämna en skriftlig kommentar om gungningen.

    Resultat: Resultatet visar att deltagarna skattat en genomsnittlig förbättring motsvarande 16%-enheter i sitt generella mående efter genomförd gungning. Genomsnittliga gungtid var 33 min/gungtillfälle. Majoriteten av patienterna som deltog i studien har bipolär sjukdom. Många deltagare föredrog att gunga en viss del av dygnet. Innehållsanalysen av kommentarerna ledde till att fem kategorier bildades som sammanfattades i temat "En stol som berör". Den genomförda studien visar att patienterna generellt sett upplevde ett ökat välbefinnande efter gungstolsterapin. Studien visar också att inga allvarliga händelser inträffat vid användningen av gungstolen. Resultatet i de båda delarna av studien harmonierar väl med varandra.

    Slutsats: Studien ger underlag att rekommendera patienter gungstolsterapi för att förbättra sitt mående eller i symtomlindrande syfte. Genomgången visar att många patienter har individuella preferenser för sitt gungande. Gungstolsterapi bör ses som en hälsofrämjande egenvårdsåtgärd som patienten kan utföra dygnet runt och som kan läggas in i patientens vårdplan.

  • 34.
    Green, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Söder, Erica
    Röda Korsets Högskola.
    Hur vårdens bemötande upplevs av patienter med psykisk ohälsa: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården.

    Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. 

    Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen.

    Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien.

    Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården.

  • 35.
    Danneholm, Hedvig
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Elo, Hanna
    Röda Korsets Högskola.
    Icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen: En litteraturöversikt om patienters upplevelser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Icke-verbal kommunikation definieras som all kommunikation utöver det talade ordet. Tidigare studier har visat att patienter värdesätter icke-verbala signaler såsom ögonkontakt, kroppsspråk och beröring, men att beröring sällan används som ett medvetet kommunikationsmedel. Det finns en underrepresentation av forskning kring icke-verbal kommunikation när det gäller sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av icke-verbal kommunikation inom omvårdnadsrelationen.

    Metod: En allmän litteraturöversikt över åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet består av fem teman; varierande icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen, att göra patienten delaktig, beröringens påverkan på patienten, könets betydelse i upplevelsen av beröring och patientens utsatthet. Det var viktigt med en grundläggande relation innan beröring fick användas. Beröring hade positiva effekter på patienter såsom att få dem att känna sig sedda, accepterade och förankrade. Användandet av icke-verbal kommunikation kunde göra patienten delaktig eller stärka dess utsatthet. En problematik gällande sjuksköterskans eller patientens kön vid beröring framkom, då beröring exempelvis kunde väcka sexuell upphetsning.

    Slutsatser: Resultatet indikerar att sjuksköterskors kunskap om icke-verbal kommunikation och beröring behöver öka. Även i den kliniska praktiken behövs insatser för att sjuksköterskan ska ha tid att reflektera över och främja sin icke-verbala kommunikation.

  • 36.
    Eriksson, Cecilia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Eriksson, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Inequities in health care: lessons from New Zealand: A qualitative interview study about the cultural safety theory2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Enligt Världshälsoorganisationen är ursprungsbefolkning Māori den mest marginaliserade folkgrupp med sämst hälsostatus i Nya Zeeland. Teorin kulturell säkerhet är en del av sjuksköterskeprogrammen i Nya Zeeland med syfte att reducera orättvisor inom hälso- och sjukvården. SYFTE: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors syn på teorin kulturell säkerhet i förhållande till orättvisor inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland. METOD: Denna studie är byggd på en kvalitativ empirisk strategi, med semistrukturerade djupintervjuer. Sex intervjuer genomfördes och data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans manifest innehållsanalys. RESULTAT: Två kategorier identifierades och blev representativa som ett resultat, Omvårdnadsstrategier och Arbeta med utmaningar. SLUTSATS: Resultaten i denna studie visar att sjuksköterskor har en allmänt positiv inställning till att arbeta med teorin kulturell säkerhet och tror att teorin kan vara en möjlighet att förändra attityder samt vara ett potentiellt verktyg för att minska orättvisorna inom hälso- och sjukvården. KLINISK RELEVANS: Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av teorin kulturell säkerhet är förhoppningen att bidra till en bredare förståelse av att arbeta med olika kulturer och i förlängningen reducera orättvisorna inom hälso- och sjukvården.

  • 37.
    Andersson Sand, Karin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Söderling Brandin, Sofia
    Röda Korsets Högskola.
    "Jag ska bli sjuksyster jag": En litteraturstudie om olika motiv och personlighetsdrag bakom yrkesvalet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter.

     

  • 38.
    Gustavsson, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Löfström, David
    Röda Korsets Högskola.
    Livskvalité vid Parkinsons sjukdom: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. 

  • 39.
    Eriksson, Rebecca
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jonsson, Rebecca
    Röda Korsets Högskola.
    Metoder i bemötandet av barn med smärta: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva metoder i bemötandet av barn med smärta inom sjukvåden.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier publicerade mellan 2008– 2017.

    Resultat: Resultatet visade att det var komplext för sjuksköterskor att finna rätt metod för att bemöta barn med smärta inom sjukvården. Dock identifierades olika metoder som kunde underlätta för sjuksköterskorna. Detta resulterade i tre huvudfynd: distraktion, delaktighet och förtroendeskap. Det krävdes både kompetens och kunskap av sjuksköterskorna att utföra dessa metoder på ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt.

    Slutsats och förslag på fortsatt forskning: Sjuksköterskan har stora möjligheter att bemöta barns smärta inom sjukvården med hjälp av olika metoder. Barn 6–12 år påverkas i stor utsträckning av det bemötande och förhållningssätt sjuksköterskan använder sig av. Ett personcentrerat, åldersanpassat och väl förberett möte skänker trygghet för barnen och minskar deras upplevelse av smärta vid olika procedurer i sjukvården. Det krävs dock mer forskning på hur sjuksköterskan ska bemöta och involvera barn på ett personcentrerat sätt i sjukvården.

  • 40.
    Malmgren, Sofia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nyberg, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    Möjligheter och utmaningar: Omvårdnad av våldsutsatta kvinnor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientmötet är en central del av sjuksköterskans yrkesutövning och dessa sker med människor i varierande livssituationer. I mötet ska omvårdnadsbehovet tillgodoses fysiskt, psykiskt, socialt, andligt och kulturellt. Våldsutsatta kvinnor uppsöker sjukvård i större utsträckning än andra och sjuksköterskan har en betydande roll i att identifiera dessa och ge de den omvårdnad de behöver. Syfte: Att belysa möjligheter och utmaningar uppstådda i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor i vårdsituationen. Metod: En litteraturstudie med analys av nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utbildning, arbetsmiljörelaterade faktorer, rutiner och ledningsstöd är aspekter på en organisatorisk nivå där både möjligheter och utmaningar kunde identifieras i mötet mellan sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor. På en individuell nivå kan attityd och kunskap visa på dito. Klinisk relevans: Litteraturstudien bidrar med en överskådlig bild av vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor. De möjligheter som framkom i det sammanställda resultatet visade sig vara återkommande under en majoritet av subkategorierna och kan användas i sjuksköterskans arbete för att åstadkomma ett gott möte för dessa kvinnor med hälso- ochförbättringsarbete både individuellt och på en organisatorisk nivå.

  • 41.
    Kroon, Sally
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Binsalamah, Sarah
    Röda Korsets Högskola.
    Nursing students’ views on female genital mutilation in Tanzania2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Female genital mutilation (FGM) has been illegal in Tanzania since 1998; nonetheless this procedure is still being performed in some regions of the country. Since the prohibition of this practice it has become harder to detect the practitioners. Nurses are one of the professions who can identify the women who have been exposed to FGM, which creates an opportunity to provide care for these women and educate them about the practice. The aim of this study is to describe Tanzanian nursing students’ views on FGM. Data was collected with focus group interviews with second and third year students at a nursing school in northwest Tanzania. Data was analysed inductively by content analysis. The results, the students’ views on FGM, were categorised into four themes; ‘FGM creates suffering’, ‘the right to sexual integrity’, ‘the role of nurses’ and ‘educating the patient and the community’. The findings clearly demonstrate that the students’ negative attitudes toward the practice are based on their knowledge of its harmful implications on health. For further research, it may be of interest to study nursing students’ views of the practice in more FGM-prevalent regions of Tanzania.

  • 42.
    Lindqvist, Sofie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Modin, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    När barn avslöjar...: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuella övergrepp mot barn (CSA) är ett globalt problem och mörkertalet är omfattande. Cirka sex barn i varje klass drabbas någon gång av CSA i Sverige. Sjuksköterskan har en nyckelroll att upptäcka CSA då de oftast först kommer i kontakt med barnet och dess vårdnadshavare inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan kan urskilja tecken på våld mot barn i ett tidigt stadie för att skydda och lindra utsatta barns lidande.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier sjuksköterskan behöver i mötet med barn som visar tecken på eller berättade om sexuella övergrepp.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar, sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa.

    Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans strategier innefattade att ha kompetens om CSA, följa vårdenhetens riktlinjer och handlingsplaner samt handha ett professionellt tillvägagångssätt.

    Slutsats: Det fanns ett stort behov av att implementera adekvat kompetens om CSA inom vården och i utbildningar. Att internationellt tillföra gemensamma riktlinjer, handlingsplaner, checklistor samt en allmän definition av vad CSA innebar, underlättade sjuksköterskans proaktiva arbete.

    Klinisk betydelse: Tydliga riktlinjer, kompetens och professionellt bemötande i kontakt med CSA underlättar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Korrekta omvårdnadshandlingar bör bidra till ett bättre välbefinnande för barn och minskar mörkertalet för folkhälsoproblemet.

  • 43.
    Ghaderi, Mahnaz
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Larsson, Valentina
    Röda Korsets Högskola.
    Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar.

  • 44.
    Spångberg, Ellen
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Tenhunen, Elina
    Röda Korsets Högskola.
    Psykiatrisk omvårdnad i svenska sjuksköterskeprogram: En tvärsnittsstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är en växande folkhälsosjukdom globalt och nationellt. Suicid och suicidförsök är en allvarlig konsekvens av den psykiska ohälsan. Människor med psykisk ohälsa blir stigmatiserade av samhället såväl inom hälso- och sjukvård, vilket leder till att människor undviker att söka vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i alla verksamheter. Stigmatisering utgör ett hinder för god och jämlik vård. Utbildning leder till mindre fördomsfulla attityder. Sjuksköterskeutbildningen i Sverige är ett treårigt högskoleprogram som leder till yrkes- och kandidatexamen inom ämnet omvårdad. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av psykiatri och psykiatrisk omvårdnad inom svenska sjuksköterskeprogram på grundnivå. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultat från 24 av 25 sjuksköterskeprogram i Sverige. Omfattningen beträffande kurser inom psykiatrisk omvårdnad varierar mellan lärosätena. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma omfattningen, både gällande högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning. Procentandelen för kurser inom psykiatrisk omvårdnad i relation till utbildningens 180 högskolepoäng ligger mellan 3,1 till 11 procent. Slutsats: Omfattningen av utbildning inom psykiatri och psykiatrisk omvårdnad ser olika ut på respektive lärosäte. Klinisk betydelse: Den ojämna omfattningen kan påverka omvårdnaden för patienter i den kliniska verksamheten.

  • 45.
    Johansson, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jusufovic, Amila
    Röda Korsets Högskola.
    Sexualitet efter gynekologisk cancer: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gynekologisk cancer är en samlingsterm för flera olika cancersjukdomar som

    drabbar kvinnors könsorgan och reproduktiva system. Både sjukdom och behandling påverkar

    kvinnornas sexualitet på flera plan, både fysiskt, psykiskt så väl som socialt. Kvinnornas

    upplevelser kan kopplas till lidande i olika former. Lidande i den karitativa omvårdnadsteorin

    av Katie Eriksson delas in i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Syfte: Syftet med

    denna studie var att belysa upplevelser av sexualitet hos kvinnor som har genomgått

    behandling för gynekologisk cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv

    kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Resultatet i studien visar att kvinnor upplever

    förändringar och svårigheter kopplat till sexualitet på flera olika sätt, även lång tid efter

    avslutad behandling. Upplevelserna presenteras i fem teman där huvudfynden finns inom

    tema Sexuell funktion och tema Sexuella relationer. Slutsats: Kunskap om dessa kvinnors

    upplevelser och lidande kan öka möjligheterna för vårdpersonal att ge kvinnor god

    omvårdnad som även syftar till att öka kvinnornas sexuella hälsa. Förslag på fortsatt

    forskning: Fortsatt forskning inom området skulle kunna bidra till hur sjuksköterskestudenter

    på bästa sätt kan lära sig hur samtal om sexualitet genomförs på ett sätt som är bekvämt för

    både patient och sjuksköterska.

  • 46.
    Kiikeri, Alexandra
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors attityder till personer med självskadebeteende: Förståelse möjliggör empati2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Studies have shown that self-injurious behaviour is common, specially among young people. Thousands of people in Sweden seek emergency medical services as a consequence to self-injurious behaviour every year. The estimated number of unknown cases is expected to be high due to the fact that a lot of people never seek any help for this. It is included in the nurses’ profession to treat people with humanistic values and to have respect for the patients’ autonomy, integrity and dignity. Since patients with self-injurious behaviour experience that they are being treated in an undesirable manner by health care staff and that studies have shown that negative attitudes among health care staff leads to a deteriorated care there is a need of mapping nurses’ attitudes.

    Aim: To describe nurses’ attitudes to people with self-injurious behaviour.

    Method: A litterature review containing ten scientific articles analyzed with descriptive synthesis.

    Conclusion: Nurses experience a lot of negative emotions in the care of people with self- injurious behaviour whilst they also feel that they don’t understand the motives for self-harm.

    Implications: Self-injurious behaviour should be noted in the general nursing program due to the amount of negative feelings expressed among nurses and because studied have shown that the care is failing in treating them in a desirable manner. 

  • 47.
    Söderbäck-Hallman, Magdalena
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Weman, Alexander
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors beskrivning av omvårdnad för patienter med endokardit2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Endokardit är dagsläget en relativt sällsynt infektionssjukdom som drabbar hjärtat och framförallt hjärtklaffarna. I Sverige drabbas årligen cirka 500 personer och överlevnaden med adekvat behandling ligger på cirka 80-90%. Endokardit är ett komplext sjukdomstillstånd med ofta kräver expertis från många olika specialister. Vårdtiden är lång och inte sällan med olika former av komplikationer som följd. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden av patienter med endokardit från ett sjuksköterskeperspektiv.Metoden som användes var en kvalitativ metod med beskrivande design. Intervjuer med strategiskt ändamålsurval som använt sig av inklusions- och exklusions kriterier har genomförts. Sex sjuksköterskor från olika bakgrund, kön och arbetsplatser deltog i studien. Datan som framkom analyserades genom manifest innehållsanalys med till viss del latenta inslag.Resultatet visar informanternas beskrivning av omvårdnad kring patienter med endokardit ur ett sjuksköterskeperspektiv. Detta ses i resultatets tre huvud kategorier: Patientens förutsättningar, organisationens förutsättningar, sjuksköterskans förutsättningar. Alla kategorierna påvisar hur komplex omvårdnad kring denna patientgrupp är utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Slutsats av studien visar att begreppet omvårdnad är ett svårtolkat begrepp även för erfarna sjuksköterskor. Patienter med ett tidigare missbruk är en speciellt sårbar grupp att hantera, där behöver arbetet ske med tanke på deras missbruk samtidigt som behandlingen av endokardit fortgår. Hur väl omvårdnadsmässigt infektionsavdelningar i Mellansverige tar hand om och behandlar patienter med endokardit beror till stor del på vilka resurser sjukhuset har samt hur stor erfarenhet de sjuksköterskor som arbetar där har av att vårda patienter med endokardit.

  • 48.
    Backberg, Caroline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Löfberg, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress: Ett globalt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården.

    Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017.

    Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå.

    Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress.

    Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress.

    Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv 

  • 49.
    Ensjö, Joel
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Sundblad, Jenny
    Röda Korsets Högskola.
    Ska du inte bli läkare istället?: En intervjustudie med manliga sjuksköterskestudenter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning.

  • 50.
    Kugel, Nick
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jönsson, Lisa
    Röda Korsets Högskola.
    Specialistsjuksköterskans motivation och arbetstillfredsställelse: Konsekvenser för den utsatta Intensivvårdspatienten2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är brist på specialistsjuksköterskor i Sverige vilket leder till svårare arbetsförhållanden och tyngre arbetsbörda för de befintliga specialistsjuksköterskorna på Sveriges intensivvårdsavdelningar. Forskning visar att lägre bemanning är associerat med fler vårdskador och högre patientdödlighet inom intensivvård. Högre kompetens bidrar till en mer patientsäker vård, som specialistsjuksköterska finns många olika nivåer av kompetens vilket kan ta lång tid att uppnå. Syfte: Belysa faktorer som påverkar tillfredsställelse och frustration bland specialistsjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar utifrån faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet samt ta reda på om specialistsjuksköterskor anser att att patientsäkerheten är påverkad. Metod: En webbaserad enkätundersökning som baserades på Need Satisfaction and Frustration Scale där 11 intensivvårdsavdelningar i Sverige deltog. Resultat: Specialistsjuksköterskor som arbetat mindre än tre år uppger sig mindre kompetenta än specialistsjuksköterskor som arbetat mer än tre år. Faktorer som bidrar till tillfredsställelse på arbetsplatsen är utbildning, kollegor och att vårda patienter. Faktorer som leder till frustration på arbetsplatsen är att tiden inte räcker till vardagslivet, otillfredsställande arbetsschema och låg lön. Patientsäkerheten ansågs inte vara hotad, det var heller inte en faktor som bidrog till viljan att byta arbetsplats. Slutsats: Bristen på specialistsjuksköterskor kan leda till tyngre arbetsförhållanden på intensivvårdsavdelningar vilket leder till minskad arbetstillfredsställelse. Det tar tid att uppnå en högre nivå av kompetens, därför är det viktigt att intensivvårdsavdelningar fokuserar med både kompetenshöjande och kompetensbevarande arbete då detta kan leda till en mer patientsäker vårdmiljö.

1234567 1 - 50 av 558
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf