Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 547
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hesserud Persson, Simon
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kapadia, Seth
    Röda Korsets Högskola.
    Alla är lika olika: Hur mångkulturella arbetsgrupper påverkar omvårdnaden – en intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt de senaste 20 åren, och en allt större del av befolkningen är född utanför Sverige. Antalet vårdanställda som är födda utomlands ökar därmed också, och det gör vården till en mångkulturell arbetsplats. Tidigare forskning på mångkultur i arbetslivet visar att det både kan ge vinster och betyda svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur omvårdnadsarbetet påverkas av att arbeta i en mångkulturell arbetsgrupp. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts som metod. Datainsamlingen gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Språksvårigheter, Vinster och utmaningar och Kunskap. Varje kategori har två subkategorier. Slutsats: Mångkulturella patientgrupper kan få bättre omvårdnad av mångkulturell vårdpersonal. Mångkultur på arbetsplatsen ställer dock krav på sjuksköterskornas kulturella kompetens. För att det ska fungera är det dessutom viktigt att alla i personalen anpassar sig till rådande vårdkultur.

  • 2.
    Abdulwassie, Nura
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Medin Restrepo, Julian
    Röda Korsets Högskola.
    Aspekter i vårdmiljö som påverkar välmående: Allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

  • 3.
    Loais, Michelle
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lundgren Winkler, Liza
    Röda Korsets Högskola.
    Förstår vi varandra?: En litteraturöversikt om kommunikationsbarriärer i omvårdnad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter.

    Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv.

    Metod/Design: En allmän litteraturöversikt.

    Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet.

    Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis.

  • 4.
    Rudvald, Peter
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bünger, Todd
    Röda Korsets Högskola.
    Gör inte illa mig, jag vill bara hjälpa dig!: Våld inom vården- Orsaker och påverkan på sjuksköterskor och omvårdnad.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdpersonal utsätts i allt högre grad för våld i sin profession. På de avdelningar där det sker mest våld är inom psykiatrisk, akut och geriatrisk vård. Våldet kan bestå av verbala hot och/eller fysiskt våld. De som främst drabbas är sjuksköterskor och de som oftast är förövare är patienter eller besökare. Att det förekommer våld inom vården påverkar arbetsmiljön negativt för personalen. Risken finns då att patienter kan komma i kläm och omvårdnaden hamnar i skymundan. Personal som blivit utsatt för våld drabbas av oro, en känsla av att inte räcka till, rädsla för att bli utsatt igen och att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar av ledningen.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa hur våld på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskor och omvårdnad.

    Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

    Resultat: Teman som hittades i artiklarna beskrev dynamiken kring våld inom vården samt vilka följder det innebär för sjuksköterskan, patienten och arbetsmiljön. Sjuksköterskan drabbas bland annat av psykosociala och fysiska besvär som i sin tur påverkar omvårdnad. Arbetsmiljön påverkas negativt då sjuksköterskan inte upplever trygghet på arbetsplatsen. Sjuksköterskor behöver rapportera incidenter så att ledningen kan utforma riktlinjer som är preventiva och som speglar verkligheten.

    Slutsats: För att lyckas med förebyggande insatser behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och ledningen.

  • 5.
    Cederberg Persson, Annika
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Selander, Emelie
    Röda Korsets Högskola.
    Hur upplever patienter med självskadebeteende bemötandet inom vården?: "Men jag skär mig inte för att dö, utan för att överleva" (Pålsson, 2004, s.11)2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan kraftigt ökar i dagens samhälle, med en befolkning som mår sämre i allt yngre åldrar. En del av den psykiska ohälsan är kopplad till det vi idag kallar Självskadebeteende. Detta i syfte att lindra sin ångest som en följd av ett tvång eller en impulsatt tillfoga sin kropp skada, motiverat av ett behov att bemästra psykisk ohälsa eller av att återvinna känslomässig balans.

    Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet inom vården.

    Metod: Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende.

    Resultat: Positivt bemötande stärker patienternas självkänsla, lindrar det inre lidandet och ångesten och gav en grund för en tillitsfull relation mellan vårdgivare och patient, där istället negativt bemötande, stigmatisering, förutfattade uppfattningar och okunskap hos vårdpersonalen bidrar till en otrygg vårdupplevelse för denna patientgrupp.

    Slutsats: Vårdpersonal som jobbar med självskadande patienter bör reflektera över sitt bemötande, sin yrkesroll och sitt ansvar gentemot patienten, då denna grupp ofta känner sig illa bemötta inom vården.

    Klinisk betydelse: Denna studie lyfter problematiken runt vårdandet av patienter med självskadebeteende, vilket kan hjälpa sjuksköterskor och vårdgivande personal vid vårdmöten.

  • 6.
    Kempe, Ellinor
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lindeblad, Anna
    Röda Korsets Högskola.
    Hur upplever personer med hiv mötet med hälso- och sjukvård?: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus, hiv, är en kronisk sjukdom som utan behandling leder till AIDS. Dagens behandling är god och många personer med hiv lever ett fullgott liv med icke-mätbara virusnivåer. Fördomar finns sedan sjukdomens upptäckt djupt rotad i samhället och stigmatisering och diskriminering i mötet med sjukvården har länge förekommit. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer diagnostiserade med hiv upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med hiv upplevde okunskap bland vårdpersonal framförallt inom allmänsjukvården där vårdpersonal ibland vägrat vårda dem. Rädslan att bli smittad sammankopplades med bristfällig sekretess, stigmatisering samt diskriminering. Irrelevanta frågor föranleddes ofta av fördomar och stereotyper, vilket förekom i mindre utsträckning på specialistmottagningar där patienterna accepterades som människor och inte som en sjukdom. Slutsats: Okunskap leder till bristfälligt bemötande av personer med hiv inom sjukvården. Förutfattade meningar, fördomar om hiv och stereotyper om vem som smittas genomsyrade framförallt allmänsjukvården. Bäst bemötande upplevde patienterna inom specialistmottagningarna där god kunskap om sjukdomen speglade det goda vårdmötet. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka om patientupplevelserna skiljer sig mellan män och kvinnor. Målsättningen är att kunna gå vidare och jämföra med forskning om andra kroniska tabubelagda sjukdomar och infektioner.

  • 7.
    Hultén, Tua
    et al.
    Röda Korsets Högskola. .
    Andersson Osobi, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    "Man blir behandlad som en andra klassens medborgare, eller inte ens det”: En intervjustudie om vårdpersonals bemötande – upplevelser från personer med missbruksproblematik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande.

  • 8.
    Fenchel, Monika
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Hermansen, Therese
    Röda Korsets Högskola.
    Omvårdnad med placeboeffekt: En litteraturstudie om hur omvårdnadsåtgärder kan skapa placebo och nocebo2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Placebo som begrepp har förändrats över tid – från medeltidens betydelse ”jag skall göra gott” till en overksam substans som används i randomiserade kontrollerade studier. Tidigare forskning visar att placeboeffekt kan skapas genom förväntans- och betingningsmekanismer, som via hjärnan startar processer i kroppen som kan lindra symptom som exempelvis smärta och illamående. Placeboeffekter har ansetts förekomma vid upp till 90 procent av sjuksköterskans åtgärder, men forskningen som belyser dess potential inom omvårdnad är bristfällig. SYFTE: Att undersöka hur placeboeffekten skulle kunna användas vid omvårdnadsåtgärder. METOD: En litteraturstudie med induktiv ansats. RESULTAT: Placebo kan skapas genom bemötande, behandlingsritualer och vårdmiljö. Vårdpersonal kan använda placeboeffekten för att stödja patientens behandling, för att individanpassa vården och stärka relationen mellan patient och personal. SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅVIDARE FORSKNING: Många omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att skapa placeboeffekter går att använda utan etiska konflikter, medan andra delar kräver merforskning och etiska riktlinjer innan de är genomförbara i klinisk praxis. Vidare forskning bör fokusera på klinisk miljö och knyta samman omvårdnadsforskning med andra forskningsområden. Individuella skillnader i placeborespons och vårdpersonalens syn på användning av placebo är några områden som behöver fördjupas inom omvårdnadsforskning.

  • 9.
    Törnefjord Weinreich, Åsa
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Gustafsson, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Påverkas omvårdnaden när patienten har ett pågående substansberoende?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Droger har förekommit i olika syften så långt tillbaka i tiden människan kan minnas. Först under 1800-talet myntades begreppet missbruk. Statistik visar att en relativt stor del av Sveriges befolkning har ett substansberoende vilket resulterar i fler patienter med denna typ av problematik även inom slutenvård. Sjuksköterskors kompetens och kunskap måste utvecklas i takt med samhället och omvårdnadsbehoven som är i konstant skiftning. De etiska aspekterna i yrket och relationerna som uppstår kräver kontinuerlig handledning.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa eventuella brister i bemötande och kunskap gällande patienter med ett aktivt substansberoende inom somatisk heldygnsvård.

    Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiskt genomförande bestående av elva artiklar varav majoriteten var kvalitativa.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Förhållnings- och synsätt, Fördomar, Upptäcka substansberoende hos patienter och Ökad kunskap.

    Slutsats: Mötet mellan en patient i ett aktivt substansberoende och den yrkesutövande sjuksköterska var problematisk i varierande grad. Kunskapsgapet var stort liksom behovet av fortlöpande handledning och utbildning.

    Klinisk betydelse: Förhoppning att sjuksköterskor i klinisk praktik reflekterar över mötet med denna patientgrupp och söker kunskap för att nå en förbättring i omvårdnadsarbetet i stort.

  • 10.
    Hurtig, Kawsar
    Röda Korsets Högskola.
    Se mig, jag finns: En litteraturöversikt av vårdpersonalens bemötande av våldutsatta kvinnor inom hälsosjukvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2015 gjordes 17 000 anmälningar om misshandelsbrott i Sverige. I 46% av anmälningarna var gärningsmannen i en nära relation med offret. När de våldsutsatta kvinnorna söker vård saknar vårdpersonal rutiner och resurser för att uppmärksamma och bemöta kvinnorna på adekvat sätt, trots att hälso- och sjukvården har lagstadgat ansvar att förebygga, upptäcka och identifiera våld. Därav intresset för hur vårdpersonal bemöter dessa kvinnor och vilka rutiner och resurser som finns inom hälso- och sjukvården att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att kartlägga hälso- och sjukvårdens bemötande av kvinnor som utsätts för våld i nära relation av en manlig partner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården uppmärksammade och bemötte sällan våldsutsatta kvinnor i vården på grund av bristande kunskap och utbildning. Brister i rutiner och resurser hindra vårdpersonalen från att bemöta och ge adekvat stöd till våldsutsatta kvinnor. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att den som främst drabbas av vårdpersonalens bristande bemötande samt hälso- och sjukvårdens bristande rutiner och resurser, är den våldsutsatta kvinnan. Förslag på fortsatt forskning: Efterforska vidare hur hälso- och sjukvården arbetar med bristerna som framkommer i bemötandet med våldsutsatta kvinnor.

  • 11.
    Flodin, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Pettersson, Hannah
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med MRSA: En kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering.

    SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA.

    METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

    RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering.

    SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig.

    FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet.

  • 12.
    Lindkvist, Karin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Roynesdotter, Amanda
    Röda Korsets Högskola.
    Sjung av hjärtat, sjung!: Musikinterventioners effekter på individer med cancersjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste diagnoserna som drabbar människor världen över. De senaste årens effektivare behandlingar har lett till att allt fler överlever eller lever längre med sin cancerdiagnos. Detta medför att ett ökat antal individer nu och i framtiden kommer att vara i behov av fler och bättre hälsofrämjande interventioner. WHO definierar hälsa som ett tillstånd där frånvaro av sjukdom inte betyder god hälsa utan även måste innefatta ett individuellt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa effekterna av musikinterventioner som en god omvårdnadsinsats för patienter med en cancerdiagnos.

    Metod: Allmän litteraturstudie med sex kvantitativa studier, fyra kvalitativa och tre med mixad metod.

    Resultat: Resultatet visade att patienter med en cancerdiagnos använde musik som en hälsofrämjande intervention för att minska oro och ångest, lindra smärta samt som en copingstrategi. Resultatet visade även att musikinterventioner kunde fungera som ett stöd i en identitetsskapande process. Vidare visade resultatet att en del individer inte var hjälpta av musik som hälsofrämjande intervention. Musiken kunde i vissa fall förknippas med diagnosen och fick deltagarna att känna olust och kunde ge motsatt effekt än att lindra och stödja.

    Slutsats: Musikinterventioner har, för många individer med en cancerdiagnos, förmåga att ge tillgång till olika känslor och kan fungera som en copingstrategi. Det är även en flexibel och tillgänglig hälsofrämjande intervention som kan nå ut till många.

  • 13.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 14.
    Veiga Yebra, Cristina
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Erdal, Nalan
    Röda Korsets Högskola.
    Terapihundars effekter på äldre med demens: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The prevalence of dementia has increased in Sweden throughout the years. Every year about 25 000 to 30 000 people become ill with dementia. Dementia can cause secondary symptoms such as anxiety, leading to powerlessness and agitation. Elderly suffering from dementia also have reduced self-esteem and lack of social skills, causing isolation and physical inactivity. The disease cannot be cured but can be alleviated and slowed down using medicines and therapies. Purpose: The purpose of this study was to, through the perspective of elderly with dementia and health care professionals, highlight the health effects that therapy dogs have on people with dementia diagnosis. Method: A literature review was used, and eleven articles were studied, two qualitative and nine quantitative. The study is based on Polit & Beck’s (2016) nine steps model. Result: Studies show significant health effects with dog-assisted therapies in people with dementia. Four themes were identified. These are psychological effects, physical effects, social effects and quality of life. Conclusion: The literature shows that dogs in-care are of great importance to people with dementia and that it should be taken more seriously since the quality of the care is improved. Clinical implications: Dog assisted therapy can offer an alternative treatment to patients with dementia that does not affect their health in a negative way but instead creates wellbeing and increases quality of life for the patients. 

  • 15.
    Fasterius, Anna
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevelsen av rökning hos patienter med perifer kärlsjukdom2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Peripheral arterial disease is a disease that affects many people worldwide, where smoking is one of the major risk factors for developing peripheral arterial disease. To provide accurate information to patients and to work towards health promotion, it is important to find out how patients experience smoking and their perception in association with peripheral arterial disease.

    Aim: The purpose of this study was to describe the perception and/or experience of smoking in patients with peripheral arterial disease.

    Methods: A qualitative method with phenomenographic design were used in this study. Semistructured interviews were used to interview a total of six adult smoking patients about their experience of smoking. All patients had peripheral arterial disease.

    Results: Four categories were identified about the patients perception of smoking: stimulating, anxiety and guilt, a habit and that it is negative to smoke.

    Conclusion: The patients experienced these categories in different ways, which gives us an increased understanding of how these patients experience smoking. The patients felt that there was a connection with peripheral arterial disease and smoking, but at the same time there were some who did not feel that there was any connection. This could be due to lack of information but also lack of motivation to quit smoking among the patients. With the results from this study, healthcare professionals can gain an understanding of how patients who smoke look at their illness and what information they need to increase their motivation to quit smoking.

  • 16.
    Gummesson, William
    Röda Korsets Högskola.
    Akutväskan inom den psykiatriska heldygnsvården: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykiatrisk problematik drabbas oftare än befolkningen i övrigt av somatisk sjukdom och lever i genomsnitt kortare. Akut somatisk sjukdom uppstår även inom den psykiatriska heldygnsvården och för att patienten skall få bästa möjliga vård är det av stor vikt att sjuksköterskan är väl insatt i principerna för akut somatiskt omhändertagande. Till sin hjälp att agera vid akuta tillstånd har sjuksköterskan akutväskan samt hjärtstartaren. Sjuksköterskans kunskaper om akut somatiskt omhändertagande med hjälp av akutväskan är i mycket liten utsträckning beforskade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om akutväskan som redskap för akut somatiskt omhändertagande inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Material samlades genom semistrukturerade intervjuer av totalt sex informanter. Informanternas utsagor analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattningar akutväskan redovisas genom fyra kategorier samt tillhörande nio subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att akutväskan inte var ändamålsenlig med vilka behov de hade. Sjuksköterskans kunskap var inte på samma nivå som akutväskans avancerade innehåll. För att i framtiden kunna säkra ett patientsäkert omhändertagande med hjälp av akutväskan vid akut somatisk sjukdom bör sjuksköterskorna få hjälp att uppdatera sina kunskaper samt träna med hjälp av akutväskan.

  • 17.
    Jakobson, Sofia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Urdén, Susanna
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med typ 2 diabetes: Faktorer som påverkar egenvård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen insjuknar alltfler i typ 2 diabetes. För att patienter med typ 2 diabetes ska få möjlighet till god hälsa så behöver sjuksköterskor kunna identifiera de faktorer som kan hjälpa patienter att utföra god egenvård. Dorothea Orem beskriver i sin egenvårdsteori att varje patients förmåga att utföra egenvårdshandlingar utgår ifrån dennes individuella psykologiska, fysiologiska och sociala behov. För att patienter med typ 2 diabetes ska acceptera sin sjukdom och uppnå s k empowerment ställs höga krav på sjuksköterskans förmåga att möta individens unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2 diabetes. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien är publicerade mellan år 2000 och 2017. Resultat: Från studien framkom teman och subteman innehållandes faktorer som påverkar patienters egenvård. Bristande kommunikation, samverkan samt sjukdomsinsikt är faktorer patienter upplevde som hinder för att utföra en god egenvård. Faktorer som ansågs ha en positiv effekt på egenvården var acceptans, kunskap, patientutbildning, motiverande samtal, uppmuntran och bekräftelse samt en upplevd känsla av empowerment. Slutsats: Patienter är beroende av olika faktorer för att kunna upprätthålla en god egenvård. För att kunna tillgodose patienters egenvårdsbehov har vårdpersonal en avgörande roll i att se och bemöta individen bakom sjukdomen. Implikationer: För en ökande världssjukdom som typ 2 diabetes, är det viktigt att sjuksköterskeutbildningar tydliggör de faktorer som påverkar patienters egenvård i en positiv riktning. Detta för att framtida sjuksköterskor ska kunna skapa goda förutsättningar att implementera åtgärder som påverkar en god egenvård. 

  • 18.
    Degerman, Amanda
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lagerström, Fanny
    Röda Korsets Högskola.
    Bemötande i samband med missfall - Kvinnans perspektiv: En kvantitativ och kvalitativ empirisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall drabbar var fjärde kvinna, men enligt tidigare forskning bemöter inte vårdpersonalen kvinnan med respekt för hennes situation, något som leder till en negativ vårdupplevelse och som kan leda till psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande från vården och anhöriga i samband med missfall.

    Metod: Examensarbetet utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ empirisk forskningsmetod i form av en sammanställning av 83 enkätsvar och en innehållsanalys av 20 blogginlägg.

    Resultat: Majoriteten av kvinnorna har fått uppleva bristande stöd från både anhöriga och vården. Kvinnorna har inte blivit erbjudna den vård de ansett sig behöva, de blev även utsatta för dåligt bemötande från vårdpersonalen i form av okänsliga kommentarer. Okänsligheten var kopplat till att vården bemöter missfall som ett rutinfall och inte ser missfall utifrån kvinnans perspektiv.

    Slutsatser: Missfall orsakar sorg för de kvinnor som drabbas, därför behöver de bli bemötta på ett värdigt sätt och få stöd både från omgivningen och vården.

    Förslag på framtida forskning: Vidare forskning krävs för att fastställa hur sjuksköterskor kan förbättra upplevelsen för kvinnor, tillgodose deras behov och öka deras välbefinnande. Författarna anser även att vidare forskning krävs för att förstå hur kvinnors partner upplever missfall.

  • 19.
    Nylund, Annika
    Röda Korsets Högskola.
    De måste åtminstone tro oss: En enkätstudie om hur personer med ME/CFS blir bemötta i primärvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome is a complex disease with unknown cause. It affects about 0.4 percent of the population. It is a chronic disease that manifests itself in an impairment fatigue that is impaired by physical exertion. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how people diagnosed with ME/CFS experience the primary care treatment. Method: An empirical questionnaire with mixed method was used. Most questionnaires were quantitative, and one question was qualitative. Result: ME patients may wait several years and meet several doctors before they get their diagnosis. The result showed that most respondents felt that they did not receive good treatment in primary care. Conclusion: People with ME/CFS want to be treated with respect and want primary care to listen and take them seriously. In a partnership between the primary care and healthcare personnel, they could meet more equally, and the ME sufferers would not have to wait several years to meet several doctors before receiving the assistance and support they need in their illness. Clinical significance: New research on how healthcare professionals can help people with ME/CFS is needed. Research would also be needed on how the role of nurse could be extended to be a key part of primary care for people with ME/CFS.

  • 20.
    Watts, Jennifer
    Röda Korsets Högskola.
    Den avsexualiserade patienten: Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal om sexualitet och reproduktion med patienten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter.

    Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”.

    Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande.

    Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. 

  • 21.
    Tillman, Jonas
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Kristoffersson, Robin
    Röda Korsets Högskola.
    Experiencing Zika: A qualitative interview study of Brazilian nurses2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Zika viruset upptäcktes i Zika-skogen i Uganda på 50-talet, det är ett vektorburet flavivirusoch smittar huvudsakligen via myggan Aedes Aegypti. År 2015 nådde ZIKV Brasilien och från Brasilien har det spridit sig till 26 länder i Syd-Nord-och Centralamerika. ZIKV är mest känt för dess kopplingar till Mikrocefali, men viruset är också sammankopplat till flera neurologiska komplikationer, Guillian-Barré Syndrome inkluderat. För tillfället är den tillgängliga behandlingen väldigt begränsad för dessa komplikationer och prevention är den främsta metoden för att stävja infektionen.

    Syfte: Studiens syfte är att beskriva brasilianska sjuksköterskors upplevelser av ZIKV och dess komplikationer.

    Metod: Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer med fem aktiva sjuksköterskor i Brasilien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera all data.

    Resultat: Fynden resulterade i två kategorier: 1. The many faces of uncertainty och, 2. Spreading and attaining knowledge. Dessutom identifierades 10 subkategorier.

    Konklusion: Lidandet som uttrycktes var kopplat till ovisshet om sjukdomen. Genom att tillhandahålla information och utbildning till patienterna, kan hälsolitteraciteten styrkas. Att öka hälsolitteracitet kan styrka folket och leda till sunda val gällande deras hälsa.

  • 22.
    Palm, Bonita
    Röda Korsets Högskola.
    Gungstolsterapi – en omvårdnadsåtgärd i psykiatrisk heldygnsvård: En stol som berör2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd är outforskat inom den psykiatriska heldygnsvården. Vetenskapliga studier av den typ av gungstol som här studerats har inte gått att hitta.

    Syfte: Syftet med studien var att utvärdera gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd vid en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning.

    Metod: En naturalistisk studie med både kvantitativa och kvalitativa inslag genomfördes. Under studieperioden fick patienter som vårdades på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning lämna självskattningar på en VAS-skala avseende sitt mående före och efter genomförd gungstolsterapi. Patienterna kunde också lämna en skriftlig kommentar om gungningen.

    Resultat: Resultatet visar att deltagarna skattat en genomsnittlig förbättring motsvarande 16%-enheter i sitt generella mående efter genomförd gungning. Genomsnittliga gungtid var 33 min/gungtillfälle. Majoriteten av patienterna som deltog i studien har bipolär sjukdom. Många deltagare föredrog att gunga en viss del av dygnet. Innehållsanalysen av kommentarerna ledde till att fem kategorier bildades som sammanfattades i temat "En stol som berör". Den genomförda studien visar att patienterna generellt sett upplevde ett ökat välbefinnande efter gungstolsterapin. Studien visar också att inga allvarliga händelser inträffat vid användningen av gungstolen. Resultatet i de båda delarna av studien harmonierar väl med varandra.

    Slutsats: Studien ger underlag att rekommendera patienter gungstolsterapi för att förbättra sitt mående eller i symtomlindrande syfte. Genomgången visar att många patienter har individuella preferenser för sitt gungande. Gungstolsterapi bör ses som en hälsofrämjande egenvårdsåtgärd som patienten kan utföra dygnet runt och som kan läggas in i patientens vårdplan.

  • 23.
    Green, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Söder, Erica
    Röda Korsets Högskola.
    Hur vårdens bemötande upplevs av patienter med psykisk ohälsa: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården.

    Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. 

    Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen.

    Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien.

    Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården.

  • 24.
    Danneholm, Hedvig
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Elo, Hanna
    Röda Korsets Högskola.
    Icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen: En litteraturöversikt om patienters upplevelser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Icke-verbal kommunikation definieras som all kommunikation utöver det talade ordet. Tidigare studier har visat att patienter värdesätter icke-verbala signaler såsom ögonkontakt, kroppsspråk och beröring, men att beröring sällan används som ett medvetet kommunikationsmedel. Det finns en underrepresentation av forskning kring icke-verbal kommunikation när det gäller sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av icke-verbal kommunikation inom omvårdnadsrelationen.

    Metod: En allmän litteraturöversikt över åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet består av fem teman; varierande icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen, att göra patienten delaktig, beröringens påverkan på patienten, könets betydelse i upplevelsen av beröring och patientens utsatthet. Det var viktigt med en grundläggande relation innan beröring fick användas. Beröring hade positiva effekter på patienter såsom att få dem att känna sig sedda, accepterade och förankrade. Användandet av icke-verbal kommunikation kunde göra patienten delaktig eller stärka dess utsatthet. En problematik gällande sjuksköterskans eller patientens kön vid beröring framkom, då beröring exempelvis kunde väcka sexuell upphetsning.

    Slutsatser: Resultatet indikerar att sjuksköterskors kunskap om icke-verbal kommunikation och beröring behöver öka. Även i den kliniska praktiken behövs insatser för att sjuksköterskan ska ha tid att reflektera över och främja sin icke-verbala kommunikation.

  • 25.
    Eriksson, Cecilia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Eriksson, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Inequities in health care: lessons from New Zealand: A qualitative interview study about the cultural safety theory2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Enligt Världshälsoorganisationen är ursprungsbefolkning Māori den mest marginaliserade folkgrupp med sämst hälsostatus i Nya Zeeland. Teorin kulturell säkerhet är en del av sjuksköterskeprogrammen i Nya Zeeland med syfte att reducera orättvisor inom hälso- och sjukvården. SYFTE: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors syn på teorin kulturell säkerhet i förhållande till orättvisor inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland. METOD: Denna studie är byggd på en kvalitativ empirisk strategi, med semistrukturerade djupintervjuer. Sex intervjuer genomfördes och data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans manifest innehållsanalys. RESULTAT: Två kategorier identifierades och blev representativa som ett resultat, Omvårdnadsstrategier och Arbeta med utmaningar. SLUTSATS: Resultaten i denna studie visar att sjuksköterskor har en allmänt positiv inställning till att arbeta med teorin kulturell säkerhet och tror att teorin kan vara en möjlighet att förändra attityder samt vara ett potentiellt verktyg för att minska orättvisorna inom hälso- och sjukvården. KLINISK RELEVANS: Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av teorin kulturell säkerhet är förhoppningen att bidra till en bredare förståelse av att arbeta med olika kulturer och i förlängningen reducera orättvisorna inom hälso- och sjukvården.

  • 26.
    Andersson Sand, Karin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Söderling Brandin, Sofia
    Röda Korsets Högskola.
    "Jag ska bli sjuksyster jag": En litteraturstudie om olika motiv och personlighetsdrag bakom yrkesvalet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter.

     

  • 27.
    Gustavsson, Emelie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Löfström, David
    Röda Korsets Högskola.
    Livskvalité vid Parkinsons sjukdom: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. 

  • 28.
    Eriksson, Rebecca
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jonsson, Rebecca
    Röda Korsets Högskola.
    Metoder i bemötandet av barn med smärta: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva metoder i bemötandet av barn med smärta inom sjukvåden.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier publicerade mellan 2008– 2017.

    Resultat: Resultatet visade att det var komplext för sjuksköterskor att finna rätt metod för att bemöta barn med smärta inom sjukvården. Dock identifierades olika metoder som kunde underlätta för sjuksköterskorna. Detta resulterade i tre huvudfynd: distraktion, delaktighet och förtroendeskap. Det krävdes både kompetens och kunskap av sjuksköterskorna att utföra dessa metoder på ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt.

    Slutsats och förslag på fortsatt forskning: Sjuksköterskan har stora möjligheter att bemöta barns smärta inom sjukvården med hjälp av olika metoder. Barn 6–12 år påverkas i stor utsträckning av det bemötande och förhållningssätt sjuksköterskan använder sig av. Ett personcentrerat, åldersanpassat och väl förberett möte skänker trygghet för barnen och minskar deras upplevelse av smärta vid olika procedurer i sjukvården. Det krävs dock mer forskning på hur sjuksköterskan ska bemöta och involvera barn på ett personcentrerat sätt i sjukvården.

  • 29.
    Malmgren, Sofia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nyberg, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    Möjligheter och utmaningar: Omvårdnad av våldsutsatta kvinnor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientmötet är en central del av sjuksköterskans yrkesutövning och dessa sker med människor i varierande livssituationer. I mötet ska omvårdnadsbehovet tillgodoses fysiskt, psykiskt, socialt, andligt och kulturellt. Våldsutsatta kvinnor uppsöker sjukvård i större utsträckning än andra och sjuksköterskan har en betydande roll i att identifiera dessa och ge de den omvårdnad de behöver. Syfte: Att belysa möjligheter och utmaningar uppstådda i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor i vårdsituationen. Metod: En litteraturstudie med analys av nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utbildning, arbetsmiljörelaterade faktorer, rutiner och ledningsstöd är aspekter på en organisatorisk nivå där både möjligheter och utmaningar kunde identifieras i mötet mellan sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor. På en individuell nivå kan attityd och kunskap visa på dito. Klinisk relevans: Litteraturstudien bidrar med en överskådlig bild av vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor. De möjligheter som framkom i det sammanställda resultatet visade sig vara återkommande under en majoritet av subkategorierna och kan användas i sjuksköterskans arbete för att åstadkomma ett gott möte för dessa kvinnor med hälso- ochförbättringsarbete både individuellt och på en organisatorisk nivå.

  • 30.
    Kroon, Sally
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Binsalamah, Sarah
    Röda Korsets Högskola.
    Nursing students’ views on female genital mutilation in Tanzania2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Female genital mutilation (FGM) has been illegal in Tanzania since 1998; nonetheless this procedure is still being performed in some regions of the country. Since the prohibition of this practice it has become harder to detect the practitioners. Nurses are one of the professions who can identify the women who have been exposed to FGM, which creates an opportunity to provide care for these women and educate them about the practice. The aim of this study is to describe Tanzanian nursing students’ views on FGM. Data was collected with focus group interviews with second and third year students at a nursing school in northwest Tanzania. Data was analysed inductively by content analysis. The results, the students’ views on FGM, were categorised into four themes; ‘FGM creates suffering’, ‘the right to sexual integrity’, ‘the role of nurses’ and ‘educating the patient and the community’. The findings clearly demonstrate that the students’ negative attitudes toward the practice are based on their knowledge of its harmful implications on health. For further research, it may be of interest to study nursing students’ views of the practice in more FGM-prevalent regions of Tanzania.

  • 31.
    Lindqvist, Sofie
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Modin, Malin
    Röda Korsets Högskola.
    När barn avslöjar...: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuella övergrepp mot barn (CSA) är ett globalt problem och mörkertalet är omfattande. Cirka sex barn i varje klass drabbas någon gång av CSA i Sverige. Sjuksköterskan har en nyckelroll att upptäcka CSA då de oftast först kommer i kontakt med barnet och dess vårdnadshavare inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan kan urskilja tecken på våld mot barn i ett tidigt stadie för att skydda och lindra utsatta barns lidande.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier sjuksköterskan behöver i mötet med barn som visar tecken på eller berättade om sexuella övergrepp.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar, sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa.

    Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans strategier innefattade att ha kompetens om CSA, följa vårdenhetens riktlinjer och handlingsplaner samt handha ett professionellt tillvägagångssätt.

    Slutsats: Det fanns ett stort behov av att implementera adekvat kompetens om CSA inom vården och i utbildningar. Att internationellt tillföra gemensamma riktlinjer, handlingsplaner, checklistor samt en allmän definition av vad CSA innebar, underlättade sjuksköterskans proaktiva arbete.

    Klinisk betydelse: Tydliga riktlinjer, kompetens och professionellt bemötande i kontakt med CSA underlättar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Korrekta omvårdnadshandlingar bör bidra till ett bättre välbefinnande för barn och minskar mörkertalet för folkhälsoproblemet.

  • 32.
    Ghaderi, Mahnaz
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Larsson, Valentina
    Röda Korsets Högskola.
    Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar.

  • 33.
    Spångberg, Ellen
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Tenhunen, Elina
    Röda Korsets Högskola.
    Psykiatrisk omvårdnad i svenska sjuksköterskeprogram: En tvärsnittsstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är en växande folkhälsosjukdom globalt och nationellt. Suicid och suicidförsök är en allvarlig konsekvens av den psykiska ohälsan. Människor med psykisk ohälsa blir stigmatiserade av samhället såväl inom hälso- och sjukvård, vilket leder till att människor undviker att söka vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i alla verksamheter. Stigmatisering utgör ett hinder för god och jämlik vård. Utbildning leder till mindre fördomsfulla attityder. Sjuksköterskeutbildningen i Sverige är ett treårigt högskoleprogram som leder till yrkes- och kandidatexamen inom ämnet omvårdad. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av psykiatri och psykiatrisk omvårdnad inom svenska sjuksköterskeprogram på grundnivå. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultat från 24 av 25 sjuksköterskeprogram i Sverige. Omfattningen beträffande kurser inom psykiatrisk omvårdnad varierar mellan lärosätena. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma omfattningen, både gällande högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning. Procentandelen för kurser inom psykiatrisk omvårdnad i relation till utbildningens 180 högskolepoäng ligger mellan 3,1 till 11 procent. Slutsats: Omfattningen av utbildning inom psykiatri och psykiatrisk omvårdnad ser olika ut på respektive lärosäte. Klinisk betydelse: Den ojämna omfattningen kan påverka omvårdnaden för patienter i den kliniska verksamheten.

  • 34.
    Johansson, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jusufovic, Amila
    Röda Korsets Högskola.
    Sexualitet efter gynekologisk cancer: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gynekologisk cancer är en samlingsterm för flera olika cancersjukdomar som

    drabbar kvinnors könsorgan och reproduktiva system. Både sjukdom och behandling påverkar

    kvinnornas sexualitet på flera plan, både fysiskt, psykiskt så väl som socialt. Kvinnornas

    upplevelser kan kopplas till lidande i olika former. Lidande i den karitativa omvårdnadsteorin

    av Katie Eriksson delas in i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Syfte: Syftet med

    denna studie var att belysa upplevelser av sexualitet hos kvinnor som har genomgått

    behandling för gynekologisk cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv

    kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Resultatet i studien visar att kvinnor upplever

    förändringar och svårigheter kopplat till sexualitet på flera olika sätt, även lång tid efter

    avslutad behandling. Upplevelserna presenteras i fem teman där huvudfynden finns inom

    tema Sexuell funktion och tema Sexuella relationer. Slutsats: Kunskap om dessa kvinnors

    upplevelser och lidande kan öka möjligheterna för vårdpersonal att ge kvinnor god

    omvårdnad som även syftar till att öka kvinnornas sexuella hälsa. Förslag på fortsatt

    forskning: Fortsatt forskning inom området skulle kunna bidra till hur sjuksköterskestudenter

    på bästa sätt kan lära sig hur samtal om sexualitet genomförs på ett sätt som är bekvämt för

    både patient och sjuksköterska.

  • 35.
    Kiikeri, Alexandra
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors attityder till personer med självskadebeteende: Förståelse möjliggör empati2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Studies have shown that self-injurious behaviour is common, specially among young people. Thousands of people in Sweden seek emergency medical services as a consequence to self-injurious behaviour every year. The estimated number of unknown cases is expected to be high due to the fact that a lot of people never seek any help for this. It is included in the nurses’ profession to treat people with humanistic values and to have respect for the patients’ autonomy, integrity and dignity. Since patients with self-injurious behaviour experience that they are being treated in an undesirable manner by health care staff and that studies have shown that negative attitudes among health care staff leads to a deteriorated care there is a need of mapping nurses’ attitudes.

    Aim: To describe nurses’ attitudes to people with self-injurious behaviour.

    Method: A litterature review containing ten scientific articles analyzed with descriptive synthesis.

    Conclusion: Nurses experience a lot of negative emotions in the care of people with self- injurious behaviour whilst they also feel that they don’t understand the motives for self-harm.

    Implications: Self-injurious behaviour should be noted in the general nursing program due to the amount of negative feelings expressed among nurses and because studied have shown that the care is failing in treating them in a desirable manner. 

  • 36.
    Söderbäck-Hallman, Magdalena
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Weman, Alexander
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors beskrivning av omvårdnad för patienter med endokardit2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Endokardit är dagsläget en relativt sällsynt infektionssjukdom som drabbar hjärtat och framförallt hjärtklaffarna. I Sverige drabbas årligen cirka 500 personer och överlevnaden med adekvat behandling ligger på cirka 80-90%. Endokardit är ett komplext sjukdomstillstånd med ofta kräver expertis från många olika specialister. Vårdtiden är lång och inte sällan med olika former av komplikationer som följd. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden av patienter med endokardit från ett sjuksköterskeperspektiv.Metoden som användes var en kvalitativ metod med beskrivande design. Intervjuer med strategiskt ändamålsurval som använt sig av inklusions- och exklusions kriterier har genomförts. Sex sjuksköterskor från olika bakgrund, kön och arbetsplatser deltog i studien. Datan som framkom analyserades genom manifest innehållsanalys med till viss del latenta inslag.Resultatet visar informanternas beskrivning av omvårdnad kring patienter med endokardit ur ett sjuksköterskeperspektiv. Detta ses i resultatets tre huvud kategorier: Patientens förutsättningar, organisationens förutsättningar, sjuksköterskans förutsättningar. Alla kategorierna påvisar hur komplex omvårdnad kring denna patientgrupp är utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Slutsats av studien visar att begreppet omvårdnad är ett svårtolkat begrepp även för erfarna sjuksköterskor. Patienter med ett tidigare missbruk är en speciellt sårbar grupp att hantera, där behöver arbetet ske med tanke på deras missbruk samtidigt som behandlingen av endokardit fortgår. Hur väl omvårdnadsmässigt infektionsavdelningar i Mellansverige tar hand om och behandlar patienter med endokardit beror till stor del på vilka resurser sjukhuset har samt hur stor erfarenhet de sjuksköterskor som arbetar där har av att vårda patienter med endokardit.

  • 37.
    Backberg, Caroline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Löfberg, Linn
    Röda Korsets Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress: Ett globalt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården.

    Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017.

    Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå.

    Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress.

    Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress.

    Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv 

  • 38.
    Ensjö, Joel
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Sundblad, Jenny
    Röda Korsets Högskola.
    Ska du inte bli läkare istället?: En intervjustudie med manliga sjuksköterskestudenter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning.

  • 39.
    Kugel, Nick
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Jönsson, Lisa
    Röda Korsets Högskola.
    Specialistsjuksköterskans motivation och arbetstillfredsställelse: Konsekvenser för den utsatta Intensivvårdspatienten2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är brist på specialistsjuksköterskor i Sverige vilket leder till svårare arbetsförhållanden och tyngre arbetsbörda för de befintliga specialistsjuksköterskorna på Sveriges intensivvårdsavdelningar. Forskning visar att lägre bemanning är associerat med fler vårdskador och högre patientdödlighet inom intensivvård. Högre kompetens bidrar till en mer patientsäker vård, som specialistsjuksköterska finns många olika nivåer av kompetens vilket kan ta lång tid att uppnå. Syfte: Belysa faktorer som påverkar tillfredsställelse och frustration bland specialistsjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar utifrån faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet samt ta reda på om specialistsjuksköterskor anser att att patientsäkerheten är påverkad. Metod: En webbaserad enkätundersökning som baserades på Need Satisfaction and Frustration Scale där 11 intensivvårdsavdelningar i Sverige deltog. Resultat: Specialistsjuksköterskor som arbetat mindre än tre år uppger sig mindre kompetenta än specialistsjuksköterskor som arbetat mer än tre år. Faktorer som bidrar till tillfredsställelse på arbetsplatsen är utbildning, kollegor och att vårda patienter. Faktorer som leder till frustration på arbetsplatsen är att tiden inte räcker till vardagslivet, otillfredsställande arbetsschema och låg lön. Patientsäkerheten ansågs inte vara hotad, det var heller inte en faktor som bidrog till viljan att byta arbetsplats. Slutsats: Bristen på specialistsjuksköterskor kan leda till tyngre arbetsförhållanden på intensivvårdsavdelningar vilket leder till minskad arbetstillfredsställelse. Det tar tid att uppnå en högre nivå av kompetens, därför är det viktigt att intensivvårdsavdelningar fokuserar med både kompetenshöjande och kompetensbevarande arbete då detta kan leda till en mer patientsäker vårdmiljö.

  • 40.
    Mikaelsson, Josefin
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Rundberg Simonsson, Emelie
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevd livskvalitet hos kvinnor med endometrios2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. Trots detta faktum råder okunskap kring sjukdomen. Smärta i samband med menstruation normaliseras och att få diagnosen endometrios kan därför ta många år och förorsakar således lidande för kvinnorna. Syfte Att undersöka hur kvinnor som diagnostiserats med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras livskvalitet. Metod En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2004–2016. Resultat Kvinnor beskriver upplevelser av att samtliga dimensioner av livskvalitet påverkas av diagnosen endometrios. Fyra teman konkretiserar detta: Sjukdomens påverkan i vardagen, Sjukdomens påverkan på arbete och utbildning, Sjukdomens påverkan på parrelationer och fertilitet samt Misstro och brist på stöd inom hälso- och sjukvården. Slutsats Vårdpersonal har en viktig roll i att stötta patienter med endometrios och ge dem förutsättningar samt resurser att ta kontroll över sin sjukdom för att öka den upplevda livskvaliteten. Implikationer Fortsatt forskning kring endometrios, både ur ett medicinskt- såväl som ur ett omvårdnadsperspektiv rekommenderas.

  • 41.
    Hörnmark, Olivia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Mellgren, Olivia
    Röda Korsets Högskola.
    Upplevelser av att handha fall av misstänkt fysisk barnmisshandel: En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan har anmälningsplikt vid misstanke eller kännedom om barnmisshandel. Alla barn ska skyddas från fysiskt våld från förälder eller annan vuxen. Tidiga insatser kan göra skillnad och förhindra konsekvenser som alkohol- eller drogmissbruk och psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handha fall där barn misstänks ha utsatts för fysisk misshandel i hemmet.

    Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sju med kvalitativ metod, två med kvantitativa metod samt en med mixad metod.

    Resultat: Resultatet visade att det fanns bristande protokoll och riktlinjer, otillräcklig utbildning samt olika upplevelser av ansvar som sjuksköterska gällande misstänkta fall av fysisk barnmisshandel. Det framkom en bristande kommunikation mellan instanser, en svårighet i att upprätthålla professionalitet i mötet med familjen och ett behov av stöd för sjuksköterskan.

    Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av adekvat utbildning, rätt stöd och en förbättrad kommunikation. De kulturella aspekterna inom området bör beaktas.

    Klinisk betydelse: Resultatet kan för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård bidra till en ökad kunskap och förståelse för misstänkt fysisk barnmisshandel i hemmet. Vidare kan resultatet bidra till ökat intresse för utveckling inom området.

  • 42.
    Eriksson Viratanagasam, Virginia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Olander, Kristoffer
    Röda Korsets Högskola.
    Amputerad självkänsla: Psykosociala aspekter av att leva med en förlorad kroppsdel2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma, tumörsjukdom, infektioner och cirkulationsrubbningar kan leda till förlust av kroppsdel. Forskning i ämnet är ofta medicinskt inriktad på smärtproblematik eller praktiska följder, medan patienters upplevelser och psykosocial påverkan hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykosociala aspekter i upplevelsen av att leva med en förlorad kroppsdel. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Att förlora en kroppsdel kan leda till påverkad självbild och psykosocial påverkan. Detta presenteras i huvudtemat att hantera en ny livssituation med underliggande teman jag är, jag ser ut, jag kan och socialt stöd. Slutsats: Vid förlust av kroppsdel oavsett etiologi kan självbilden påverkas i någon riktning. Sexuallivet såväl som vardagliga sysslor kan påverkas vilket i sin tur påverkar livskvaliteten. Att anpassa sig till en protes kan underlätta både den fysiska och den psykosociala aspekten, vilket påverkar självbilden positivt. Detta ämne har under det senaste årtiondet beforskats, men detta behöver förankras i klinisk praxis. Klinisk Betydelse: Genom att belysa de psykosociala aspekterna av att förlora en kroppsdel bidrar föreliggande uppsats till att öka förståelsen amputerade och mastektomerade patienters situation Nyckelord: amputation, mastektomi, protes, rekonstruktiv kirurgi, självbild, sexualitet 

  • 43.
    Lindström, Philip
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Cardestål, Therese
    Röda Korsets Högskola.
    Andlig omvårdnad: En del av Holistisk vård.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar på att patientens andliga omvårdnadsbehov inte får tillräckligt utrymme inom vården i jämförelse med patientens fysiska omvårdnadsbehov. Tidigare forskning visar även att patienter har behov av att erhålla andlig omvårdnad då detta kan mildra patienters lidande. Andlig omvårdnad delas in i två perspektiv: icke religiös och religiös. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenhet av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för att belysa vårdpersonalens erfarenheter av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Resultatet baserar sig på tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, två kvantitativa samt en med blandad design, vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Fynden av denna studie resulterade i att fyra stycken teman upprättades; Vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad, vårdpersonalens strategier till att utöva andlig omvårdnad, vårdpersonalens upplevda hinder till att utöva andlig omvårdnad samt vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad relaterat till Holistisk vård. Slutsats: Andlig omvårdnad anses vara en del av Holistisk vård men vårdpersonal upplever svårigheter till att applicera det i praktiken utifrån diffus definition. Andlig omvårdnad ska relateras till patientens välbefinnande och inte medicinska diagnoser. Förslag på vidare forskning: Samtliga resultatartiklar som inkluderades i denna studie bedömer att det är av stor vikt att vidare forskning bör handla om definitionen av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Författarna anser att vidare forskning även behöver ta fram strategier till att utöva andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. 

  • 44.
    Hjelm, Teresia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Nils, Wall
    Röda Korsets Högskola.
    Att avsluta eller avstå livsuppehållande behandling: En litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjukvårdspersonal får dagligen handskas med etiska överväganden och beslut. Ställningstagandet om när livsuppehållande behandling ska fortsätta eller avslutas är ett komplext beslut som kräver flera överväganden. Läkaren har det fulla ansvaret vid ställningstagandet om att avsluta livsuppehållande behandling. Sjuksköterskan besitter ofta viktig kunskap och kännedom om patientens behov, vilket kan bidra till beslutsprocessen med betydelsefull information.

    Syfte

    Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och kommunikation gällande det etiska ställningstagandet om att avsluta eller avstå från patientens livsuppehållande behandling.

    Metod

    Beskrivande litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Analysen resulterade i två teman; delaktighet och kunskapsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sitt deltagande i ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling som bristande. Sjuksköterskan upplevde att samarbetet med läkaren i beslutsprocessen inte fungerade och kände ofta en frustration över att inte bli tillräckligt lyssnad på. Ytterligare hinder för sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessen framkom av sjuksköterskors kunskapsbrist gällande lagar, riktlinjer och etik samt bristande arbetserfarenhet och självförtroende. 

    Slutsats

    Sjuksköterskans delaktighet i vårdteamet kring ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling är bristfälligt. Ytterligare belyser studien sjuksköterskans behov av ökad kunskap inom lagar, riktlinjer och etik.

  • 45.
    Barsk, Linnea
    Röda Korsets Högskola.
    Att förebygga CVK-relaterade infektioner i blodbanan: En litteraturstudie om sjuksköterskans förebyggande vård2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: CVK-relaterade infektioner i blodbanan är förenat med förlängd sjukhusvistelse, ökad mortalitet, ökade ekonomiska kostnader samt ökat lidande för patienten. Användningen av centrala venösa katetrar ökar och därmed är risken att drabbas av infektion större. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskan gällande förebyggandet av dessa infektioner och en bristande följsamhet till riktlinjer. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan kan förebygga CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Metod: Allmän litteraturstudie av kvantitativa artiklar. Resultat: En kombination av utbildning, praktiska åtgärder såsom skötsel, hygienrutiner och checklistor samt feedback minskade antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Slutsatser: Utbildning, olika typer av praktiska åtgärder samt feedback minskar antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan och är viktigt för sjuksköterskans förebyggande vård. En stor del av vad som framkom i resultat stämmer överens med riktlinjerna för förebyggandet av CVK-relaterade infektioner, dock bör utbildning och feedback prioriteras i högre utsträckning. Det är känt sedan tidigare att följsamhet till riktlinjer bland sjuksköterskor skulle underlätta utförandet av evidensbaserad omvårdnad. Mer fokus bör därför ligga på att få sjuksköterskor att följa riktlinjer. Klinisk betydelse: Studien kan bidra med ökad kunskap hos sjuksköterskor om hur CVK-relaterade infektioner i blodbanan kan förebyggas vilket i sin tur skulle kunna generera bättre vård, minskat lidande för patienten, minskad mortalitet samt ekonomiska besparingar.

  • 46.
    Gustafsson, Mariella
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Noor, Shukri
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med amyotrofisk lateralskleros (ALS): En litteraturstudie om personers upplevelser och hantering av sin sjukdom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som drabbar de övre och nedre motorneuronen. Den förväntade livslängden är tre till fem år efter symptomdebut och personen drabbas av succesiva funktionsnedsättningar. Behoven hos personer med ALS förändras hela tiden och därför är det viktigt att omvårdnadsinsatserna anpassas till individen. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros och hur de hanterar sjukdomen. Metod: Allmän litteraturstudie av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Den fysiska förlusten upplevdes skrämmande och det var frustrerande att inte kunna påverka sin situation. Det ledde också till att personerna kände sig som en börda. Det var dock betydelsefullt att trots sjukdomen fortsätta leva ett så vanligt liv som möjligt. Osäkerheten kring framtiden skapade ett behov av att leva i nuet. Resultatet visade även att närstående inverkade positivt på hanteringen av sjukdomen, likaså att acceptera sin situation. Att ha en känsla av kontroll främjade hoppet. Stödet från sjukvården och även att känna sig värdefull ansågs också ha betydelse för hanteringen. Slutsats: Trots att personer med ALS påverkas psykiskt och fysiskt av sjukdom kan de bevara ett vanligt och aktivt vardagsliv genom användning av olika copingstrategier. Klinisk betydelse: Vårdpersonal behöver ha kunskap om hur denna patientgrupp upplever och hanterar sin sjukdom för att kunna förstå, bemöta och vårda dem på rätt sätt.

  • 47.
    Wickham, Emma
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Schmidt, Ingela
    Röda Korsets Högskola.
    Att leva med epilepsi: En litteraturstudie om livskvalitet hos personer med diagnosen epilepsi2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med epilepsi har en fysisk och psykisk påverkan på livet. Huvudfokus har länge legat på att behandla själva anfallen men hur livet och livskvaliteten påverkas i ett heltäckande perspektiv är lika viktigt. Det finns ett kunskapsglapp om epilepsi som leder till osäkerhet kring diagnosen och bidrar till att fördomar, diskriminering och stigmatisering lever kvar. Vi vill undersöka hur personer med epilepsi upplever att leva med diagnosen, för att bidra till ett bättre bemötande och en ökad livskvalitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människors livskvalitet påverkas av att leva med epilepsi. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten påverkades negativt för personer med epilepsi inom samtliga domäner. Positiva aspekter återfanns under flera domäner men inte i samma omfattning som de negativa. Det psykiska välbefinnandet var den viktigaste komponenten för livskvalitet. De övriga domänerna hade en viktig roll i hur utfallet för det psykiska välbefinnandet blev. Slutsats: Livskvalitet för personer med epilepsi är beroende av det psykiska välbefinnandet, positiva och negativa aspekter påverkar det psykiskt välbefinnande och därmed livskvaliteten. Förändring av epilepsisjukvården med ett större fokus på det psykiska välbefinnandet skulle öka livskvaliteten för många personer med epilepsidiagnos.

  • 48.
    Ulfhager, Emma
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bryngelsson, Anna
    Röda Korsets Högskola.
    Att samtala om sexualitet med cancersjuka patienter: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet är för många en viktig del av livet. Cancer kan ha en negativ inverkanpå individers sexualitet. Cancerpatienter önskar och behöver information kring ämnet menvårdpersonal förbiser ofta detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalenserfarenheter av samtal om sexualitet med cancersjuka patienter samt vad som kan hindra ellerunderlätta för dessa samtal. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på sex kvantitativa och trekvalitativa studier samt en med mixad metod. Resultat: Resultatet kategoriserades under fyrateman: Professionalitet, Vårdrelation, Människosyn och Miljö. Dessa teman bestod av niosubteman Tilltro till sin kommunikativa förmåga, Kunskap kring sexualitet, Utbildning avpatienten, Bjuda in till samtal, Att bygga en relation och skapa en tillåtande atmosfär, Ettgenant och obekvämt område, Fördomar, Tidsbrist och Organisation. Slutsats: Kunskapkring sexualitet och en förmåga att kommunicera den på rätt sätt är essentiellt vid samtal medcancerpatienter om deras sexualitet. Det är viktigt att vårdpersonal funderar kring sin syn påmänniskan i allmänhet och på människan som sexuell varelse i synnerhet och hur det i sin turkan påverka om patienten får en holistisk omvårdnad eller ej. Förslag på fortsatt forskning: Mer forskning på patienters upplevelser och önskningar kring samtal om sexualitet behövs.Det behövs också mer forskning som enbart riktar in sig på en svensk kontext.

  • 49.
    Sjöö Svanestrand, Sara
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Wolff, Sara
    Röda Korsets Högskola.
    Att vara död medan du fortfarande lever: En litteraturstudie om barn och ungdomars erfarenhet av depression2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Ungdomar som utvecklar depression i tonåren har en ökad risk att utveckla kroniska psykiska sjukdomar i vuxen ålder. Depression karaktäriseras av nedstämdhet och kan visa sig på flertalet sätt beroende på vilken ålder personen befinner sig i. Ungdomstiden och framförallt puberteten är präglad av psykiska, fysiska och kroppsliga omställningar som kan påverka personens mående. Syfte: Belysa barn och ungdomars erfarenhet av depression i åldrarna 12-25 år. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra teman: copingmekanismer, stigmatisering, behov av stöd och emotionell smärta. Resultatet visade att hos ungdomar som utsätts för icke hanterbara krav och familjeproblematik kunde det generera i psykisk ohälsa och leda till depression. Slutsats: Att utvecklas från att vara tonåring till att bli vuxen kan medföra en känslomässig storm och en psykisk påfrestning för den enskilde och dennes omgivning. Ungdomar söker sällan hjälp i tid. Klinisk betydelse: Litteraturstudien kan bidra med hur hälso- och sjukvårdspersonal bättre kan bemöta barn och ungdomar med depression samt förhindra att sjukdomsprocessen blir längre och orsakar ett större lidande för den drabbade.

    Nyckelord: depression, erfarenhet, kvalitativ forskning, ungdomar

  • 50.
    Botros, Veronika
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ovesdotter, Maria
    Röda Korsets Högskola.
    Barnen i skuggan av psykisk ohälsa: En allmän litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser.

    Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

    Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation.

    Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning.

    Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. 

1234567 1 - 50 av 547
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf